Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Fysisk påverkan i form av vandringshinder, rensning, rätning och muddring är mycket vanligt förekommande i våra vatten. Bristfälliga kantzoner längs sjöar och vattendrag hör också till problembilden. Värdefulla vattenmiljöer behöver både skyddas och restaureras för att höga värden inte ska gå förlorade, men i dagsläget har vi tyvärr inte helt klart för oss var de värdefulla vattenmiljöerna finns. Kunskapsbristen gäller både natur- och kulturvärden vid vatten.

Inom vattenförvaltningsarbetet är det tydligt att många sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status till följd av fysisk påverkan i vattenmiljöerna. Vandringshinder i form av vägtrummor och dammar av olika slag begränsar rörligheten för allt liv i vatten. Vattenkraften innebär en mycket stor negativ påverkan på akvatiska organismer i våra vattendrag. Vissa arter såsom flodpärlmussla, öring, asp och stensimpa är särskilt beroende av strömmande vatten och påverkas därför extra mycket. Det är glädjande att man på senare år har åstadkommit vissa förbättringar beträffande vattenkraftens påverkan, men mycket arbete återstår. Utredningar pågår dock för ett flertal vattenkraftverk och miljöförbättrande åtgärder är på gång vid bl.a. Kallstena, Östuna och Holmens kraftstationer i Hedströmmen.

Det behövs generellt sett en ökad hänsyn till vatten inom både skogs- och jordbruket. Funktionella kantzoner är nödvändiga för att få vattenmiljöer med god vattenkvalitet och rik biologisk mångfald. I Malingsbo-Klotens naturreservat har Sveaskog avgränsat funktionella skyddszoner längs värdefulla vattendrag i området och avsatt dessa som ”löfte” vilket innebär att de är långsiktigt skyddade.

Flödesdämpande åtgärder, till exempel återskapa våtmarker högt upp i avrinningsområdena genom igenläggning av diken, återmeandring av rätade vattendrag och att bitvis ta bort invallningar, behövs bland annat för att möta effekterna av periodvis höga flöden till följd av klimatförändringar. Det sker i stort sett inga sådana åtgärder i Västmanlands län.

Arbetet med att kartlägga värdefulla kulturmiljöer vid vatten har fortskridit och det finns nu fältbaserade inventeringar i länets alla avrinningsområden utom Arbogaån.

Analys och bedömning

Miljöproblem som rör fysisk påverkan är omfattande. Resurserna till de verktyg man kan använda för att komma till rätta med problemen är alltför begränsade. Verktygen som står till buds är frivilliga insatser, statligt finansierade åtgärder samt krav som kan ställas på verksamhetsutövare via länsstyrelsens tillsyn.

En förutsättning för att nå målet är att man ökar de statliga anslagen till åtgärder, samtidigt som man utökar och utvecklar tillsynsinsatserna avseende vattenverksamhet och strandskydd. Arbetet med att långsiktigt säkerställa värdefulla vattenmiljöer behöver också öka.

Restaurering av vattendrag inkl. åtgärder av vandringshinder

Det finns ett stort behov av restaureringsinsatser i länets vattendrag. År 2008 tog länsstyrelsen fram en plan för all statligt finansierad restaurering av de ur naturvärdes- och fiskesynpunkt nationellt värdefulla vattendragen. Arbetet går sakta framåt.

Till och med 2010 fanns särskilda medel riktade till länsstyrelserna för att arbeta med att uppnå miljökvalitetsmålet. Förra året fick länsstyrelserna möjlighet att söka särskilda projektpengar från Havs- och vattenmyndigheten. Två projekt i Västmanlands län beviljades medel. Båda är inriktade mot åtgärder av vandringshinder.

Kulturmiljö

Arbetet med skydd och restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten är fortfarande eftersatt eftersom det saknas resurser till arbetet.

Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer har dock förbättrats under senare år, men det behövs mer fältinventering. Detta underlag är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna jobba med restaurering av vattenmiljöer. Kulturmiljöerna är i regel inte ett hinder vid åtgärder med syftet att gynna naturvärden. Det är däremot nödvändigt att veta vilka kulturmiljövärden som finns och hur ingreppen kan anpassas till de kulturhistoriska värdena, innan man kan tillåtas göra ingrepp i dessa miljöer.

Främmande arter

Situationen för flodkräftan är allvarlig. Det finns endast spillror av arten kvar i länet, vilket i hög grad beror på signalkräftans spridning. Det behövs skydd- och restaureringsåtgärder samt informationsinsatser för att rädda flodkräftan.

Sjögull förekommer sedan många år i de inre delarna av Mälaren, dit den har spridits från sjön Väringen via Arbogaån. Risken för ytterligare spridning i Mälaren är stor och åtgärder krävs för att förhindra detta.

Friluftsliv

Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna är viktig för möjligheterna att värna bad- och friluftsliv samt strändernas betydelse för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen granskar kommunernas strandskyddsdispenser och bevakar strandskyddet i planer enligt plan- och bygglagen. Den kommunala tillämpningen av strandskyddet fungerar bra och endast i ett fåtal fall har länsstyrelsen överprövat kommunernas beslut. Tillsynen är eftersatt och behöver bli bättre. Under 2014 har länsstyrelsen avslutat sin översyn av det utvidgade strandskyddet i Västmanlands län.