Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Problemen är störst i jordbruksområden. Det tar tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen bör ge resultat på sikt.

Resultat

Påverkan på havet och kustvatten

Större delen av Dalarna ingår i Dalälvens avrinningsområde och berörs därmed inte av internationella överenskommelser om hur mycket kväve och fosfor som får tillföras Sveriges omgivande hav. I övriga delar av länet är näringstillförseln till vattnen så liten att den inte har någon betydelse för haven.

Övergödning bidrar till att vattnet i Skutskärsfjärden vid Dalälvens mynning inte uppfyller kvalitetskraven, enligt en bedömning inom vattenförvaltningsarbetet. För perioden 1969-2011 finns uppgifter om transport av ämnen i Dalälven vid Näs bruk (1), strax före länsgränsen i sydost. Variationen mellan olika år är stor men trenden är ökande för kväve och minskande för fosfor.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (2).

IVL Svenska Miljöinstitutet mäter kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Prognosen är att 2020 kommer nedfallet att vara under 4 kg per hektar och år i alla kommuner.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar påtagligt växer igen med träd (3).

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Inom arbetet som sker med stöd av förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har Länsstyrelsen gjort en ny klassning som fastställs i december 2015 av drygt 1 700 vatten. Det har resulterat i att 34 sjöar och 35 vattendrag i länets södra delar bedöms som övergödda, omkring 100 färre än vid förra klassningen. Minskningen beror i första hand inte på en förbättring i miljön utan på att små vatten inte längre klassas som vattenförekomster.

För varje vatten med övergödningsproblem har det tagits fram åtgärdsförslag som ska leda till att miljökvalitetsnormerna klaras.

Vissa församlingar i kommunerna Säter, Hedemora och Avesta omfattas sedan 2013 av nitratdirektivet vilket medför strängare krav på hanteringen och spridningen av gödsel.

Säters kommun har under 2014 skickat ut information om de nya reglerna och fokuserat extra på tillsyn av gödselhanteringen. I andra kommuner utförs också tillsyn av lantbruk. Under 2013 inspekterades de större lantbruken i Borlänge kommun.

I kommunerna görs även insatser rörande avlopp. Länsstyrelsen har genomfört en provtagning av de vatten som tidigare bedömts övergödda för att kontrollera om åtgärderna har gett effekt. Åtgärderna har bidragit till att sex av vattendragen nu klarar miljökvalitetsnormernas krav.

Under året har tre projekt i Smedjebackens kommun beviljats LOVA-medel (Lokala Vattenvårdsprojekt). Projekten omfattar en vattenplan, reduktion av näringsämnen i dagvatten samt tillskottsvatten.

Ett inspirationsseminarium om skötsel av våtmarker där målgruppen var kommuner, föreningar och markägare har genomförts i länet.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020.

Återhämtningstiden kan vara lång för många sjöar. Troligen kommer inte heller tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020 för att det tillstånd i miljön som beskrivs i miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås längre fram i tiden. Länsstyrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet inte kommer att finnas på plats 2020.

De styrmedel som finns i form av rådgivning, ekonomiska bidrag och miljölagstiftning bör dock räcka för att få till stånd åtgärder.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk. Flera kommuner och Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

EU-kommissionen har godkänt det nya Landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 och det kan få betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det finns nu möjligheter att söka ekonomiskt ersättning för fler typer av åtgärder för minskat näringsläckage än tidigare.

Referenser

1. Sveriges lantbruksuniversitet, www.slu.se. http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$StationX?ID=Intro&S=326

2. IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet