Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2013. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som har fastställts 2013 blir vägledande för miljöarbetet de närmaste åren.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödning av sjöar och vattendrag orsakas av fosfor medan övergödning av havet orsakas av både fosfor och kväve. På land är det nedfall av luftburet kväve som leder till övergödning. Både på land och i vatten kan ekosystemen få en ändrad artsammansättning när de påverkas av näringsämnen.

Påverkan på havet

Större delen av Dalarna ingår i Dalälvens avrinningsområde och berörs därmed inte av internationella överenskommelser om hur mycket kväve och fosfor som får tillföras Sveriges omgivande hav. I övriga delar av länet är näringstillförseln till vattnen så liten att den inte har någon betydelse för haven.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (IVL 2012).

I Dalarnas län mäter IVL Svenska Miljöinstitutet kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna. Därutöver har IVL även gjort beräkningar av nedfallet av kväve i länets kommuner. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Året före var det ingen kommun som låg över denna nivå. Enligt en prognos för 2020 kommer ingen kommun då att ha ett nedfall över 4 kg per hektar och år.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar snabbare än tidigare växer igen med träd (Länsstyrelsens rapport 2010:04), se bedömningen för Myllrande våtmarker.

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Arbetet med övergödda sjöar och vattendrag sker med stöd av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I förordningen används begreppet ytvattenförekomst. Antalet ytvattenförekomster i Dalarna som är övergödda är ungefär 50 sjöar och 130 vattendrag. Vattendragen är oftast små. Att de är så många beror på att det vid varje förgrening av vattendraget blir en ny ytvattenförekomst.

Problemen finns främst i jordbruksområden i länets södra delar. Dalarna har endast tre procent jordbruksmark, men marken är erosionskänslig vilket bidrar till övergödningen.

Stödet till skyddszoner på jordbruksmark togs bort för Dalarnas län för några år sedan, vilket motverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet. Ökad rådgivning om hur näringsläckaget kan minskas har till viss del kompenserat för detta.

VA-huvudmännen i kommunerna har åtagit sig att ta fram långsiktiga planer för utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. En annan åtgärd för VA-sektorn i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål är att ta fram förnyelseplaner för ledningsnäten (Länsstyrelsens rapport 2013:12). Åtgärderna är påbörjade och kommer på sikt bland annat att leda till mindre utsläpp av näringsämnen.

Inom den regionala miljöövervakningen görs på några utvalda platser mätningar av näringsläckaget till vattendrag från brukad skogsmark och från jordbruksmark.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk.

Bortsett från att återhämtningstiden för många sjöar kan vara lång kommer troligtvis inte tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020. Länsstyrelsen bedömer därför att inte heller förutsättningarna för att senare uppnå miljökvalitetsmålet finns på plats till dess.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

De styrmedel som finns i form av rådgivning, ekonomiska bidrag och miljölagstiftning bör räcka för att få till stånd åtgärder. Flera kommuner och Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

När miljökvalitetsnormen fastställs för en ytvattenförekomst ska även samhällsekonomiska bedömningar göras. Om kostnaderna skulle bli orimliga för att uppnå god status får undantag medges. Det innebär att vissa vatten aldrig kommer att uppnå god status om inte frivilliga åtgärder genomförs. Intresset av god vattenkvalitet står då i konflikt med samhällets övriga intressen, till exempel en levande landsbygd, jordbruksproduktion och ett bibehållet odlingslandskap.

I nitratdirektivet, EG: s direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, krävs att varje medlemsland utpekar så kallade nitratkänsliga områden. Direktivets syfte är att minska jordbrukets påverkan av nitrater på yt- och grundvatten.

Tidigare var inga känsliga områden utpekade i Dalarna. Efter Jordbruksverkets senaste översyn av känsliga områden omfattas delar av södra Dalarna av direktivet. Från och med den 1 januari 2013 gäller därigenom strängare krav på hanteringen och spridningen av gödsel i vissa församlingar i kommunerna Säter, Hedemora och Avesta.

Ekonomiskt stöd för väl placerade skyddszoner eller andra kostnadseffektiva skyddsåtgärder på jordbruksmark i Dalarnas län bör införas. Antalet övergödda vatten och resultatet av Jordbrukets översyn av nitratkänsliga områden talar för att det är motiverat.

Referenser

  • IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län. Dalarnas miljömål. Åtgärdsprogram 2013-2016. Rapport 2013:12.

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet