Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i flera områden och periodvis även i oexploaterade delar. Vissa intressekonflikter finns. Problem med bullerstörningar finns under perioder. Kunskapen om kulturmiljövärden är otillräcklig.

Resultat

I den södra delen av Dalafjällen förekommer inte bete av tamren. Här är det viktigt att bevara de unika värden som skapas av ett av tamren obetat fjällandskap. I dessa områden har istället fäbodbete haft en stor betespåverkan.

Sedan början av 1900-talet har trädgränsen stigit med nästan 100 m fram till 2007. Därefter har inga större förändringar av gränsen skett (1). Klimatets påverkan på fjällens vegetation kan antas vara stor och inte bara trädgränsen kan påverkas utan även vegetation och snölegornas varaktighet. Därför har Länsstyrelsen startat inventeringar av vegetationen på några av fjällens högsta toppar och i snölegor.

Skillnaderna mellan de olika fjällområdena i länet är påtagliga när det gäller skador på mark och vegetation (beroende på olika besöks-, betes- och exploateringstryck).
Fjällen är viktiga rekreationsområden för rörligt friluftsliv, jakt och fiske. För att vidmakthålla fisktillgången i några vattendrag i fjällen utförs årligen kalkning.

Tack vare låg grad av mänsklig påverkan har fjällområdets naturtyper och arter i stort sett gynnsam bevarandestatus. Intressekonflikten kring rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Jakt på varg och björn har reducerat dessa arters populationer i fjällen och endast ett fåtal vargar finns nu konstaterade i fjällen. Järv och lodjur hade vid den senaste räkningen däremot normala föryngringar i Dalafjällen.

Fågelinventeringar visar att typiska fjällfåglar i hela Svenska fjällkedjan minskar sedan 2002. Dock har fjällarterna under samma period inte minskat i Dalafjällen (2).

Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern, Valdalsbygget och Västra Fjätvallen sköts nu med bete- eller slåtterhävd, vilket har flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. Hävdade marker är annars en bristvara också i fjällen.

Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kommer ibland i konflikt med utbyggnad av skidanläggningar, bostäder, skogsbruk och andra verksamheter.
Ett reviderat beslut för Drevfjällens naturreservat har fattats efter en långvarig dialog med lokalbefolkningen om reservatets föreskrifter och förvaltning. Som en följd har ett råd, ”Älvdalsdelegationen”, inrättats för att frågor som rör skyddad natur i Älvdalens kommun ska få en bredare lokal förankring.

Skotertrafiken fortsätter att öka i fjällen och därmed också bullernivåer samt nedskräpning. Inom vissa områden med förbud mot skoterkörning utanför skoterleder överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och då har flera polisanmälningar gjorts.

Bullret från skotrar är på många platser obetydligt medan det i vissa områden orsakar stora störningar under delar av säsongen. Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till en flygplats i Rörbäcksnäs. Den är avsedd för chartertrafik till och från skidanläggningar i Sälen och Trysil. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum. Denna utbyggnad kommer också att innebära nya kraftledningsdragningar, ny vägdragning och en stor påverkan på natur- och kulturmiljöer.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte, eller endast i begränsad utsträckning, att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade, men i vissa delar är påverkan på miljön stor och även periodvis i anslutande oexploaterade områden. Den pågående exploateringen av fjällen bidrar till att areal orörda fjällområden fortsätter att minska.

Utvecklingen i miljön är negativ. Årets bedömning av utvecklingen i miljön är förändrad från föregående år. Trots att utvecklingen på många områden är positiv bedöms det ökade exploateringstrycket och den ökade terrängkörningen motverka att miljömålet nås till 2020.

Bristen på kunskap om vad fjällen tål av påverkan från olika verksamheter är stor. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och dem som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fågelfauna, också till en ökad risk för skador till följd av extrema väderhändelser.

Eftersom renskötsel bedrivs i delar av fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn i dessa områden. Det är dock glädjande att järven nu har etablerat en stabil stam i Dalafjällen.

För att få kännedom om okända forn- och  kulturlämningar är inventeringar nödvändiga eftersom trädgränsen kryper uppåt och samiska lämningar ofta är belägna i fjällbjörkzonen. Information och förståelse för kulturmiljövärdena behöver också spridas.

Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana miljöer motverkas av den ökade skotertrafiken i fjällområdet. Till dess att tystare snöskotrar har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa skotertrafiken. Hur buller påverkar det rörliga friluftslivet och vilda djur behöver utredas. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs förutom en ökad information också en ökad tillsyn.

En utbyggnad av flygplatsen i Sälen, med ett utlovat statligt stöd om 250 miljoner kr, kommer att påverka förutsättningarna att nå miljömålet i Dalarna. En fortsatt utbyggnad av vindkraft som är synlig i fjällmiljöer bidrar till att påverka både ljudbilden och orördhetskänslan negativt.

Försök med, och information om alternativa brukningsformer av fjällnära skogar behövs.

Referenser

1. Trädgräns i fjällen. Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, rapport 2015:4.

2. Fjällfågelinventeringen i Dalarna 2006 – 2015. Länsstyrelsen Dalarnas län, rapport 2016:4.