Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. Skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.

Resultat

Jordbruksmarken utgör knappt tre procent av länets yta. Den begränsade arealen, närheten till bebyggda områden och den stora betydelsen för landskapsbilden gör odlingslandskapet viktigt i länet. Små ändringar kan få stora konsekvenser. Länets odlingslandskap är ofta småskaligt med rik förekomst av småbiotoper, men mer intensivt brukade områden finns också.

Drygt tjugo procent av åkerarealen sköts ekologiskt. Produktionen av ekologiska livsmedel har inte ökat i samma takt som efterfrågan.

År 2016 startades ett regionalt miljöövervakningsprogram för ytavrinning av växtskyddsmedel i vattendrag i odlingsintensiva områden. Växtskyddsmedel påträffades vid samtliga provtagningstillfällen i den bäck som provtogs 2016, vilket visar på en spridning av växtskyddsmedel till närliggande vatten.

Det saknas aktuella data beträffande arealen betesmarker och ängar skötta med miljöersättning men Länsstyrelsen bedömer att de senaste årens nedåtgående trend har fortsatt. Många av områdena har inte gynnsam bevarandestatus och det är osäkert om värdena bevaras långsiktigt. Inventeringar visar att hävdstatusen för traditionellt skötta slåtterängar och betesmarker har försämrats drastiskt sedan början av 1990-talet (1, 2). För att vidmakthålla en bra skötsel av några av de mest värdefulla ängarna i Dalarna med fynd av sällsynta arter, har Länsstyrelsen sedan några år tillbaka slagit ett tjugotal ängar. Under 2016 anordnades en utbildning av nya entreprenörer i slåtterängsskötsel och hamling.

Det har gjorts flera insatser för bevarande av gamla kulturväxtsorter i länet, bl.a. odling av rättviksärt och leksandslök i större skala. Sedan tidigare finns ett klonarkiv för äpplen i Gamla Staberg.

Det saknas kunskap om den totala mängden kulturbärande landskapselement i länet, vilket skick de är i och hur många som vårdas. Intrycket är att skötseln minskar och att lämningar förstörs.

Många av länets timmerbyggnader och andra viktiga byggnader i kulturmiljön i odlingslandskapet förfaller eller rivs på grund av att de saknar ekonomisk betydelse. En inventering av medeltida timmerhus pågår liksom rådgivning om lavar och restaurering av timmerbyggnader.

Många rödlistade växter och fjärilar knutna till odlingslandskapet är helt beroende av vägkanter för att överleva i trakter där slåtter och bete har upphört. Länsstyrelsen har sett att skötseln av vägområdena har försämrats, vilket bland annat gynnat invasiva arter. Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram information om invasiva arter och Leksands kommun driver LONA-projektet ”Varning för lupiner”. Även Trafikverket har uppmärksammat problemet.

Länsstyrelsen har ett uppdrag sedan 2013 att arbeta med friluftslivsmålen, under 2016 har mer resurser och arbete lagts på uppdraget. I LONA och flera av landsbygdsprogrammets ersättningar ingår att främja friluftslivet.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 i Dalarna med nu planerade eller beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

För att behålla den jordbruksmark som finns behöver jordbruket bedrivas så rationellt att det ger försörjning åt dem som brukar marken. Ekonomiskt stöd är viktigt både för fortsatt jordbruk och som ersättning för arbetet med att skapa förutsättningar för att bevara natur-och kulturmiljövärden.

Mer samarbete mellan lantbrukets, naturvårdens, miljövårdens och kulturmiljövårdens intressenter ökar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet.

De största problemen gäller tillståndet och utvecklingen för biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer. De viktigaste orsakerna till svårigheterna att nå målet är att antalet jordbruk och betesdjur minskar samt balansgången mellan intensiva brukningsformer och främjandet av natur- och kulturmiljövärden. Förutsättningarna för att uppnå målet skapas främst genom riktat ekonomiskt stöd till åtgärder som annars inte skulle genomföras. Målsättningarna för variationsrikedom i odlingslandskapet kan uppnås bara om tillräckliga offentliga medel avsätts.

För småvatten i odlingslandskapet blir situationen alltmer kritisk i takt med att branddammar avvecklats och småvatten dikats ut. Nyskapandet av våtmarker i odlingslandskapet med stöd från landsbygdsprogrammet motverkar inte denna förlust i tillräcklig omfattning.

Åtgärder för natur- och kulturmiljöer och miljörådgivning har fått mindre utrymme i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 än i föregående program. De ersättningar som nu finns bedöms vara otillräckliga för att kunna vända utvecklingen inom de närmaste åren.

Det blev 2014 lättare att få dispens från biotopskydd i odlingslandskapet om det behövs för brukandet av jordbruksmarken. Endast ett fåtal dispensärenden har kommit in sedan regelförändringen men konsekvenserna bör även fortsättningsvis följas upp.

Vissa arter, till exempel lupin, uppträder invasivt, vilket är ett problem i vägkanter och andra biotoper som ofta är tillflyktsort för kulturlandskapets flora. Utvecklingen är på flera håll oroande då de invasiva arterna hotar att ta över ömtåliga miljöer och konkurrera ut hotade arter och ursprunglig flora.

Efterfrågan på ekologiska produkter har stigit, men produktionen av ekologiska livsmedel har ändå inte ökat tillräckligt för att nå de regionala målsättningarna för certifierad ekologisk produktion.

Länsstyrelsen ser för närvarande ingen anledning att befara problem för jordbruksmarkens egenskaper och processer, men har sett att dräneringen av åkermark på sina håll är eftersatt.

Spridningen av växtskyddsmedel till ytvatten riskerar att påverka vattenlevande organismer negativt, vilket hotar den biologiska mångfalden. Fortsatta undersökningar av förekomsten av växtskyddsmedel är viktiga, liksom åtgärder för minskad spridning. Planerade insatser är fortsatt övervakning och kunskapshöjande åtgärder om miljöeffekter av växtskyddsmedel för jordbrukare i länet.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Ängssvampar i Dalarna. Rapport 2012:10.

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Fältgentiana i Dalarna. Lägesrapport om en av våra ovanligaste växter. Rapport 2013:07.