Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Ett oöverskådligt antal kemikalier används i samhället, och har gjort så under lång tid. Kunskapen om kemikaliers eventuella risker när de sprids som föroreningar till miljön är dålig. Spridningen sker från såväl lokala punktkällor som diffusa källor, och miljöproblemet är både lokalt och globalt.

Resultat

Målet Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå. Dagens samhälle är uppbyggt på användning av kemiska ämnen och produkter, och produktionsvolymen ökar konstant. Detta leder till en omfattande spridning av föroreningar i miljön och problemet är globalt. Kunskapen om de ämnenas eventuella effekter på människors hälsa och miljö är bristfällig, och kunskapen om när de sprids och i miljön och samverkar med varandra är ännu mindre.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

För endast ett fåtal ämnen finns det kunskap om halter i miljön och hur de förändras med tiden.

Fiskhalterna av Hg är förhöjda i nästan alla sjöar i länet. Även fiskhalterna av PBDE och PFAS är förhöjda, och i vissa sjöar är halterna kraftigt förhöjda. Lokalt finns miljögiftsproblem som återspeglar länets långa industrihistoria inom metall- och träindustrin. Ett exempel är sjön Grycken (Falun) som har kraftigt förhöjda dioxinhalter i sediment och fisk pga tidigare pappersmassaproduktion, där utredning pågår.

I länet finns drygt 22 000 analysdata av miljögifter och de används bl.a. vid statusklassningen inom vattenförvaltningen. Årligen sker provtagning av länets ytvatten för att bedöma miljöpåverkan och kartlägga föroreningskällor.

Miljögifter i slam och utgående vatten från tre avloppsreningsverk analyserades 2009–2014. Resultaten används bl a inom samarbete som länets VA-huvudmän (Dala-VA) har kring att systematiskt arbeta för renare avloppsvatten. En handlingsplan för kartläggning av områden där miljögifter är ett problem har tidigare tagits fram (1).

Under 2015 startades ett tillsynsprojekt för att öka kunskapen och minska spridningen av miljögifter till ytvatten från länets miljöfarliga verksamheter – Systemtillsyn med fokus på miljögifter.

Några kommuner i länet har under 2015 jobbat med giftfri förskola och har tagit fram handlingsplaner och utbildat förskolepersonal. Fyra av länets kommuner ingår i en samverkansgrupp med kommuner i Gävleborgs län för arbetet med giftfri förskola. Ingen kommun har genomfört ”Våga fråga-kampanj”.

Särskilt farliga ämnen

Länsstyrelsen har kartlagt större verksamheteras användning av särskilt farliga ämnen och tillsammans med länets kommuner genomfört särskilda tillsynsinsatser i syfte att minska användningen. Industrin håller nu succesivt på att fasa ut särskilt farliga ämnen ur produktionen. (2, 3, 4).

Förorenade områden

I Dalarna finns ca 4 000 förorenade områden, i huvudsak deponier med gruvavfall. För cirka 300 objekt bedöms risken så stor att de behöver undersökas. Fördjupade undersökningar har genomförts vid bland annat nedlagda deponier samt gruvområdena Stollberg och Garpenberg. Under 2015 har medel beviljats för efterbehandling av Ängslaboratoriet. 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade idag. Utvecklingen i miljön är negativ. Halten i miljön av kända naturfrämmande ämnen är för hög samtidigt som nya ämnen sprids.

Åtta av regeringens etappmål i miljömålssystemet behandlar farliga ämnen. Sverige ska driva på utvecklingen i EU och internationellt genom att föra en dialog med andra länder, företag och organisationer om kemiska ämnen. Det internationella arbetet är helt avgörande för att uppnå miljökvalitetsmålet. Forskning är viktigt för att klarlägga miljö- och hälsoeffekterna av de kemiska ämnen som är i bruk och för att utveckla kemiska produkter med mindre miljöpåverkan, så kallad grön kemi.

I Dalarna behövs ökade insatser vad gäller information, tillsyn och prövning för att minska spridningen av miljögifter. Detta kräver ökade resurser och kraftfullare tillämpning av försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen i miljöbalken. I enlighet med Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver tillsynsmyndigheterna ställa högre krav på miljöfarliga verksamheters kontrollprogram inom ramen för pågående tillsynsprojekt.

Ett exempel på fungerande vägledning är Länsstyrelsens behörighetsutbildning för användare av växtskyddsmedel. Deltagarna får kunskap om gällande lagstiftning och om hur de ska hantera växtskyddsmedel för att undvika spill och oavsiktlig spridning.

Medvetenheten om att konsumtionen av varor leder till ökad exponering av miljögifter behöver höjas, för privatpersoner såväl som för tjänstemän och politiker inom offentlig sektor. Konsumtionen behöver minskas och styras mot miljövänligare produkter. Ökad konsumtion leder till ökade mängder avfall och information om omhändertagande av farligt avfall är viktig för att bl.a. minska spridning av miljögifter från uttjänade produkter. I länet finns ett samarbetsnätverk (DalaAvfall) som arbetar med dessa frågor.

Genom tillsyn och tillsynsvägledning kommer Länsstyrelsen att fortsätta initiera undersökningar av nedlagda deponier. Det statliga anslaget för sanering av förorenade områden behöver öka om vi ska klara målet att de prioriterade objekten ska vara undersökta och åtgärdade till 2050. Det tar lång tid från det att ett objekt har prioriterats till att åtgärden är genomförd. En del av medlen behöver avsättas för att vägleda kommunerna. Tillsynsvägledningen är ett viktigt styrmedel som kan bidra till fler privatfinansierade åtgärder.

Bidrag till saneringar kan ges om det inte finns någon som är betalningsansvarig. Nya miljödomar visar att verksamhetsutövarens ansvar är mindre än i tidigare praxis. Bidragsmedel måste därför användas i större omfattning.

Ytterligare insatser är att VA-huvudmännens samarbetsorgan (Dala-VA) fortsätter med informationssatsningar för att minska innehållet av farliga ämnen i avloppsvattnet och Landstingets arbete med läkemedel enligt åtagandena i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Dalarnas miljömål: Åtgärdsprogram 2013 – 2016. Rapport 2013:12

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Rapport 2007:13

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier Dalarnas kommuner. Rapport 2008:24

4. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Etapp 2 tillsynsprojekt. Rapport 2010:09

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Dalarna