Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällens naturvärden är skyddade, men påverkan är stor i de exploaterade delarna. Vissa intressekonflikter är tydliga. Bullerstörningarna varierar. Kunskapen om kulturmiljövärden är otillräcklig. Trädgränsen stiger.

Resultat

Antalet besökare ökar i delar av Dalafjällen och de efterfrågar storslagen fjällmiljö. Näringen har antagit utmaningarna i att miljöanpassa verksamheten (projekten GREEN och Fjällpaketet).

Fjällens miljötillstånd

I Fulufjällets nationalpark, Drevfjällets naturreservat och Transtrandsfjällen förekommer inte bete av tamren. Här är det viktigt att bevara de unika värden som skapas av ett obetat fjällandskap.

Sedan början av 1900-talet har trädgränsen stigit med nästan 100 m fram till 2007. Därefter har ingen förändring skett (1). En stor del av gränsens förflyttning kan förklaras av ett förändrat klimat.

Sommaren 2014 påbörjades en studie av hur vegetationen i snölegor i Dalafjällen påverkas av förändringar i klimatet. Snölegor är mycket klimatkänsliga.

Ekosystemtjänster

Samhället har satsat relativt stora resurser på att vidmakthålla ekosystemtjänsten fiske i fjällen genom att kalka försurade vatten. Det försurande nedfallet har minskat och vid Långfjället har kalkningen kunnat avslutas.

Skillnaderna mellan olika fjällområden i länet är påtagliga när det gäller skador på mark och vegetation. Besökstryck, betestryck och exploateringstryck avgör.

Klimatförändringarna ökar risken för skador till följd av extremt väder.

Gynnsam bevarandestatus och återställda livsmiljöer

Tack vare låg grad av mänsklig påverkan har fjällområdets naturtyper och arter i stort sett gynnsam bevarandestatus.

Intressekonflikten kring rovdjur och rennäring eller fäboddrift är tydlig.

Inventeringar visar att flera fågelarter i fjällen (2) minskar i antal, troligen beroende på klimatförändringen.

Fäbodarna Lekåsen vid Drevfjällen, Ulvsätern och Västra Fjätvallen vid Långfjället har ingått i projektet ”Foder och Fägring” som avslutades 2014. Där har igenväxning hejdats genom röjning av buskar och träd och slåttermarker restaurerats genom fräsning och återupptagen slåtter.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kommer ibland i konflikt med utbyggnad av skidanläggningar och andra verksamheter.

I samband med att beslut och skötselplan för Drevfjällens naturreservat revideras har Länsstyrelsen en mer aktiv dialog med lokalbefolkningen för att gemensamt utforma föreskrifter och skötsel. Syftet är att uppnå större acceptans för reservatet och dess förvaltning.

Fjällens kulturmiljövärden är bristfälligt kända och kulturlämningar riskerar att förstöras. Ett gräns-överskridande projekt för att inventera och dokumentera sydsamiska kulturmiljöer avslutades 2014 (3).

Friluftsliv och buller

Länsstyrelsen har iakttagit att nedskräpningen längs skoterleder har ökat.

Bullret från skotrar är på många platser obetydligt medan det i vissa områden orsakar stora störningar under delar av säsongen. Inom vissa områden med förbud mot skoterkörning utanför skoterleder överträds förbudet allt oftare. Länsstyrelsen har gjort flera polisanmälningar.

Buller från höghöjdsflyg påverkar upplevelsen av fjällmiljön.

Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till en flygplats i Rörbäcksnäs. Den är avsedd för chartertrafik till och från skidanläggningar i Sälen och Trysil. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen är osäker. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade, men i exploaterade delar är påverkan på miljön periodvis stor. Kunskapen om fjällens kulturmiljövärden är otillräcklig.

Utvecklingen i miljön är neutral. Årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är oförändrad från föregående år. Om berörda privata och offentliga aktörer tar den hänsyn som krävs och använder de styrmedel som är tillgängliga finns det fortfarande en viss möjlighet att miljökvalitetsmålet nås till 2020.

Bristen på kunskap om vad fjällen tål av påverkan från olika verksamheter är stor. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och dem som använder naturresurserna.

Eftersom renskötsel inte bedrivs i delar av fjällområdet bör det finnas förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus också för rovdjuren. Kadaver av bytesdjur som tagits av rovdjur gynnar andra arter. En komplett artsammansättning i fjällen höjer upplevelsevärdet och kan därigenom vara till nytta för besöksnäringen.

För att få kännedom om vilka kulturlämningar som finns i fjällen behövs mer resurser för inventering. Informationen om kulturmiljövärdena behöver också spridas.

Till dess att snöskotrar med lägre ljudnivå har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa skotertrafiken på utsatta platser. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs ökad information och tillsyn.

Avverkningar i fjällnära skog påverkar miljön i flera hundra år. Det är därför särskilt viktigt att både större och mindre skogsägare tar den hänsyn som lagstiftningen kräver och att man även tar stor frivillig hänsyn.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Trädgränsens förändring 1974 till 2013. Fotoserier från fjället Östra Barfredhågna i norra Dalarna. Rapport 2014:09.

2. Miljömål.se. Miljömålsindikatorn Häckande fåglar i fjällen.

3. http://www.interregnord.com/sv/beviljade-projekt/sapmi/4-graensloes-utveckling/sydsamer-landskap-och-historia.aspx 

Pil uppåt smiley saknas Storslagen fjällmiljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet