Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. Sverige vill vara ledande i frågan och siktar på att vara klimatneutralt redan 2045. Både nationellt och regionalt är det främst transporterna och industrins utsläpp som nu behöver minska. Bedömningen nationellt är att det långsiktiga målet inte nås.

Resultat

Dalarna har minskat sina utsläpp med 26 procent från 1990 till 2014 (Sverige 24 procent). Utsläppen varierar mellan år beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov. Ur ett konsumtionsperspektiv minskar dock inte utsläppen som vi i Sverige orsakar. Det är sannolikt att även Dalarnas utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv är oförändrade.

Energianvändning per invånare är 53 MWh per person, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Det beror på att Dalarna har flera stora energiintensiva industrier. Transportbehovet är också större på grund av länets industrier och stora turism.

Transporterna ökade sina utsläpp till 2007, men har därefter minskat och ligger nu 13 procent lägre än 1990 och 19 procent lägre än 2005. Arbetsmaskiner har däremot kraftigt ökat sina utsläpp sedan 1990, plus 37 procent, men utsläppen har minskat de senaste åren. Antalet körda mil med bil per person i Dalarna har ökat något senaste två åren.

År 2015 var den installerade vindkraften 271 MW, oförändrad sedan 2014. Produktionen var 942 GWh (plus 56 procent).

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Samverkan inom nätverket Energiintelligent Dalarna (www.energiintelligent.se), som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Energikontoret, Högskolan, Byggdialogen, Borlänge Science park, med flera, har utvecklats positivt. Särskilt tack vare uppstart av det nya Energikontoret och att aktörerna har blivit beviljade nya projektmedel.

Arbetet med Klimatklivet har möjliggjort att många relevanta åtgärder kommit till stånd i länet, bland annat utbyggnad av laddinfrastruktur. Till hösten 2017 kommer Dalarna att ha en bra täckning av snabbladdare.

Länsstyrelsen har sammanställt planeringsunderlag kring begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning som stöd för kommunernas arbete med hållbar samhällsplanering.

Kartläggningen av lågt liggande ytor och områden som riskerar att översvämmas blev klart juni 2015 och publicerades på länsstyrelsens webb-GIS, Regionala underlagsmaterial (Lstw Lågpunkter). Syftet med kartläggningen är att ge ett bra underlag till kommunerna i planarbetet.

Vid utgången av 2016 är fjorton av femton kommuners krisledningsnämnder och ledningsorganisationer i länet utbildade och övade utifrån en klimatrelaterad händelse. Detta som en del i att implementera den regionala klimatanpassningsstrategin på kommunal nivå.

Åtgärder på kommunal nivå

De förändringar inom finansieringen av energi- och klimatrådgivningen som pågår och borttagandet av energieffektiviseringsstödet 2015 har inneburit att kommunernas energi- och klimatarbete minskat.

Åtgärder inom näringslivet

Projekten Energieffektiviseringsnätverken, Regionala noder, Incitament för energieffektivisering, är projekt finansierade av Nationella regionalfonden som stödjer energieffektivisering i små- och medelstora företag. Länsstyrelsen Dalarnas projekt ENCOM2020 möjliggör tillsammans med Klimatklivet finansiering av energieffektiviserande och klimateffektiva investeringar.

Analys

Utsläppssiffror ur ett konsumtionsperspektiv finns på nationell men inte på regional nivå. Sannolikt har också Dalarnas utsläpp varit oförändrade i ett konsumtionsperspektiv. Ett konsumtionsperspektiv ger bättre inblick i vad som går att påverka lokalt för att minska de globala utsläppen.

Inom industrin i Dalarna sker kontinuerligt en effektivisering och minskning av utsläpp relativt producerat värde. Inom pappersmassaindustrin har en succesiv utfasning av olja skett och SSAB har under senare år gått över till naturgas. En bidragande faktor till den kraftiga minskningen av utsläppen i Dalarna sedan 2005 är minskad industriproduktion. Vad detta inneburit för de globala utsläppen är dock osäkert. Produktionen i Sverige kan ha ersatts av produktion med högre utsläpp i andra länder.

Takten i vindkraftsutbyggnaden i Dalarna har minskat på grund av låga priser på el och elcertifikat. Begränsningar i regionala elnätet påverkar också. Dalarnas mål för vindkraften, 1 600 GWh år 2020, kommer därför antagligen inte att nås.

Övriga mål i energi- och klimatstrategin är svåra att följa upp med de indikatorer som redovisas här eftersom sektorerna har olika uppdelning och en del mål är relativa. Positivt är att utsläppen från transportsektorn minskat kraftigt de senaste tre åren.

Trenden att fler företag hyr de fastigheter de verkar i minskar företagens möjlighet och motivation för att energieffektivisera.

Energi- och klimatpolitiken har blivit mer långsiktig med Energiöverenskommelsen och Miljömåls-beredningens klimatstrategi. Förslagen är dock inte tillräckliga på regional och lokal nivå för att nå uppsatta mål.

Investeringsstöd i form av Klimatklivet har underlättat genomförandet av investeringar för att uppnå den regionala energi- och klimatstrategins mål. Prioriteringen av energi och klimat inom regionalfondsprogrammen har också bidragit positivt i arbetet med energieffektivisering i små- och medelstora företag, bland annat genom projekten finansierade genom nationella regionalfondsprogrammet. Satsningar på informations- och samverkansprojekt såsom energieffektiviseringsstödet till kommunerna har dock minskat kraftigt. Det finns ett behov av informations-, samverkans- och spridningsinsatser för andra målgrupper än små- och medelstora företag som inte täcks av nuvarande satsningar. Behoven är extra stora i små kommuner som nu även drabbas av förändringarna inom energi- och klimatrådgivningen.

Miljömåsberedningen lyfter i klimatstrategin fram behovet av att integrera klimatfrågan i alla politik- och verksamhetsområden. För att få utväxling på de insatser som görs på nationell nivå behövs ett stöd till kommunerna för att de ska anställa energi- och klimatstrateger som på lokal nivå arbetar med att få in klimatfrågan i alla politik- och verksamhetsområden. Det är på kommunerna många av besluten fattas som är avgörande för energi- och klimatomställningen.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Energi- och klimatstrategi för Dalarna - för ett energiintelligent och klimatsmart Dalarna 2050. Rapport 2012:20