Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Den nationella bedömningen 2016 är att målet är nära att nås. Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Solvanorna gör att antalet hudcancerfall ökar kraftigt. Exponeringen för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år.

Resultat

Radioaktiva ämnen

Utsläpp av radioaktiva ämnen eller det individuella dostillskottet till allmänheten mäts inte i Dalarna. Kommunerna mäter dock bakgrundsstrålning på 64 platser i länet var sjunde månad sedan 1991. Syftet är att få jämförelsevärden som kan användas om en kärnteknisk olycka inträffar.

Behovet av beredskap för kärntekniska olyckor aktualiserades i samband med olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima i Japan 2011. Kommunerna arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen. Kommunernas beredskap har ökat avsevärt genom att övningsverksamheten har ökat de senaste åren.

I maj 2016 genomförde Länsstyrelsen övningen Becquerel för att stärka krishanteringsförmågan genom att tydliggöra roller, ansvar och samverkan vid en kärnteknisk olycka.

Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg samarbetade 2013–2014 i ett projekt för att stärka förmågan att informera och kommunicera vid en kärnteknisk olycka. Genom litteraturstudier och besök i Japan tog länsstyrelsen del av erfarenheterna från Fukushima (1).

Länsstyrelsen Dalarna genomför årligen utbildning i mätning av bakgrundsstrålning. I oktober 2015 fick alla nya mätansvariga i kommunerna en grundutbildning.
På flera håll i länet ger radongas i marken höga radonhalter i inomhusluften och i dricksvattnet. Dessa problem hanteras inom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet.

Ultraviolett strålning

Antalet hudcancerfall ökar i Dalarna. År 2014 fick 216 personer hudcancer i länet. Jämfört med år 2000, då 97 personer fick denna diagnos, det är en ökning med 123 procent.

Hudcancer orsakas främst av ultraviolett (UV) strålning. Förklaringen till den snabba ökningen av hudcancer är våra solvanor i kombination med fler semesterresor till länder där UV-strålningen är mycket stark. UV-strålning från solarier kan också bidra. Det är en fördröjning på tiotals år mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer. 

Under det senaste året har inga nya åtgärder genomförts i länet. Tidigare har Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna informerat om hur barns utemiljöer, till exempel skolgårdar, kan utformas för att minska UV-exponeringen. Solvett ingår ofta i simskoleundervisningen och 4 000 skolklasser har fått boken ”En bok om solen”.

Elektromagnetiska fält

Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver.

Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har bedömt vid vilka nivåer elektromagnetiska fält kan ge direkta hälsoeffekter. Begränsningar för allmänheten är satta till ungefär en femtiondedel av nivån för konstaterade hälsoeffekter.

Vid utbyggnad av näten för mobiltelefoni och mobilt bredband eftersträvas minskad uteffekt vid sändare vilket är möjligt genom att man bygger fler sändare. Detta minskar den elektromagnetiska strålningen. Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält har under 13 år sammanställt den samlade forskningen på området. De konstaterar i en rapport den 19 maj 2016 att misstanken om att mobiltelefoner eller trådlösa nätverk skulle innebära en hälsorisk för människor och miljö blivit allt svagare. Det konstateras också att det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser när det gäller långtidsanvändning av mobiltelefon, längre än 15 år, samt när det gäller barn och ungdomar.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå.

Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2016 (2). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet delvis är uppnått eller kommer delvis att kunna nås.

Beträffande utvecklingen i miljön gjordes bedömningen att det inte går att se en tydlig riktning.

I Dalarna krävs samma typ av insatser som i resten av landet för att uppnå målsättningen att antalet årliga fall av hudcancer ska vara lägre än år 2000. Det är angeläget att exponeringen för UV-strålning minskar. Informationen om riskerna med solning måste öka och barn är en prioriterad målgrupp. Det tar ofta lång tid att förändra attityder och beteenden. Troligen dröjer det också länge innan ett ändrat beteende märks i form av minskat antal hudcancerfall. Applikationen ”Min soltid” för mobiltelefoner som Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram är ett hjälpmedel för allmänheten och en informationsväg som kan nå många. Applikationen beräknar hur lång tid man kan vistas i solen utan att bränna sig.

Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Norge och Finland numera en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. Strålsäkerhetsmyndigheten har rekommenderat att samma åldersgräns införs i Sverige och avråder generellt från att sola i solarium. De rekommenderar också att kommunerna inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola i solarier i kommunens anläggningar.

Trots att vetenskapliga undersökningar visar att sannolikheten för hälsorisker med normala elektromagnetiska fält är liten eller försumbar uppkommer tidvis oro bland allmänheten. Det är viktigt att de ansvariga centrala myndigheterna kontinuerligt uppdaterar lättillgänglig information i ämnet.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Erfarenheter av kriskommunikation på lokal och regional nivå i samband med kärnkraftsolyckan Fukushima 2011. Rapport 2014:08.

2. Naturvårdsverket 2016. Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016. Rapport 6707.