Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samt ytterligare bevarandeinsatser. Skog med höga naturvärden avverkas, antalet hotade arter ökar och kulturlämningar skadas. Arbetet med formellt skydd fortgår, men resurserna är otillräckliga.

Resultat

Dalarna täcks till 70 procent av skogsmark. Andelen naturskogar som utvecklas fritt minskar och antalet hotade arter ökar. Miljöhänsynen i skogsbruket uppvisar brister. Det finns behov av naturvårdande skötsel och anpassade skogsbruksmetoder för att tillgodose olika arters behov. Inom skogssektorn har flera frivilliga åtgärder vidtagits det senaste året.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Körskador i skogen ökar risken att kvicksilver läcker ut till sjöar och vattendrag, framför allt när skogsmaskiner korsar vattendrag. En fjärdedel av alla överfarter i samband med föryngringsavverkning hade stor negativ påverkan. Den branschgemensamma körskadepolicyn (1), nya arbetssätt utvecklade av sektorn samt skogsstyrelsens arbete med återkoppling av miljöhänsyn kan vända trenden.

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer

Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda skog fortgår. Strategin för skydd av skog (2) har utvärderats med avseende på representativitet och funktionalitet (3). Skyddet är förskjutet till de nordvästra delarna av länet och ofta i höjdläge. En stor del ligger inom större sammanhängande områden i enlighet med strategins intentioner. Inom ”Vildmarksriket” med många skyddsvärda naturskogar i gränstrakterna av Mora, Vansbro, Leksand, har ett samarbete mellan kommuner, myndigheter, ideella organisationer, skogliga entreprenörer och markägare resulterat i skyddad skog, artspecifik skötsel och försöksområden för hyggesfria skogsbruksmetoder. Ett sammanfattande seminarium hölls i september med information och diskussion om naturvård i ett landskap. Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. Ändrade föreskrifter och allmänna råd till 30 § Skogsvårdslagen förtydligar skyddet av arter. Fortsatt avverkas och fragmenteras skogar med höga naturvärden (4). Cirka 18 procent av de hänsynskrävande biotoperna hade stor negativ påverkan vid föryngringsavverkning. 

Bevarade kulturmiljövärden

Drygt 40 procent av forn- och kulturlämningar påverkas negativt i samband med skogsbruk i mellersta Sverige. Kulturmiljöer behöver identifieras och synliggöras för att undvika skador. Laserskanning är ett betydelsefullt hjälpmedel för kartläggningen.

Närmare 600 yrkesverksamma inom skogsbruket har 2010-2013 deltagit i utbildning inom projektet ”Hänsyn till forn- och kulturlämningar” som avslutades med en konferens under 2014. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har gemensamt utarbetat en förenklad handläggningsrutin för fornlämningars bevarande. Hänsynsrutiner för fornlämningar har även utarbetats med Stora Enso.

Friluftsliv

Områden med riksintresse för friluftsliv har reviderats och utökats. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har öppnat för möjligheten att teckna naturvårdsavtal för områden som har höga sociala värden. Under året har Koppångens naturreservat i Orsa invigts med en ny entré längs väg E 45, rastplats, informationstavla och gångväg till Blomtäkts fäbod som renoverats.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Tillståndet i länets skogar är otillfredsställande och det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Dalarnas skogar fortsätter att fragmenteras (4). Skogsbrukets frivilliga avsättningar och andra insatser för att förbättra miljöhänsynen är mycket betydelsefulla men behöver öka.

Frivilliga insatser viktiga

Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder som utbildning av personal, naturvärdesinventering, naturvårdande skötsel, frivilliga avsättningar. Certifiering av skogsmark, vilken syftar till hållbart skogsbruk, har bidragit till detta. Fler träd lämnas på hyggen, mängden död ved, andelen lövskog och areal gammal skog har ökat i landskapet även om trenden är vikande. Det är viktigt att följa upp om åtgärder i Åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål (5) och de åtaganden som gjorts från olika aktörer genomförs som planerat.

Information och rådgivning till skogsbrukets aktörer viktig

Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkommande återkoppling om lämnad miljöhänsyn. Skogsstyrelsen har påbörjat denna aktivitet inom ramen för Skogsriket 2013. Fortsättningsvis kommer målbilderna för god miljöhänsyn, framtagna inom projektet Dialog om miljöhänsyn (6), att användas för uppföljning och återkoppling med medel ur Skogsstyrelsens ordinarie budget.

Åtgärderna behöver öka

Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa formellt skydd av värdefulla skogar, naturvårdande skötsel i skyddade områden, tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder eller identifiering och registrering av kulturmiljöer. Möjligheterna till stöd för viktiga natur- och kulturvårdande åtgärder behöver öka. För att minska isoleringen av biotoper med höga naturvärden måste spridningsmöjligheter planeras in i landskapet. Fortsatta frivilliga insatser från hela skogssektorn krävs.

Prioriteringar i länet

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fortsätter arbetet med skydd av skog i enlighet med fastställd strategi (2) och utifrån de ekonomiska ramar som erhålls. Frivilliga avsättningar är viktiga komplement till dessa. En översyn av strategin är en önskvärd åtgärd för att öka representativiteten i skyddet och för att stimulera samverkan.

Många av länets tall- och lövskogar behöver naturvårdande skötsel eller anpassade skogsbruksmetoder för att bibehålla och utveckla sina naturvärden. Riktade medel till att arbeta med naturvårdande skötsel i skyddade områden behövs. Samverkan mellan olika skogliga aktörer, markägare och myndigheter för planering av naturvården i landskapet är nödvändig.

Miljöhänsynen måste förbättras vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt forn-och kulturlämningar. Till stöd för detta bör de gemensamt framtagna målbilderna (6) användas för att nå en ökad samsyn mellan myndigheter och aktörer om vad som är god miljöhänsyn i det brukade skogslandskapet.

Referenser

1. Branschgemensam miljöpolicy om körskador i skogsmark http://www.ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf

2. Rapport 2006:02. Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarnas Län och Skogsstyrelsen

3. Rapport 2013:22. Utvärdering av strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarnas län.

4. Rapport 2013:24. Grön infrastruktur för biologisk mångfald i Dalaskogarna. Länsstyrelsen  Dalarnas län.

5. Rapport 2013:12. Dalarnas miljömål. Åtgärdsprogram 2013-2016. Länsstyrelsen i Dalarnas län.

6. Rapport 5, 2013. Målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsen.

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Dalarnas län

Indikatorer som följer upp målet