Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen 2016 är att målet nås till 2020. Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat avsevärt. I länet behöver vissa isoleringsmaterial hanteras bättre vid rivning.

Resultat

På global nivå bedömer man att förtunningen av ozonskiktet inte har fortsatt efter 1996. SMHI utför mätningar av ozonskiktet på två platser i Sverige. Ozonskiktets tjocklek varierar mellan olika dygn och från månad till månad. För perioden 1983-2011 kan man inte fastställa någon säker trend i utvecklingen av ozonskiktet över Sverige, det varken minskar eller ökar (1). Enligt mätningarna var dock skiktet tunnast i mitten av 1990-talet. Efter en topp 2010 blev det en minskning igen 2011.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i världen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Då upprättades det så kallade Montrealprotokollet som var den första internationella överenskommelsen om att minska produktionen och användningen av sådana ämnen.

I Sverige har utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat med 95 procent mellan åren 1986 och 2009. Idag finns dessa ämnen främst i vissa isoleringsmaterial i byggnader och som köldmedier i äldre kyl- och frysutrustning i hushållen (2).

Hälften av dagens svenska utsläpp kommer från isoleringsmaterial i byggnader. Huvuddelen av utsläppen uppstår på grund av brister i avfallshanteringen vid rivning och renovering. En mindre del läcker ut medan materialet är kvar i byggnaderna. Under 2016 hölls en handläggarträff om miljöskydd med fokus byggavfall tillsammans med kommunerna för att förbättra kommunernas tillsynsutövning.

När äldre kyl-/frysutrustning blir avfall tas som regel de ozonnedbrytande ämnena om hand och oskadliggörs. Ett visst läckage sker när utrustningen fortfarande är i bruk och även på grund av att kylslingorna skadas i samband med avfallstransporten.

Halterna av de flesta ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar samtidigt som vissa ökar.

Mätningar av UV-strålning i Sverige visar ingen tydlig trend. Enligt modellberäkningar har dock UV strålningen ökat med omkring fem procent jämfört med tiden före 1980.

Uppgifter om UV-strålningen och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Dalarna saknas.

Antalet fall av hudcancer ökar kraftigt, se miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kopplingen till ett tunnare ozonskikt är osäker eftersom det är solvanorna som avgör exponeringen för UV-strålning.

Analys

Bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå.

Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2016 (3). Bedömningen var då att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Detta var det enda av miljökvalitetsmålen som bedömdes vara möjligt att nå till 2020.

Utvecklingen av tillståndet i miljön bedömdes som positiv.

Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020 (4). Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga.

Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. Bygg- och fastighetsbranschen i Dalarna har ett utvecklat miljöarbete och ett väl fungerande nätverk som kan behandla sådana frågor.

I åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömålsarbete 2013-2016 (5) finns en åtgärd för avfallssektorn som handlar om att förbättra rutinerna i samband med att kommunerna ger rivningslov. Syftet är att öka återvinningen av rivningsavfall.

Referenser

1. SMHI. Measurements of total ozone 2009-2011. Meteorology No. 149, 2012

2. IVL Svenska Miljöinstitutet AB 2012. Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige. Rapport B2016.

3. Naturvårdsverket 2016. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016. Rapport 6707.

4. Naturvårdsverket 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

5. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Dalarnas miljömål. Åtgärdsprogram 2013-2016. Rapport 2013:12.