Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Problemen är störst i jordbruksområden. Det tar tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen bör ge resultat på sikt.

Resultat

Påverkan på havet och kustvatten

Större delen av Dalarna ingår i Dalälvens avrinningsområde och berörs därmed inte av internationella överenskommelser om hur mycket kväve och fosfor som får tillföras Sveriges omgivande hav. I övriga delar av länet är näringstillförseln till vattnen så liten att den inte har någon betydelse för haven.

Övergödning bidrar till att vattnet i Skutskärsfjärden vid Dalälvens mynning inte uppfyller kvalitetskraven, enligt en bedömning inom vattenförvaltningsarbetet. För perioden 1969-2011 finns uppgifter om transport av ämnen i Dalälven vid Näs bruk (1), strax före länsgränsen i sydost. Variationen mellan olika år är stor men trenden är ökande för kväve och minskande för fosfor.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (2).

IVL Svenska Miljöinstitutet mäter kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna och sedan 2015 även vid Högberget, sydväst om Borlänge. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Prognosen är att 2020 kommer nedfallet att vara under 4 kg per hektar och år i alla kommuner.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar påtagligt växer igen med träd (3).

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Inom arbetet som sker med stöd av förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har Länsstyrelsen gjort en ny statusklassning av drygt 1700 ytvatten baserat på mätningar gjorda under 2009-2015. Det har resulterat i att 34 sjöar och 35 vattendrag i länets södra delar bedöms som övergödda, omkring 100 färre än vid förra klassningen. Minskningen beror i första hand inte på en förbättring i miljön utan på att små vatten inte längre klassas som vattenförekomster.

För varje vatten med övergödningsproblem har det tagits fram åtgärdsförslag som ska leda till att miljökvalitetsnormerna klaras.

Vissa församlingar i kommunerna Säter, Hedemora och Avesta omfattas sedan 2013 av nitratdirektivet vilket medför strängare krav på hanteringen och spridningen av gödsel.

I kommunerna görs även insatser rörande avlopp. Länsstyrelsen har genomfört en provtagning av de vatten som tidigare bedömts övergödda för att kontrollera om åtgärderna har gett effekt. Åtgärderna har bidragit till att sex av vattendragen nu klarar miljökvalitetsnormernas krav.

Under året har ett projekt i Smedjebackens kommun beviljats LOVA-medel (Lokala Vattenvårdsprojekt). Projektet omfattar en plan för att minska inläckage av vatten i ledningsnätet i Vad.

Länsstyrelsen arbetar fortlöpande med utbildning och träffar inom VA-sektorn i länet.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020. Återhämtningstiden kan vara lång för många sjöar. Troligen kommer inte heller tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020 för att det tillstånd i miljön som beskrivs i miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås längre fram i tiden. Länsstyrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet inte kommer att finnas på plats år 2020.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk. Flera kommuner och Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

Det nya Landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kan få betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det finns nu möjligheter att söka ekonomiskt ersättning för fler typer av åtgärder för minskat näringsläckage än tidigare.

Från och med 2015 är det även möjligt för ideella organisationer, kommuner och kommunala VA-bolag att söka LOVA-bidrag i hela Dalarnas län.

Referenser

1. Sveriges lantbruksuniversitet, www.slu.se. http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$StationX?ID=Intro&S=326

2. IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.