Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2013. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som har fastställts 2013 blir vägledande för miljöarbetet de närmaste åren.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Dalarna täcks till 70 procent av produktiv skogsmark. Andelen naturskogar som utvecklats fritt minskar och antalet rödlistade arter ökar. Miljöhänsynen i skogsbruket uppvisar brister men åtgärder har satts in för att motverka detta. Det finns behov av naturvårdande skötsel och anpassade skogsbruksmetoder för att tillgodose olika arters behov.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Det ökade skogsbränsleuttaget av grenar och toppar (GROT) leder till viss försurning och näringsutarmning av marken. Att återföra aska från biobränsle för att kompensera detta görs inte i tillräcklig omfattning. Majoriteten av skogsbränslet tas ut i den södra länsdelen. Körskadorna vid skogsavverkning tenderar att öka. Detta ökar urlakningen av humusämnen och metylkvicksilver till sjöar och vattendrag. Den branschgemensamma körskadepolicyn (1), samt nya arbetssätt som Stora Enso utvecklat för effektivare och miljöanpassat GROT-uttag, kan vända trenden.

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer

Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att kunna uttala sig om trenden. Fortsatt avverkas och fragmenteras skogar med höga naturvärden. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas positivt, men trenden börjar plana ut. Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda värdefulla skogsområden fortgår men anslagen räcker inte för att nå miljömålet. Naturvårdsanpassade skogsbruksplaner är ett verktyg för att planera frivilligt skydd och miljöhänsyn.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Bristfällig hänsyn vid skogliga åtgärder utgör ett av de största hoten mot natur- och kulturmiljövärden. Cirka 40 procent av kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i södra Norrland. Motsvarande skador på hänsynskrävande biotoper och vid vattenöverfarter är 17 respektive 36 procent. Nya målbilder för god miljöhänsyn är framtagna inom projektet Dialog om miljöhänsyn (2).  Dessa utgör vägledning för vilken miljöhänsyn som krävs för att bland annat Levande skogar ska uppnås. En förändring av kulturmiljölagen träder i kraft 2014 där lämningar som antas vara belagda innan år 1850 i princip är att betrakta som fornlämningar.

Ett åtgärdsprogram för perioden 2013-2016, med frivilliga insatser för att nå Levande skogar i Dalarna har beslutats (3). Skogsnäringen arbetar med bland annat frivilliga avsättningar, förbättrade drivningsmetoder vid uttag av trädrester, deltar i utbildningen ”hänsyn till forn- och kulturlämningar” samt i återkopplingen av miljöhänsyn vid avverkningar. Ideella organisationer bidrar till att informera, utbilda, visa och bevara naturvärden i länets skogar.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Dalarnas skogar fortsätter att fragmenteras. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.

Frivilliga insatser viktiga

Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder. Alla dessa insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser så att målet kan nås. Det är viktigt att följa upp om åtgärder i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och de åtaganden som gjorts från olika aktörer genomförs som planerat.

Information och rådgivning till skogsbrukets aktörer viktig

Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen har påbörjat denna aktivitet inom ramen för Skogsriket, vilket har mottagits väl. Fortsättningsvis kommer målbilderna för god miljöhänsyn att användas för uppföljning och återkoppling. Kulturmiljöerna behöver identifieras och synliggöras för att undvika skador. Laserskanning har blivit ett betydelsefullt hjälpmedel i kartläggningen av kulturmiljövärden i skogen.

Åtgärderna behöver öka

Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser för att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Möjligheterna till stöd för viktiga natur- och kulturvårdande insatser minskar när inga nya pengar inom Landsbygdsprogrammet riktas till skogen.

De målbilder som tagits fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn är viktiga för det fortsatta arbetet och för att nå en ökad samsyn mellan myndigheter och aktörer om vad som är god miljöhänsyn i det brukade skogslandskapet.

Prioriteringar i länet

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fortsätter arbetet med skydd av skog i enlighet med fastställd strategi (4) och de ekonomiska ramar som erhålls. Strategin har utvärderats och värdetrakterna kommer att ses över under kommande år. Med värdetrakt avses ett landskapsavsnitt där skogar med särskilt höga naturvärden är vanligare än i vardagslandskapet.

Miljöhänsynen måste förbättras vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt kulturlämningar under kommande år.

Länets tall- och lövskogar behöver naturvårdande skötsel eller anpassade skogsbruksmetoder för att bibehålla och utveckla sina naturvärden. För att minska isoleringen av biotoper med höga naturvärden måste spridningsmöjligheter planeras in i landskapet i samverkan mellan olika markägare.

Referenser

  1. Branschgemensam miljöpolicy om körskador i skogsmark http://www.ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf
  2. Rapport 5, 2013, Målbilder för god miljöhänsyn, Skogsstyrelsen
  3. Rapport 2013:12, Dalarnas miljömål, Åtgärdsprogram 2013-2016, Länsstyrelsen Dalarnas län.
  4. Rapport 2006:02, Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarnas Län och Skogsstyrelsen

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Dalarnas län

Indikatorer som följer upp målet