Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Flera positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. De skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggander förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.

Resultat

Jordbruksmarken utgör knappt tre procent av länets yta. Den begränsade arealen, närheten till bebyggda områden och den stora betydelsen för landskapsbilden gör odlingslandskapet viktigt i länet. Små ändringar kan få stora konsekvenser.

Länets odlingslandskap är ofta småskaligt med rik förekomst av småbiotoper, men mer intensivt brukade områden finns också. Drygt tjugo procent av åkerarealen sköts ekologiskt.

För att behålla den jordbruksmark som finns behöver jordbruket bedrivas så rationellt att det ger försörjning åt dem som brukar marken. Ekonomiskt stöd är viktigt både för fortsatt jordbruk och som ersättning för arbetet med att skapa förutsättningar för att bevara natur-och kulturmiljövärden.

De senaste åren har arealen betesmarker och ängar skötta med miljöersättning minskat och den framtida utvecklingen är osäker. Många av områdena har inte gynnsam bevarandestatus och det är osäkert om värdena bevaras långsiktigt. Inventeringar visar att hävdstatusen för traditionellt skötta slåtterängar och betesmarker har försämrats drastiskt sedan början av 1990-talet (1, 2).

För småvatten i odlingslandskapet blir situationen alltmer kritisk i takt med att branddammar avvecklas och småvatten dikats ut. Naturvårdsverkets nedprioritering av vissa åtgärdsprogram för hotade arter har lett till att Dalarna har färre verktyg för att kartlägga och skydda små vattenbiotoper i odlingslandskapet.

I Dalarnas odlingslandskap uppträder vissa arter invasivt, bland annat lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris. Invasiva arter är ett problem i vägkanter, kraftledningsgator och andra sådana biotoper som ofta är tillflyktsort för kulturlandskapets flora. Utvecklingen är på flera håll oroande i och med att de invasiva arterna hotar att ta över ömtåliga miljöer och konkurrera ut hotade arter och ursprunglig flora.

Det saknas kunskap om den totala mängden kulturbärande landskapselement i länet, vilket skick de är i och hur många som vårdas. Intrycket är att skötseln minskar och att lämningar förstörs. Endast 7,5 procent av åkerarealen ingick 2013 i miljöersättningen för ”Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet” och antalet värdefulla landskapselement i ersättningen minskade under perioden 2007-2013.

Många av länets timmerbyggnader och andra viktiga byggnader i kulturmiljön i odlingslandskapet förfaller eller rivs på grund av att de saknar ekonomisk betydelse. Det har i Landsbygdsprogrammet funnits medel för restaurering av överloppsbyggnader, drygt 400 byggnader har fått stöd under 2008-2013. En inventering av medeltida timmerhus kommer att påbörjas 2015. Rådgivning om lavar och restaurering av timmerbyggnader kommer att genomföras 2015.

Det saknas en analys på regional nivå av nuläget för måluppfyllelsen av friluftslivsmålen och vilka faktorer som är begränsande för att nå dessa mål. I LONA och flera av landsbygdsprogrammets ersättningar ingår att främja friluftsliv.

Produktionen av ekologiska livsmedel har inte ökat i samma takt som efterfrågan.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 i Dalarna med nu planerade eller beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

De största problemen gäller tillståndet och utvecklingen för biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer. De viktigaste orsakerna till svårigheterna att nå miljökvalitetsmålet är att antalet jordbruk och betesdjur minskar samt balansgången mellan intensiva brukningsformer och främjandet av natur- och kulturmiljövärden. Förutsättningarna för att uppnå målet skapas främst genom riktat ekonomiskt stöd till åtgärder som annars inte skulle genomföras. Målsättningarna för variationsrikedom i odlingslandskapet kan uppnås bara om tillräckliga offentliga medel avsätts. Prioriteringarna i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Åtgärder för natur- och kulturmiljöer och miljörådgivning har fått mindre utrymme än i föregående program. De ersättningar som nu finns är otillräckliga för att kunna vända utvecklingen inom de närmaste åren.

Projektet ”Foder och Fägring” avslutades 2014 och berörde i Dalarna 22 Natura 2000-områden där slåtterängar och naturbetesmarker restaurerades. 95 ha har restaurerats varav 26 ha är återupptagen skötsel. Fortsatt skötsel är säkrad.

Inom Foder & Fägring har en folder tagits fram om Finnmarker i sydvästra Dalarna där bl.a. finngårdarnas byggnader lyfts fram.

Många rödlistade växter och fjärilar knutna till odlingslandskapet är helt beroende av vägkanter för att överleva i trakter där slåtter och bete har upphört. Länsstyrelsen har sett att skötseln av vägområdena har försämrats, vilket bland annat gynnat invasiva arter. Situationen i länet diskuterades på ett myndighetsövergripande möte i mars 2015. Efter det har ingen information kommit till Länsstyrelsen om övrigas verksamhet. Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram information om invasiva arter och Leksands kommun driver LONA-projektet ”Varning för lupiner”.

Från hösten 2014 blev det lättare att få dispens från reglerna om biotopskydd i odlingslandskapet. Odlingshinder kan tas bort om det behövs för brukandet av jordbruksmarken. Endast ett fåtal dispensärenden har kommit in sedan regelförändringen men konsekvenserna bör även fortsättningsvis följas upp.

Mer samarbete mellan lantbrukets, naturvårdens, miljövårdens och kulturmiljövårdens intressenter ökar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet.

Efterfrågan på ekologiska produkter har ökat, men osäkerhet om de statliga stödens utformning har bidragit till att produktionen av ekologiska livsmedel ändå inte har ökat tillräckligt för att nå de regionala målsättningarna för certifierad ekologisk produktion.

Länsstyrelsen ser för närvarande ingen anledning att befara problem på områdena jordbruksmarkens egenskaper, processer och föroreningshalter samt odlingslandskapets ekosystemtjänster. Under 2016 kommer ett regionalt miljöövervakningsprogram för analys av bekämpningsmedel i några bäckar i de jordbruksintensivare delarna av länet att startas.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Ängssvampar i Dalarna. Rapport 2012:10

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Fältgentiana i Dalarna. Lägesrapport om en av våra ovanligaste växter. Rapport 2013:07

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet