Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. De skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggander förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.

Resultat

Jordbruksmarken utgör drygt tre procent av länets yta. Den begränsade arealen, närheten till bebyggda områden och den stora betydelsen för landskapsbilden gör odlingslandskapet viktigt i länet. Små ändringar kan få stora konsekvenser.

Länets odlingslandskap är ofta småskaligt med rik förekomst av småbiotoper, men mer intensivt brukade områden finns också. Drygt tjugo procent av åkerarealen sköts ekologiskt.

För att behålla den jordbruksmark som finns behöver jordbruket bedrivas så rationellt att det ger försörjning åt dem som brukar marken. Ekonomiskt stöd är viktigt både för fortsatt jordbruk och som ersättning för arbetet med att skapa förutsättningar för att bevara natur-och kulturmiljövärden.

De senaste åren har arealen betesmarker och ängar skötta med miljöersättning minskat och den framtida utvecklingen är osäker. Många av områdena har inte gynnsam bevarandestatus och det är osäkert om värdena bevaras långsiktigt. Inventeringar visar att hävdstatusen för traditionellt skötta slåtterängar och betesmarker har försämrats drastiskt sedan början av 1990-talet (1, 2). Flera faktorer kan vara orsaken till sämre skötsel, exempelvis färre djurbesättningar på grund av minskad lönsamhet för mindre jordbruk.

För småvatten i odlingslandskapet blir situationen alltmer kritisk i takt med att branddammar avvecklas och småvatten dikats ut. Naturvårdsverkets nedprioritering av vissa åtgärdsprogram för hotade arter har lett till att Dalarna har färre verktyg för att kartlägga och skydda små vattenbiotoper i odlingslandskapet.

I Dalarnas odlingslandskap uppträder vissa arter invasivt, bland annat lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris. Invasiva arter är ett problem inte minst i vägkanter, kraftledningsgator och andra så kallade infrastrukturbiotoper som ofta tjänar som tillflyktsort för kulturlandskapets flora. Utvecklingen är på flera håll oroande i och med att de invasiva arterna hotar att ta över ömtåliga miljöer och konkurrera ut hotade arter och ursprunglig flora.

Det saknas kunskap om den totala mängden kulturbärande landskapselement i länet, vilket skick de är i och hur många som vårdas utan ersättning. Intrycket är att skötseln minskar och att lämningar förstörs. Endast 7,5 procent av åkerarealen ingick 2013 i miljöersättningen för ”Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet” och antalet värdefulla landskapselement i ersättningen har minskat under perioden 2007-2013.

Det biologiska kulturarvet i fäbodar har inventerats, se Ett rikt växt och djurliv.

Många av länets timmerbyggnader och andra viktiga byggnader i kulturmiljön i odlingslandskapet förfaller eller rivs på grund av att de saknar ekonomisk betydelse. Det har i Landsbygdsprogrammet funnits medel för restaurering av överloppsbyggnader, drygt 400 byggnader har fått stöd.

Det saknas en analys på regional nivå av nuläget för måluppfyllelsen av friluftslivsmålen och vilka faktorer som är begränsande för att nå dessa mål. I flera av landsbygdsprogrammets ersättningar ingår att främja friluftsliv.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 i Dalarna med de styrmedel som idag är beslutade eller planerade.

Utvecklingen i miljön är negativ. De insatser som görs kommer inte att kunna vända utvecklingen inom de närmaste åren.

Den viktigaste orsaken till svårigheterna att nå miljökvalitetsmålet är balansgången mellan högintensiva brukningsformer och främjandet av natur- och kulturmiljövärden. Förutsättningarna för att uppnå målet skapas främst genom riktat ekonomiskt stöd till åtgärder som annars inte skulle genomföras.

Målsättningarna för variationsrikedom i odlingslandskapet kan uppnås bara om tillräckliga offentliga medel avsätts. Prioriteringarna i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer att ha stor betydelse för den framtida utvecklingen.

Projektet ”Foder och Fägring” avslutades 2014 och berörde i Dalarna 22 Natura 2000-områden där slåtterängar och naturbetesmarker restaurerades. Under året har områdenas bevarandestatus och skötsel följts upp. Resultatet kommer att redovisas i slutrapporten för projektet.

Ersättning för värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet finns inte med i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och det är oklart hur uppföljningen av kulturbärande landskapselement ska göras framöver.

Många rödlistade växter och fjärilar som är knutna till odlingslandskapet är helt beroende av vägkanter för att överleva i trakter där slåtter och bete har upphört. Vägkanterna är idag de största slåttermarkerna i landet. Länsstyrelsen har iakttagit att underhållet och skötseln av vägområdena har försämrats, vilket bland annat har lett till att invasiva arter har gynnats. Länsstyrelsen planerar att ta upp situationen i länet med Trafikverket och det behövs en dialog även på nationell nivå mellan Trafikverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Kommunerna kan bidra till att miljökvalitetsmålet uppnås genom att ta stor hänsyn till natur- och kulturvärden i odlingslandskapet när bebyggelse planeras och vid bygglovsprövningar.

Från och med september 2014 är det lättare att få dispens från reglerna om biotopskydd i odlingslandskapet. Odlingshinder kan tas bort om det behövs för brukandet av jordbruksmarken. Konsekvenserna av regelförändringen bör följas upp.

Mer samarbete mellan lantbrukets, naturvårdens, miljövårdens och kulturmiljövårdens intressenter ökar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet.

Konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentliga verksamheter behöver stimuleras för att nå de regionala målsättningarna för certifierad ekologisk produktion och konsumtion.

Länsstyrelsen ser för närvarande ingen anledning att befara problem på områdena jordbruksmarkens egenskaper, processer och föroreningshalter samt odlingslandskapets ekosystemtjänster.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Ängssvampar i Dalarna. Rapport 2012:10.

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Fältgentiana i Dalarna. Lägesrapport om en av våra ovanligaste växter. Rapport 2013:07.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet