God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Det återstår mycket arbete för att nå en god bebyggd miljö. Viktiga insatser görs dock för att skapa förutsättningar för en hållbar bebyggelsestruktur, goda inomhusmiljöer samt god hushållning med energi och naturresurser. Ett hinder på vägen är troligen fokuseringen på antalet nya bostäder idag istället för en god bebyggd miljö.

Resultat

Bebyggelsestruktur och transporter

I årets bostadsmarknadsanalys gör alla kommuner bedömningen att det råder obalans på bostadsmarknaden i kommunen.  Nio av  länets tio kommuner bedömer att det behövs nya bostäder för att nå balans. Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan kommunerna och mellan olika områden inom kommunen. Efterfrågan på hyresrätter är stor och för allt fler hushåll är hyresrätten det enda alternativet. Trots detta minskade allmännyttans bestånd i länet med 1147 lägenheter under 2015, ett resultat som skiljer sig från landet i stort där det allmännyttiga beståndet ökar för andra året i rad.

God livsmiljö

Park- och naturområden är viktiga för människors hälsa och välbefinnande samt har stor betydelse för städernas klimat som hantering av dagvatten och luftföroreningar. Områdena har även betydelse för den biologiska mångfalden inom tätorterna. Fortsättningsvis råder samma trend i många av de större tätorterna där grönområdena minskar både till yta och till antal som en följd av en fortsatt ökande trend av förtätningar i städernas centrala områden.

Byggnader och resurshushållning

Både idag och i framtiden kommer vi till största delen bo i det befintliga beståndet varför det inte går att lösa bostadsbristen enbart genom nyproduktion. Vi måste utnyttja det befintliga beståndet bättre och anpassa det till såväl dagens som framtidens behov.

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen Gävleborg arbetar på  regional nivå med ett projekt att få kommunerna att samarbeta med sina bostadsförsörjningsplaner - Bostadsförsörjningsplanering i samverkan.

Region Gävleborg håller på att ta fram en regional cykelplan som beräknas vara klar i början på 2017. Planen kommer innehålla förhållningssätt och prioriteringsgrunder för kommande investeringar samt ge en indikativ prioritering i närtid (närmaste åren).

Region Gävleborg väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk. Då avses områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad samt bostadsbebyggelse.

Länsstyrelsen fortsätter med arbetet att revidera och förbättra planeringsunderlaget för att bättre kunna bistå kommunerna i sin planering. Länsstyrelsen har en ambition att i större utsträckning stimulera kommunerna att aktualisera sina översiktsplaner samt att delta i tidiga skeden i översiktsplaneringen. Under 2016 har arbetet med att ta fram sammanfattande redogörelser till kommunerna i översiktsplaneringen fortgått.

Åtgärder på kommunal nivå

Kommunerna i länet arbetar med eller planerar att påbörja sin översiktsplanering och/eller bostadsförsörjningsprogram.

Flertalet kommuner hanterar kulturmiljöfrågor i någon form. Det pågår en riksintresseöversyn med förbättrade värdebeskrivningar och nya fördjupningstexter. Detta gör att kulturmiljöfrågor får ett större genomslag i planeringen. Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå målet om en god bebyggd miljö, inom vilket bevarandet av kulturmiljön är en väsentlig beståndsdel. Dagens samhällsutveckling har ofta en negativ påverkan på bebyggelse och kulturlandskap.

Länets kommuner arbetar med att vidta åtgärder mot höga radonhalter. Arbetet koncentreras främst på bostädernas inomhusmiljö. Flera kommuner erbjuder enskilda fastighetsägare mätningar i syfte att förbättra kunskapsunderlagen.

Kommunerna har skrivit överenskommelser med Länsstyrelsen om åtgärder för att nå miljömålen. I stort sett alla av länets kommuner har eller har påbörjat ett arbete för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov.

Åtgärder inom näringslivet

Den tyngre industrin ger upphov till relativt stora mängder avfall. Det handlar till exempel om slagg och grönlutslam som bland annat används för sluttäckning av deponier eller i slaggasfalt. Bolagen arbetar intensivt för att så långt som möjligt möjliggöra återanvändning.

I Hälsingland har kommunerna tagit fram en gemensam avfallsplan. Den innehåller mål och åtgärder som ska förebygga att avfall uppstår, att göra det enklare att källsortera och att öka mängden avfall som kan återvinnas.

Gästrike Återvinnare arbetar efter en reviderad avfallsplan som började gälla 2016. Avfallsplanen fokuserar på att nå tre övergripande mål: förebygga resursslöseri, minska användningen och säkra hanteringen av farligt avfall samt att ta tillvara avfall som resurs. I planen, som gäller till och med 2020 anges åtgärder och styrmedel som man ska använda sig av för att uppnå målen.  

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020. De målområden som fortsatt är svåra att nå i den bebyggda miljön är kulturvärden, trafikbuller, inomhusmiljö och avfall. Dessutom har klimatanpassning seglat upp som ett orosmoln i planeringen. Det är särskilt viktigt att planeringen för en hållbar bebyggelsestruktur, hushållning av energi och naturresurser förbättras.

Arbetet med att ta fram strategier och översiktsplaner är tids- och resurskrävande och konkurrerar med andra mer efterfrågestyrda planeringsinsatser. Kommunerna och Länsstyrelsen behöver tillsammans prioritera arbetet med strategisk planering och planeringsunderlag samt förstärka resurserna till det.

All fysisk planering ska utgå från ett långsiktigt perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Översiktsplaneringen är idag det effektivaste verktyg kommunerna har för att styra hur man vill att kommunen ska utvecklas i ett längre perspektiv. De kommuner i länet som inte har en relativt ny översiktsplan har påbörjat arbetet med en sådan.

Då klimatförändringarna i allt större grad påverkar kommunernas planering är det än mer viktigt att man i kommunerna arbetar fram riktlinjer för hur man i sina översikts- och detaljplaner hanterar klimatförändringarnas konsekvenser.

Det krävs fortsatta mätningar samt information och rådgivning till allmänheten för att minska hälsorisker av radon i inomhusluften.

Trots en ökad fokusering på jordbruksmarkens värde fortsätter också ianspråktagande av jordbruksmark för alla typer av exploateringar.

En regional cykelplan för hela länet innebär en mer långsiktig planering för cykelåtgärder, samt ett övergripande synsätt där administrativa gränser inom länet blir underordnade funktionella stråk. Det kan betyda nya mönster för resande och därigenom förändrad tillgänglighet från bostadsorten till kompetens, arbetsmarknad eller studier.

Om fler väljer att åka kollektivt minskar miljö- och klimatpåverkan. Det blir också viktigt att successivt ersätta fossila bränslen med fossilfri energi för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar och god livsmiljö. Kollektivtrafiken måste också göras tillgänglig så att personer med olika funktionsnedsättningar kan resa.

Efterfrågan på bostäder i centrala lägen ökar, vilket medför risk för ökad exponering av buller. Förutsättningarna för att minska bullerexponeringen måste förbättras.  Den 1 juni 2015 kom ”Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Svensk författningssamling 2015:216”.

Referenser:

  1. Länsstyrelsen Gävleborg- Bostadsmarknadsanalys, Rapportnr: 2016:8, ISSN: 0284:5954

  2. Länstransportplan 2014-2025

  3. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2013 – 2015 med utblick mot 2025