Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positivt är att torvexploatering och dikning nästan har upphört och större hänsyn tas vid skogsbruk. Arbetet med skydd pågår, om än något fördröjt. Att myrar börjat växa igen med träd är dock ett nytt hot, särskilt i länets södra delar.

Resultat

Hoten mot våtmarkerna har minskat i och med att torvexploatering och dikning nästan har upphört. Den tidigare dikningen fortsätter dock att påverka de berörda myrarna.

Ökad förståelse för våtmarkernas betydelse för hydrologi, biologisk mångfald och kulturhistoria gör att större hänsyn visas idag vid skogsavverkningar och vägdragningar. Den policy för att minska körskadorna i skogen som skogsbranschen tog fram 2010 bidrar också. Trots det förekommer det fortfarande att värdefulla våtmarker berörs av skogsbilvägar.

Våtmarkstypernas utbredning

Skyddet av de våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan för Sverige fortgår. Planen reviderades 2007 (1). I länet återstår 14 myrar att skydda. Arbetet med att bilda reservat har påbörjats för 10 av objekten.

Våtmarkstypen rikkärr är starkt hotad i södra Sverige och även i södra Dalarna. En inventering av rikkärr gjordes i länet 2012 (rapport i manus). Ett femtiotal lokaler i storlek från 0,5 hektar till 50 hektar besöktes. Inventeringen ger information om vilka åtgärder som behövs för att rikkärrens naturvärden ska bibehållas.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Länsstyrelsen driver ett våtmarksprojekt för att hjälpa markägare att anlägga våtmarker. Länsstyrelsen har även kartlagt historiska våtmarker i de jordbruksintensiva delarna av länet (2). Med denna kunskap kan man lättare avgöra var det är lämpligt att restaurera eller anlägga våtmarker.

Det tidigare regionala delmålet om 150 hektar anlagda eller återställda våtmarker och småvatten i Dalarnas odlingslandskap uppnåddes. Från 2000 till 2010 anlades eller restaurerades 160 hektar våtmarker, huvudsakligen med medel från Landsbygdsprogrammet. I denna areal räknades restaurering av våta slåtter- och betesmarker in med 130 hektar, vilket innebar att 30 hektar var anlagda våtmarker.

Goda exempel har ökat intresset och ytterligare 18 hektar våtmarker fördelat på 6 objekt är nu anlagda. Under 2014 påbörjades arbeten på ytterligare 5 platser med en total areal på 80 ha. Några objekt ligger nära tätorter, till exempel Backa och Myran i Falu kommun och Rudängsmyran i Borlänge, vilket gör dem lättare att besöka.

I projektet LIFE to Ad(d)mire har Dalarna tillsammans med sex andra län fått medel för återställning av hydrologi i våtmarker inom Natura 2000-områden. Under 2014 slutfördes åtgärderna i Dalarna. Sammanlagt 5 km diken har lagts igen med grävmaskin i naturreservatet Koppången samt i Blåbergsåsflyten och Haftahedarna. Även röjning av vegetation, manuell igenläggning av mindre diken och informationsinsatser har genomförts.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Att myrar växer igen med träd är ett allvarligt hot mot våtmarkernas naturvärden. I en studie som omfattade hela landet användes data från Riksskogstaxeringen för att jämföra situationen på 1980-talet med situationen 20 år senare. För Dalarna blev resultatet att stamvolymen på myrmarkerna hade ökat med cirka 70 % och att arealen helt trädklädda ytor på myrarna hade ökat med cirka 50 % (3). Ökningen var störst i de södra delarna av länet. Orsakerna till den påtagliga igenväxningen är inte klarlagda men troliga samverkande faktorer är tidigare dikningar, ökat kvävenedfall och förändringar i klimatet.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är neutral. Trenden är positiv när det gäller skydd, hänsyn och restaurering. I ett annat avseende är utvecklingen negativ eftersom tecknen är tydliga på att myrarna växer igen med träd. Sannolikt behövs kraftfulla åtgärder för att motverka detta. De nödvändiga styrmedlen och åtgärderna kommer troligen inte att vara på plats till 2020.

Länsstyrelsen bedömer att de myrar i Dalarnas län som återstår att skydda enligt myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020 om tillräckliga medel anslås för inköp av mark och för administrationen kring reservatsbildningen.

Det som i övrigt krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås är att exploateringstrycket för torvbrytning inte ökar. Inom skogsbruket behöver andelen körskador minska och arbetet med att lägga igen diken och återställa sumpskogar och våtmarker behöver bli mer aktivt.

Kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras. Det behövs även insatser för skötsel av vissa kulturpåverkade våtmarker och kulturelement. Ett gott sådant exempel på en lyckad restaurering finns i anslutning till Lima kyrka där våtmarker längs Västerdalälven har röjts fram och hålls öppna genom bete.

Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker.

Länsstyrelsen kommer troligen att delta i ytterligare ett projekt med våtmarksrestaurering bekostat av EU. Planeringen av projektet pågår.

Referenser

1. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige. Huvudrapport över revidering 2006. Rapport 5667.

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Historiska våtmarker i odlingslandskapet. Planeringsunderlag för anläggning och restaurering. Rapport 2011:23.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet