Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positivt är att dikning nästan har upphört, att restaurering av våtmarker i jordbrukslandskapet sker och att större hänsyn tas vid skogsbruk. Att myrar börjat växa igen med träd är ett hot, särskilt i länets södra delar.

Resultat

Hoten mot våtmarkerna har minskat i och med att torvexploatering och dikning nästan har upphört. Den tidigare dikningen fortsätter dock att påverka de berörda myrarna.

Ökad förståelse för våtmarkernas betydelse för hydrologi, biologisk mångfald, kulturhistoria och ekosystemtjänster gör att större hänsyn visas idag vid skogsavverkningar och vägdragningar. Trots detta förekommer det fortfarande att värdefulla våtmarker berörs. Samrådsplikt gäller dock för dikesrensning.

Skyddet av de våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan (1) för Sverige fortgår. Under 2016 har tre myrar i skyddats som naturreservat: Sälsflotten, Karlsmyr och Fåsmyr-Mörkloksmyren. De omfattar totalt 1162 ha våtmark och sumpskogsimpediment. I länet återstår 10 myrar att skydda. Arbetet med att bilda reservat har påbörjats för 8 av objekten.

Våtmarkstypen rikkärr är starkt hotad i södra Sverige och även i södra Dalarna. En inventering av rikkärr gjordes i länet 2007-2014. Inventeringen ger information om vilka åtgärder som behövs för att rikkärrens naturvärden ska bibehållas.

Länsstyrelsen driver ett våtmarksprojekt för att hjälpa markägare att anlägga våtmarker. Länsstyrelsen har även kartlagt historiska våtmarker i de jordbruksintensiva delarna av länet (2), ett sätt att förfina bedömningen av var i länet restaureringsåtgärder får bäst effekt.

Under perioden 2007 till 2016 har 82 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats och 84 ha våta strandängar har restaurerats. En fosfordamm har också anlagts. Några av våtmarkerna ligger nära tätorter: Backa i Danholn, (den planerade) Myran utanför Falun och Rudängarna nära Borlänge, vilket även ökar rekreationsvärdet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Att myrar växer igen med träd är ett allvarligt hot mot våtmarkernas naturvärden. I en studie som omfattade hela landet blev resultatet att stamvolymen på myrmarkerna hade ökat med cirka 70 procent och att arealen helt trädklädda ytor på myrarna hade ökat med cirka 50 procent (3). Ökningen var störst i de södra delarna av länet. Bidragande orsaker till igenväxningen är inte klarlagda men troliga faktorer är tidigare dikningar, ökat kvävenedfall, upphörd våtmarksslåtter och förändringar i klimatet.

En satellitbildsanalys av våtmarker i Dalarnas län visade en förändringsindikation mellan 1999 och 2007 för 1 procent av våtmarkerna. Förändringar i riktning mot ökad biomassa detekteras och kan ofta relateras till en igenväxning av våtmarkerna (5).

I en uppföljning av myrfågelinventeringen i Älvdalens kommun visade det sig att antalet arter har ökat på myrarna den senaste 25 årsperioden. Två arter, tofsvipa och brushane, hade minskat rejält i antal, däremot hade flera nya arter tillkommit, exempelvis sångsvan och kanadagås (4). Preliminära data från en ny inventering av myrfåglar i hela Dalarna visar på ungefär samma mönster men även på en ökning av smålom och en minskning av videsparv.

Utvecklingen av de fågelarter som ingår i miljömålsindikatorn Häckande fåglar i våtmarker för Dalarna har varit stabil under perioden 2002 till 2015 (6).

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Utvecklingen i miljön är neutral. Trenden är positiv när det gäller skydd, hänsyn och restaurering. I ett annat avseende är utvecklingen negativ eftersom tecknen är tydliga på att myrarna i särskilt södra och östra Dalarna växer igen med träd. Sannolikt behövs kraftfulla internationella och regionala åtgärder för att motverka detta. De nödvändiga styrmedlen och åtgärderna kommer troligen inte att vara på plats till 2020.

Länsstyrelsen bedömer att merparten av de myrar i Dalarnas län som återstår att skydda enligt Myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020, men några objekt kräver stor arbetsinsats.

Hotade arter som exempelvis sädgås och myrstarr har missgynnats starkt. Hävdgynnade våtmarkstyper, särskilt rikkärr, är angelägna att bevara, men detta behöver ske i större omfattning. Goda restaureringsinsatser har skett i naturreservaten Moränget och Storsveden samt i Natura 2000-områdena Brittas rönning och Norrviken med hjälp av medel från EU eller ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter).

Det som i övrigt krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås är att exploateringstrycket för torvbrytning inte ökar. Inom skogsbruket behöver körskadorna minska och arbetet med att lägga igen diken och återställa sumpskogar och våtmarker bli mer aktivt. Nyanläggande av skogsbilvägar som berör våtmarker bör ske restriktivt. De målbilder som utvecklas för skogsbruk i kantzoner mot myr och för myrholmar behöver spridas och efterföljas.

För öppna våtmarker som påverkas starkt av äldre dikessystem borde stödsystem utvecklas för hydrologisk återställning. Information om hur skador på våtmarker orsakade av älgdragare kan undvikas vore önskvärt, liksom stävjande av illegal körning med fyrhjuling.

Kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras. Det behövs även insatser för skötsel av vissa kulturpåverkade våtmarker och kulturelement.

Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Våtmarkernas roll är stor för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Referenser

1. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige. Huvudrapport över revidering 2006. Rapport 5667

2. Länsstyrelsen Dalarna. Historiska våtmarker i odlingslandskapet. Planeringsunderlag för anläggning och restaurering. Rapport 2011:23.

3. Länsstyrelsen Dalarna. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Rapport 2010:04.

4. Länsstyrelsen Dalarna. Myrfågelinventering i Älvdalens kommun under perioden 1977 till 2012. Rapport 2014:03

5. Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Gävleborg. Hur förändras våtmarkerna och varför? Rapport 2015:09 (Dalarna).

6. Länsstyrelsen Dalarna. Hur går det för fåglarna i Dalarna? Rapport 2016:06.