Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positivt är att dikning nästan har upphört, att restaurering av våtmarker i jordbrukslandskapet sker och att större hänsyn tas vid skogsbruk. Att myrar börjat växa igen med träd är ett hot, särskilt i länets södra delar.

Resultat

Hoten mot våtmarkerna har minskat i och med att torvexploatering och dikning nästan har upphört. Den tidigare dikningen fortsätter dock att påverka de berörda myrarna.

Ökad förståelse för våtmarkernas betydelse för hydrologi, biologisk mångfald, kulturhistoria och ekosystemtjänster gör att större hänsyn visas idag vid skogsavverkningar och vägdragningar. Trots detta förekommer det fortfarande att värdefulla våtmarker berörs. En skärpning av samrådsplikten i Skogsvårdslagen 2014 gör att även bl.a. viss dikesrensning omfattas.

Våtmarkstypernas utbredning

Skyddet av de våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan för Sverige fortgår. Planen reviderades 2007 (1). I länet återstår 13 myrar att skydda. Arbetet med att bilda reservat har påbörjats för 10 av objekten.

Våtmarkstypen rikkärr är starkt hotad i södra Sverige och även i södra Dalarna. En inventering av rikkärr gjordes i länet 2007-2012 (rapport i manus). Ett nittiotal lokaler i storlek från 0,5 hektar till 50 hektar besöktes. Inventeringen ger information om vilka åtgärder som behövs för att rikkärrens naturvärden ska bibehållas.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Länsstyrelsen driver ett våtmarksprojekt för att hjälpa markägare att anlägga våtmarker. Länsstyrelsen har även kartlagt historiska våtmarker i de jordbruksintensiva delarna av länet (2), ett sätt att förfina bedömningen av var i länet restaureringsåtgärder får bäst effekt.

Under perioden 2007 till 2014 har 82 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats och 84 ha våta strandängar har restaurerats. En fosfordamm har också anlagts. Några av våtmarkerna ligger nära tätorter: Backa i Danholn, (den planerade) Myran utanför Falun och Rudängarna nära Borlänge, vilket även ökar rekreationsvärdet.

Sammanlagt 5 km diken har lagts igen med grävmaskin i naturreservatet Koppången samt i Blåbergsåsflyten och Haftahedarna. Även röjning av vegetation, manuell igenläggning av mindre diken och informationsinsatser har genomförts.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Att myrar växer igen med träd är ett allvarligt hot mot våtmarkernas naturvärden. I en studie som omfattade hela landet blev resultatet att stamvolymen på myrmarkerna hade ökat med cirka 70 % och att arealen helt trädklädda ytor på myrarna hade ökat med cirka 50 % (3). Ökningen var störst i de södra delarna av länet. Orsakerna till igenväxningen är inte klarlagda men troliga faktorer är tidigare dikningar, ökat kvävenedfall, upphörd våtmarksslåtter och förändringar i klimatet.

En satellitbildsanalys av våtmarker i Dalarnas län visade en förändringsindikation mellan 1999 och 2007 för 1 % av våtmarkerna. Förändringar i riktning mot ökad biomassa detekteras och kan ofta relateras till en igenväxning av våtmarkerna (5).

I en uppföljning av myrfågelinventeringen i Älvdalens kommun visade det sig att antalet arter ökat på myrarna de senaste 25 årsperioden. Två arter, tofsvipa och brushane, hade minskat rejält i antal, däremot hade flera nya arter tillkommit, exempelvis sångsvan och kanadagås (4).

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är neutral. Trenden är positiv när det gäller skydd, hänsyn och restaurering. I ett annat avseende är utvecklingen negativ eftersom tecknen är tydliga på att myrarna i särskilt södra och östra Dalarna växer igen med träd. Sannolikt behövs kraftfulla åtgärder för att motverka detta. De nödvändiga styrmedlen och åtgärderna kommer troligen inte att vara på plats till 2020.

Länsstyrelsen bedömer att de myrar i Dalarnas län som återstår att skydda enligt Myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020 om tillräckliga medel anslås för inköp av mark och för administrationen kring reservatsbildningen.

Hotade arter som exempelvis sädgås och myrstarr har missgynnats starkt. Hävdgynnade våtmarkstyper, särskilt rikkärr, är därför angelägna att bevara, men detta sker i dagsläget i ytterst ringa omfattning.

Det som i övrigt krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås är att exploateringstrycket för torvbrytning inte ökar. Inom skogsbruket behöver andelen körskador minska och arbetet med att lägga igen diken och återställa sumpskogar och våtmarker behöver bli mer aktivt.

Kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras. Det behövs även insatser för skötsel av vissa kulturpåverkade våtmarker och kulturelement. Ett gott sådant exempel på en lyckad restaurering finns i anslutning till Lima kyrka där våtmarker längs Västerdalälven har röjts fram och hålls öppna genom bete. Lindänget i Orsa är ett annat exempel på lyckad restaurering av betade översvämningsvåtmarker.

Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker.

Referenser

1. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige. Huvudrapport över revidering 2006. Rapport 5667

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Historiska våtmarker i odlingslandskapet. Planeringsunderlag för anläggning och restaurering. Rapport 2011:23

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04

4. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Myrfågelinventering i Älvdalens kommun under perioden 1977 till 2012. Rapport 2014:03

5. Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Gävleborg. Hur förändras våtmarkerna och varför? Rapport 2015:09 (Dalarna)

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Dalarna