Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Många insatser görs för att förbättra hänsynen vid skogliga åtgärder. Arealen formellt och frivilligt avsatt skog ökar. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden och hänsynen har brister. Förlust av livsmiljöer är ett stort hot mot biologisk mångfald.


Resultat

Dalarna täcks till 75 procent av produktiv skogsmark. Inom skogssektorn har flera frivilliga åtgärder för bättre miljöhänsyn och naturvård vidtagits de senaste åren. Det finns fortfarande brister i hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Skogar med höga naturvärden avverkas och fragmenteras (1) och många arter påverkas negativt.

Uppföljning av föryngringsavverkning i Svealand visar att 40 procent av alla vattendrag som passeras påverkas negativt. Det har dock skett en minskning av andelen med stor negativ påverkan. Cirka 18 procent av de hänsynskrävande biotoperna visade stor negativ påverkan. Skadefrekvensen på forn- och kulturmiljöer är fortfarande höga, men Svealand har ett betydligt bättre resultat än landet för övrigt. Cirka 9 procent av forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk, framför allt vid markberedning.

Kvalitetssäkring av resultat från inventering i projektet Skog och historia pågår. Länsstyrelsen och Dalarnas museum har genomfört kartläggning av biologiskt kulturarv och fäbodmiljöer. Kunskapsunderlag om kulturmiljövärden har tagits fram inför kommande omarronderingar.

Många skogslevande arter är rödlistade (2). 14 av 15 skogliga naturtyper och 20 av de 32 skogslevande arterna arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv saknar idag gynnsam bevarandestatus (3). Nya riktlinjer för handläggning av artskyddsförordningen (4) ska ge enhetlig och ökad tillämpning av lagen och beslut som går att överklaga för att få praxis för hantering av fridlysta arter. Fågelinventering av indikatorarter för skog visar en svagt positiv trend i Dalarna (5). Fler träd lämnas på hyggen, mängden död ved, och areal gammal skog ökar. Uppföljning av Åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål (6) visar att de flesta åtgärder genomförs som planerat. 2017 ska ett nytt åtgärdsprogram beslutas. Länsstyrelsen arbetar med en regional handlingsplan för grön infrastruktur som ska vara klar 2017.

Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda skog enligt strategi (7) fortgår. Under året har bland annat två naturvårdsavtal bildats i en tätortsnära skog i Avesta. Syftet är dels att gynna den vitryggiga hackspetten genom att öka mängden löv och död ved och dels att erbjuda en lättillgänglig skog med höga upplevelse- och naturvärden. Skogsstyrelsen beviljade ekonomiskt stöd till 28 natur- och kulturåtgärder i skogen under 2015 i länet. Arealen frivilliga avsättningar, lämnade hänsynsytor vid slutavverkning samt miljöcertifierad skog ökar hos såväl skogsbolag som enskilda markägare.

Många kommuner i länet arbetar med att skydda, sköta och tillgängliggöra tätortsnära skogar för rekreation. 2015 bildades ett skogligt nätverk för kommunanställda med ansvar för skogsförvaltning och skötsel. Skogsstyrelsen har mellan 2013-16 genomfört rådgivning och träffar med trehundra tjänstemän och markägare i länet för att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk. Dessutom har flera försöks- och demoytor skapats med såväl stora som små markägare.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Utvecklingen i miljön visar både positiv och negativ riktning. Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder. Skog avsätts frivilligt, vilket tillsammans med lämnad hänsyn utgör ett viktigt bidrag till den gröna infrastrukturen. Samtidigt avverkas eller isoleras skogar med höga naturvärden i det brukade landskapet. Insatser för att skapa fungerande livsmiljöer för arter behöver utvecklas och samordnas.

Målbilderna för god hänsyn, framtagna inom projektet Dialog om miljöhänsyn8 är inarbetade i flera skogsföretags instruktioner och används för återkoppling och utbildning. Effekter i skogen kan ännu inte ses i uppföljningar. Skogsföretagen jobbar aktivt för att minska skador på kulturlämningar och körskador. Branschgemensamma riktlinjer (9) för hänsyn till kulturmiljöer har tagits fram. Kunskapen om forn- och kulturlämningar i skogen har ökat efter flera utbildningssatsningar. Den branschgemensamma körskadepolicyn (10) och nya arbetssätt utvecklade av sektorn för minskade körskador har gett effekt. Markfuktighetskartor utifrån larserskanning av landets skogsmark är ett bra hjälpmedel för planering av skogsbilvägar och terrängtransport. Genom skogsstyrelsens utvecklade e-tjänster bland annat Mina sidor kan markägare få information om sin skog och underlag för att planera åtgärder.

Befintliga styrmedel och resurser räcker inte för att säkerställa skydd av värdefulla skogar, naturvårdande skötsel och tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Regeringen har ökat anslaget till formellt skydd av skog, vilket ökar möjligheterna att nå etappmålet. Men mer skog behöver skyddas långsiktigt och resurser till administration och förvaltning av skyddade områden behöver stärkas. En reviderad strategi med nya länsvisa mål för formellt skydd tas fram under 2016. Den statliga markbytesaffären ESAB har varit ett effektivt sätt att skydda skog och bör upprepas. Resurser till kompletterande inventering och registrering av skogar med höga naturvärden behövs som underlag för tillsyn, planering av en effektiv naturvård och för att minska skador vid skogsbruksåtgärder. Resurser till att kvalitetssäkra kända kulturlämningar behöver öka. Det nya landsbygdsprogrammet 2016-2020 har fyra stöd med inriktning mot skog, men mer resurser behövs till natur- och kulturvårdande åtgärder.

Samverkan mellan skogliga aktörer, ideella naturvården, markägare och myndigheter behöver öka för effektivare planering av naturvården i landskapet och en fungerande grön infrastruktur.

Miljöhänsynen måste förbättras vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt forn-och kulturlämningar.

Användandet av hyggesfria skogsbruksmetoder behöver öka för ett mer variationsrikt skogsbruk och av hänsyn till upplevelsevärden, biologisk mångfald och rennäring.

Ett hållbart skogsbruk bidrar med råvara som kan ersätta mer resurskrävande material och fossila bränslen med betydelse för Begränsad klimatpåverkan.

Referenser

1. Grön infrastruktur för biologisk mångfald i Dalaskogarna, Rapport 2013:24, Länsstyrelsen Dalarnas län

2. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Sandström m.fl. SLU Artdatabanken, rapporterar 17

3. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013, ArtDatabanken SLU, Uppsala, 2014

4. Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogen. 2016. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

5. Hur går det för fåglarna i Dalarna. Rapport 2016:6. Länsstyrelsen i Dalarna.

6. Dalarnas miljömål, Åtgärdsprogram 2013-2016, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:12

7. Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarnas Län och Skogsstyrelse, Rapport 2006:02

8. Målbilder för god miljöhänsyn, Rapport 5, 2013, Skogsstyrelsen

9. Riktlinjer för hänsyn till forn- och kulturmiljöer. http://www.skogforsk.se/contentassets/78e7286c9b0e4983b5bf84a6124c7a47/riktlinjer-for-hansyn-till-forn--och-kulturmiljoer-2016.pdf

10. Branschgemensam miljöpolicy om körskador i skogsmark http://www.ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf