Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2013. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som har fastställts 2013 blir vägledande för miljöarbetet de närmaste åren.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Hoten mot våtmarkerna har minskat i och med att torvexploatering och dikning nästan har upphört. Den tidigare dikningen fortsätter dock att påverka de berörda myrmarkerna.

Ökad förståelse för våtmarkernas betydelse för hydrologi, biologisk mångfald och kulturhistoria har spelat en stor roll för att större hänsyn visas idag vid skogsavverkningar och vägdragningar. Den policy för att minska körskadorna i skogen som skogsbranschen tog fram 2010 bidrar också. Trots det förekommer det fortfarande att värdefulla våtmarker berörs av skogsbilvägar.

Våtmarkstypernas utbredning

Skyddet av de våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan för Sverige fortgår. Planen reviderades 2007 och publicerades som Naturvårdsverkets rapport 5667. I länet återstår 15 myrar att skydda. Arbetet med att bilda reservat har påbörjats för 11 av objekten.

Våtmarkstypen rikkärr är starkt hotad i södra Sverige och även i södra Dalarna. En inventering av rikkärr gjordes i länet 2012 (rapport i manus). Ett femtiotal lokaler i storlek från 0,5 hektar till 50 hektar har besökts. Inventeringen ger information om vilka rikkärr som finns och vilka åtgärder som behövs för att deras naturvärden ska bibehållas.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Det tidigare regionala delmålet om 150 hektar anlagda eller återställda våtmarker och småvatten i Dalarnas odlingslandskap uppnåddes. Från 2000 till 2010 anlades eller restaurerades cirka 180 hektar våtmarker. Största delen av dessa är anlagda med medel från landsbygdsprogrammet. I denna areal räknas även restaurering av våta slåtter- och betesmarker in med cirka 130 hektar, vilket innebär att cirka 50 ha är anlagda våtmarker.

Länsstyrelsen har i ett särskilt projekt kartlagt historiska våtmarker i de jordbruksintensiva delarna av länet (Rapport 2011:23). Med denna kunskap kan man lättare avgöra var det är lämpligt att restaurera eller anlägga våtmarker.

Dalarna har tillsammans med sex andra län fått medel för återställning av hydrologi i våtmarker inom Natura 2000-områden. De åtgärder som ska genomföras är igenläggning eller dämning av diken, röjning eller avverkning av vegetation. Projektet (LIFE to Ad(d)mire) pågår 2010-2015. Länsstyrelsen i Dalarnas län arbetar i tre områden där åtgärder behövs för att återställa dikespåverkade delar av myrarna.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Att myrar växer igen med träd är ett allvarligt hot mot våtmarkernas naturvärden som relativt nyligen har uppmärksammats. I en studie som omfattade hela landet användes data från Riksskogstaxeringen för att jämföra situationen på 1980-talet med situationen 20 år senare. För Dalarna blev resultatet att stamvolymen på myrmarkerna hade ökat med cirka 70 procent och att arealen helt trädklädda ytor på myrarna hade ökat med cirka 50 procent (Rapport 2010:04). Ökningen var störst i de södra delarna av länet. Orsakerna till den snabba igenväxningen är inte klarlagda men troliga samverkande faktorer är tidigare dikningar, ökat kvävenedfall och förändringar i klimatet.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är neutral. Trenden är positiv när det gäller skydd, hänsyn och restaurering. I ett annat avseende är utvecklingen negativ eftersom tecknen är tydliga på att myrarna snabbt växer igen med träd. Sannolikt behövs kraftfulla åtgärder för att motverka detta. De nödvändiga styrmedlen och åtgärderna kommer troligen inte att vara på plats till 2020.

Länsstyrelsen bedömer att de myrar i Dalarnas län som återstår att skydda enligt myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020 om tillräckliga medel anslås för inköp av mark och för administrationen kring reservatsbildningen.

Det som i övrigt krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås är att exploateringstrycket för torvbrytning inte ökar. Inom skogsbruket behöver andelen körskador minska och arbetet med att lägga igen diken och återställa sumpskogar och våtmarker behöver bli mer aktivt.

Kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras. Det behövs även insatser för skötsel av vissa kulturpåverkade våtmarker och kulturelement. Ett gott exempel på lyckade restaureringsinsatser finns i anslutning till Lima kyrka där våtmarker längs Västerdalälven har röjts fram och hålls öppna genom bete.

Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker.

Länsstyrelsen kommer troligen att delta i ytterligare ett projekt med våtmarksrestaurering bekostat av EU. Planeringen av projektet pågår.

Referenser

  • Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län. Historiska våtmarker i odlingslandskapet. Planeringsunderlag för anläggning och restaurering. Rapport 2011:23.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet