Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Hundratals ämnen påträffas i länets ytvatten, vilket återspeglar den stora kemikalieanvändningen i samhället och industrin. Utsläppsminskande åtgärder för spridning av miljögifter i länet sker inom tillsyn, tillsynsvägledning och miljöövervakning, men större insatser krävs för att nå en giftfri miljö.

Resultat

Hundratals naturfrämmande ämnen påträffas i Dalarnas ytvatten, och det finns cirka 4 000 förorenade områden i länet. Åtgärder för att minska spridningen av miljögifter är av stor betydelse och de behöver intensifieras.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

En sammanställning av miljögiftsprovtagningen som skett i Dalarnas ytvatten från 2004 till 2014 visar att cirka 400 naturfrämmande ämnen påträffas i ytvattnen (1). De ämnen som påträffas oftast kan kopplas till den långa industrihistorien, men flertalet ämnen har en komplex påverkansbild. De flesta ytvatten behöver fortsatt miljögiftsprovtagning för att rätt åtgärder ska kunna genomföras, och hösten 2016 ska ytterligare 30 ytvatten provtas.

Kunskapen från miljögiftsövervakningen har legat till grund för ett tillsynsprojekt, Systemtillsyn med fokus på miljögifter (fortsatt kallat Systemtillsynsprojektet). Projektet är flerårigt och syftar till att minska utsläppen till vatten genom att företag ska öka sin kunskap om dess miljöbelastning för att kunna upprätta relevanta kontrollprogram och genomföra utsläppsminskande åtgärder. (2)

Dataunderlaget för miljögifter i ytvatten har även legat till grund för vattenförvaltningsarbetet och de föreslagna åtgärderna för påverkanskällor vid ytvatten som har miljögiftsproblem (3). Dessa åtgärder är en konkretisering av åtgärderna i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram.

Ett regionalt miljöövervakningsprogram för ytavrinning av växtskyddsmedel i vattendrag i odlingsintensiva områden startade 2016. Växtskyddsmedel påträffades vid samtliga provtagningstillfällen i den bäck som provtogs, vilket visar på en spridning till närliggande vatten. Dock är indexet för indikatorn ”Växtskyddsmedel i ytvatten” mycket lägre än 1 i den provtagna bäcken vilket tyder på att halterna vid provtagningstillfällena inte riskerar att ge negativa effekter i vattenmiljön. Ytterligare fyra bäckar kommer att provtas fram till 2020.

Länets VA-huvudmäns samarbetsorgan Dala-VA arbetar systematiskt för ett renare avloppsvatten där de ställer krav på anslutna verksamheter.

Tre av 15 kommuner har besvarat KemIs frågor om förebyggande kemikaliearbete och konsumentinformation. Två av dessa kommuner arbetar med giftfri förskola. Ingen kommun i länet ingår i ”Nätverket för giftfri vardag”.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Inom Systemtillsynprojektet ska tillsynsmyndigheterna verka för att utfasningen av farliga ämnen hos företag ökar.

En kommun har beslutat om en miljöplan där en åtgärd handlar om att fasa ut farliga ämnen i produkter som främst används i förskolor.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Inom Systemtillsynprojektet ska företag kartlägga eventuella oavsiktligt bildade ämnen i sina processer.

Förorenade områden

Sprängmedelslaboratoriet Ängslaboratoriet i Avesta har sanerats. Fördjupade undersökningar har genomförts vid bland annat Ströms sågverk i Mora.

Inom Systemtillsynsprojektet ska företag kartlägga förorenad mark på sina tomter som de ansvarar för.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är negativ. Visserligen sjunker halterna av förbjudna ämnen i miljön, men samtidigt släpps andra miljöförliga ämnen och nya ämnen med okända effekter ständigt ut i miljön.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Sammanställningen av miljögiftsprovtagningen (1) möjliggör prioritering för åtgärder eller fortsatta undersökningar för påverkade ytvatten, men även riskanalyser för ytvatten med liknande påverkansbild.

För minska spridningen av miljögifter från miljöfarliga verksamheter krävs stärkt kemikalielagstiftning och kraftfullare tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler. Enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver tillsynsmyndigheterna ställa högre krav på verksamheters kontrollprogram. Förutsättningarna för detta förbättras med Systemtillsynprojektet. Inom projektet genomförs olika kunskapshöjande insatser för miljöinspektörerna, exempelvis utbildning i miljöledningssystem.

Andelen ekologiskt odlad åkermark ökar långsamt i förhållande till konventionell odling. Det behövs styrmedel för att stimulera ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel. Spridningen av växtskyddsmedel till ytvatten från konventionell odling kan påverka vattenmiljön negativt. Fortsatta övervakningar av förekomsten av växtskyddsmedel är viktiga. Även åtgärder för minskad spridning så som behörighetsutbildning för kemikalieanvändning och andra kunskapshöjande insatser för jordbrukare.

Dala VA:s uppströmsarbete fokuserar på metaller, men många andra ämnen släpps ut via reningsverken. För att minska utsläppen av organiska miljögifter behövs styrmedel för nya reningstekniker på reningsverken. Många miljögifter ansamlas i slam, och en del slam återanvänds i Dalarna vid produktion av anläggningsjord. Detta leder till att miljögifter riskerar att spridas vidare i miljön och även påverka människors hälsa.

Spridningen av miljögifter från hushållen behöver minskas. Med konsumentmakt kan både minskad konsumtion och miljömedvetna val påverka industri och handel. Detta kräver kunskap hos politiker och allmänheten. Lokala exempel på informationskampanjer är DalaAvfalls sorteringsguide (4) och Dala VA:s Spola rätt-film (5).

Användningen av särskilt farliga ämnen

Farliga ämnen förbjuds i för låg takt liksom utfasningen av farliga ämnen. När ett ämne fasats ut används i stället liknande ämnen med liknande egenskaper vilket kan ge likartade effekter i miljön. Styrmedel behövs för att utfasningen av farliga ämnen ska bli mer omfattande och ske snabbare. Systemtillsynsprojektet kan leda till detta.

Förorenade områden

I Dalarna finns cirka 4 000 förorenade områden, för cirka 260 bedöms risken så stor att de behöver undersökas.

Det statliga bidragsanslaget till sanering behöver öka, bland annat på grund av att saneringar där fullt betalningsansvar saknas ökar i antal. Tillsynsvägledning är ett annat viktigt styrmedel för att genomdriva fler privatfinansierade åtgärder.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i Dalarnas ytvatten. Rapport 2016:08.

2. Minska utsläppen till Dalarnas ytvatten – Information och vägledning för företag. Länsstyrelsen Dalarnas län. 2016

3. Kunskapsunderlag för Dalälvens avrinningsområde. www.dalarnasvatten.se

4. Dala Avfalls sorteringsguide. http://dalaavfall.se/

5. Dala VA Spola Rätt. https://www.youtube.com/watch?v=4jhZq06bbmA