Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Nedanstående bedömningstext är fastställd av Skogsstyrelsen.

Skogar med höga naturvärden minskar genom avverkning. Miljöhänsynen i skogsbruket och kunskapen om hotade arter måste utvecklas genom ökat sektorsansvar, information och utbildning. Hänsynen till forn- och kulturmiljöer behöver förbättras. Bevarandeinsatser och skötselåtgärder måste öka.

Resultat

Dalarna täcks till 70 procent av produktiv skogsmark. Skogar med höga naturvärden avverkas och fragmenteras (1). Miljöhänsynen i skogsbruket uppvisar brister. Det finns behov av skydd, naturvårdande skötsel och anpassade skogsbruksmetoder för att tillgodose olika arters behov. Inom skogssektorn har flera frivilliga åtgärder för bättre miljöhänsyn och naturvård vidtagits det senaste året.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Körskador i skogen ökar risken att kvicksilver läcker ut till sjöar och vattendrag, framför allt när skogsmaskiner korsar vattendrag. Hälften av alla överfarter i samband med föryngringsavverkning hade negativ påverkan. Skogsföretagen jobbar aktivt för att minska körskador. Den branschgemensamma körskadepolicyn (2), nya arbetssätt utvecklade av sektorn samt skogsstyrelsens arbete med återkoppling av miljöhänsyn har ökat medvetenheten om problemet och ett tydligt trendbrott kan ses.

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer

Cirka 15 procent av de hänsynskrävande biotoperna visade stor negativ påverkan vid föryngringsavverkning. Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus (3). Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2015 innebär att tillståndsansökningar om avverkning av fjällnära skog som berör höga naturvärden till exempel nyckelbiotoper normalt ska nekas av Skogsstyrelsen och markägaren ersättas. Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda skog enligt strategi (4) fortgår. Det statliga markbytesprojektet ESAB har lett till drygt 40 nya naturreservat på cirka 6000 ha i länet. Det ordinarie områdesskyddsarbetet kompletteras med att markägare kan anmäla intresse för formellt skydd av sin skog. Skogsbolagens och enskilda markägares bidrag i form av frivilliga avsättningar är av stor betydelse.

Bevarade kulturmiljövärden

Skadefrekvensen på forn och kulturmiljöer är fortfarande höga, cirka 13 procent av forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i Svealand. Markberedning är det som påverkar hänsynen mest negativt. Kulturmiljöer behöver identifieras för att undvika skador. Laserskanning är ett betydelsefullt hjälpmedel för kartläggningen. Myndigheter genomför kartläggning av biologiskt kulturarv och fäbodmiljöer, kvalitetssäkring och granskning av resultat från inventering i projektet Skog och historia. I samband med omarronderingar informeras markägare om natur- och kulturvärden i området. Skogsstyrelsen ger stöd till natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen. Under 2014 beviljades 21 kulturmiljöåtgärder i Dalarnas län. Kunskapen om forn- och kulturlämningar i skogen har ökat efter flera utbildningssatsningar och resulterat i förbättringsåtgärder.

Friluftsliv

Många kommuner i länet arbetar med att skydda och tillgängliggöra tätortsnära skogar för rekreation samt ökar användande av hyggesfria skogsbruksmetoder. Det pågår flera lokala naturvårdsprojekt i Dalarna delvis finansierade med stöd från Naturvårdsverket.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Skogar med höga naturvärden riskerar att isoleras i det brukade landskapet, vilket kan påverka arters spridningsmöjligheter negativt. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och andra insatser för att förbättra miljöhänsynen är mycket betydelsefulla men behöver tillsammans med samhällets insatser öka och samordnas med myndigheternas arbete.

Frivilliga insatser viktiga

Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder. Andelen miljöcertifierad skog ökar. Fler träd lämnas på hyggen, mängden död ved, andelen lövskog och areal gammal skog ökar. Uppföljning av Åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål (5) visar att de flesta åtgärder genomförs som planerat. Under 2016 ska åtgärdsprogrammet revideras. Skog avsätts frivilligt, vilket tillsammans med lämnad hänsyn utgör ett viktigt bidrag till den gröna infrastrukturen.

Information och rådgivning till skogsbrukets aktörer viktig

Yrkesverksamma behöver få återkommande återkoppling om lämnad miljöhänsyn. Målbilderna för god miljöhänsyn, framtagna inom projektet Dialog om miljöhänsyn (6), används för uppföljning och återkoppling och inarbetas i skogsföretagens egna rutiner och instruktioner. Skogsstyrelsen har lokala möten med flera företag och organisationer där sektorsansvaret tydliggörs och diskuteras. Genom skogsstyrelsens utvecklade e-tjänster bland annat Mina sidor kan markägare få information om sin skog och planera åtgärder.

Åtgärderna behöver öka

Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa formellt skydd av värdefulla skogar, naturvårdande skötsel i skyddade områden, tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder eller identifiering och registrering av kulturmiljöer. Den statliga markbytesaffären ESAB har varit ett effektivt sätt att skydda skog och bör upprepas. Regeringen ökar enligt budgetpropositionen anslaget till skydd av skog kommande år, vilket ökar möjligheterna att nå målet. Möjligheterna till stöd för viktiga natur- och kulturvårdande åtgärder ökar med det nya landsbygdsprogrammet 2016-2020 som har fyra stöd med inriktning mot skog.

Prioriteringar i länet

Det är viktigt att skogar med höga naturvärden bevaras och skyddas. Samverkan mellan skogliga aktörer, ideella naturvården, markägare och myndigheter behöver öka för effektivare planering av naturvården i landskapet och en fungerande grön infrastruktur. Miljöhänsynen måste förbättras vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt forn-och kulturlämningar. Ståndortsanpassad markberedning efter avverkning bör öka och vid behov utföras med skonsammare metoder. Användandet av hyggesfria skogsbruksmetoder behöver öka för ett mer variationsrikt skogsbruk och av hänsyn till upplevelsevärden, biologisk mångfald och rennäring. Det är viktigt att samhället ser möjligheter att värdesätta flera ekosystemtjänster än fiberproduktion i skogen.

Referenser

1. Grön infrastruktur för biologisk mångfald i Dalaskogarna, Rapport 2013:24, Länsstyrelsen Dalarnas län

2. Branschgemensam miljöpolicy om körskador i skogsmark http://www.ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf

3. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Sandström m.fl. SLU Artdatabanken, rapporterar 17

4. Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarnas Län och Skogsstyrelse, Rapport 2006:02

5. Dalarnas miljömål, Åtgärdsprogram 2013-2016, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:12

6. Målbilder för god miljöhänsyn, Rapport 5, 2013, Skogsstyrelsen

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Dalarnas län

Indikatorer som följer upp målet