Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Problemen är störst i jordbruksområden. Det tar tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen bör ge resultat på sikt.

Resultat 

Påverkan på havet och kustvatten

Större delen av Dalarna ingår i Dalälvens avrinningsområde och berörs därmed inte av internationella överenskommelser om hur mycket kväve och fosfor som får tillföras Sveriges omgivande hav. I övriga delar av länet är näringstillförseln till vattnen så liten att den inte har någon betydelse för haven.

Övergödning bidrar till att vattnet i Skutskärsfjärden vid Dalälvens mynning inte uppfyller kvalitetskraven, enligt en preliminär bedömning inom vattenförvaltningsarbetet. För perioden 1969-2011 finns uppgifter om transport av ämnen i Dalälven vid Näs bruk (1), strax före länsgränsen i sydost. Variationen mellan olika år är stor men trenden är ökande för kväve och minskande för fosfor.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (2).

IVL Svenska Miljöinstitutet mäter kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna. IVL har även beräknat nedfallet i länet. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Prognosen är att 2020 kommer nedfallet att vara under 4 kg per hektar och år i alla kommuner.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar påtagligt växer igen med träd (3), se bedömningen för Myllrande våtmarker.

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Inom det arbete som sker med stöd av förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har Länsstyrelsen gjort en ny preliminär klassning av drygt 1 700 vatten. Det har resulterat i att 37 sjöar och 47 vattendrag i länets södra delar bedöms som övergödda, vilket är omkring 100 färre än vid förra klassningen. Minskningen beror på att många små vatten inte längre omfattas av vattenförvaltningsarbetet.

För varje vatten med övergödningsproblem har det tagits fram åtgärdsförslag som ska leda till att miljökvalitetsnormerna klaras.

Vissa församlingar i kommunerna Säter, Hedemora och Avesta omfattas sedan 2013 av nitratdirektivet vilket medför strängare krav på hanteringen och spridningen av gödsel.

Säters kommun har under 2014 skickat ut information om de nya reglerna och fokuserat extra på tillsyn av gödselhanteringen. I andra kommuner utförs också tillsyn av lantbruk. Under 2013 inspekterades de större lantbruken i Borlänge kommun.

I kommunerna görs även insatser rörande avlopp. Borlänge Energi avser att ta fram en plan för hur mängden tillskottsvatten till avloppsreningsverket ska minskas, vilket kan ge bättre rening av avloppsvattnet. Miljöförvaltningen i Falu kommun har genomfört tillsyn på cirka 250 enskilda avlopp.

I Rotälvens avrinningsområde i Älvdalens kommun har Länsstyrelsen studerat skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten i vattendrag åren 2009-2014. Det var en begränsad studie som ingick i den regionala miljöövervakningen. En preliminär utvärdering visar på ett svagt samband mellan andelen avverkad skogsmark och utläckage av näringsämnen.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020.

Återhämtningstiden kan vara lång för många sjöar. Troligen kommer inte heller tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020 för att det tillstånd i miljön som beskrivs i miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås längre fram i tiden. Länsstyrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet inte kommer att finnas på plats 2020.

De styrmedel som finns i form av rådgivning, ekonomiska bidrag och miljölagstiftning bör dock räcka för att få till stånd åtgärder.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk. Flera kommuner och Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

När miljökvalitetsnormen fastställs för en ytvattenförekomst ska även samhällsekonomiska bedömningar göras. Om kostnaderna skulle bli orimliga för att uppnå god status får undantag medges. Det innebär att vissa vatten aldrig kommer att uppnå god status om inte frivilliga åtgärder genomförs. Intresset av god vattenkvalitet står då i konflikt med samhällets övriga intressen, till exempel en levande landsbygd, jordbruksproduktion och ett bibehållet odlingslandskap.

Landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 är inte fastställt, men det slutliga innehållet kan få betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Förhoppningen är att det kommer att finnas möjligheter att söka ekonomiskt ersättning för fler typer av åtgärder för minskat näringsläckage än tidigare.

Exempelvis bör ekonomiskt stöd införas för väl placerade skyddszoner eller andra kostnadseffektiva skyddsåtgärder på jordbruksmark i Dalarnas län. Antalet övergödda vatten och resultatet av Jordbruksverkets översyn av nitratkänsliga områden talar för att det är motiverat.

Den nya klassningen av länets vatten ska fastställas 2015. En del åtgärder, främst insatser för att förbättra enskilda avlopp, har genomförts i länet sedan den förra klassningen 2009. Länsstyrelsen har därför påbörjat en ny provtagning av de vatten som är övergödda för att kontrollera om åtgärderna har gett effekt.

Referenser

1. Sveriges lantbruksuniversitet, www.slu.se. http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$StationX?ID=Intro&S=326

2. IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.

 

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet