Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, och särskilda åtgärder.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att höja medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar också till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med restaurering och skötsel av rikkärr fortskrider. Arbetet med skydd av våtmarker har också tagit ett rejält kliv framåt under året. Ett stort myrområde och flera mindre våtmarksområden har fått långsiktigt skydd, bland annat i form av naturreservat.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen. Sju av länets tio kommuner har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och ett minskande av transportbehovet.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Västerås stad har tagit fram en kemikalieplan som presenterats bland annat via bioreklam. Saneringstakten av förorenade områden måste öka, men exploateringstakten på attraktiva lägen i länet leder till detta.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Fysisk påverkan i form av vandringshinder, rensning, rätning och muddring är mycket vanligt förekommande i våra vatten. Bristfälliga kantzoner längs sjöar och vattendrag hör också till problembilden. Värdefulla vattenmiljöer behöver både skyddas och restaureras för att höga värden inte ska gå förlorade. I dagsläget har vi tyvärr inte helt klart för oss var de värdefulla vattenmiljöerna finns. Kunskapsbristen gäller både natur- och kulturvärden vid vatten.

Inom vattenförvaltningsarbetet är det tydligt att många sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status till följd av fysisk påverkan i vattenmiljöerna. Vandringshinder i form av vägtrummor och dammar av olika slag begränsar rörligheten för allt liv i vatten. Vattenkraften innebär en mycket stor negativ påverkan på akvatiska organismer i våra vattendrag. Vissa arter såsom flodpärlmussla, öring, asp och stensimpa är särskilt beroende av strömmande vatten och påverkas därför extra mycket. Det är glädjande att man på senare år har åstadkommit vissa förbättringar beträffande vattenkraftens påverkan, men mycket arbete återstår. Utredningar pågår dock för ett flertal vattenkraftverk och miljöförbättrande åtgärder är på gång bl.a. vid några kraftstationer i Hedströmmen.

Det behövs generellt sett en ökad hänsyn till vatten inom både skogs- och jordbruket. Funktionella kantzoner är nödvändiga för att få vattenmiljöer med god vattenkvalitet och rik biologisk mångfald. I Malingsbo-Klotens naturreservat har Sveaskog avgränsat funktionella skyddszoner längs värdefulla vattendrag i området och avsatt dessa som ”löfte” vilket i princip innebär att de är långsiktigt skyddade.

Flödesdämpande åtgärder, till exempel återskapa våtmarker högt upp i avrinningsområdena genom igenläggning av diken, återmeandring av rätade vattendrag och att bitvis ta bort invallningar, behövs bland annat för att möta effekterna av periodvis höga flöden till följd av klimatförändringar. Det sker i stort sett inga sådana åtgärder i Västmanlands län.

Arbetet med att kartlägga värdefulla kulturmiljöer vid vatten har fortskridit och det finns fältbaserade inventeringar i länets alla avrinningsområden utom Arbogaån. Rapporter är under framtagande.

Analys och bedömning

Miljöproblem som rör fysisk påverkan är omfattande. Resurserna till de verktyg man kan använda för att komma till rätta med problemen är alltför begränsade. Verktygen som står till buds är: frivilliga insatser, statligt finansierade åtgärder samt krav som kan ställas på verksamhetsutövare via Länsstyrelsens tillsyn.

En förutsättning för att nå målet är att öka de statliga anslagen till åtgärder och samtidigt utöka tillsynsinsatserna avseende vattenverksamhet och strandskydd. Arbetet med att långsiktigt säkerställa värdefulla vattenmiljöer behöver också öka.

Restaurering av vattendrag inkl. åtgärder av vandringshinder

Det finns ett stort behov av restaureringsinsatser i länets vattendrag. År 2008 tog Länsstyrelsen fram en plan för all statligt finansierad restaurering av de ur naturvärdes- och fiskesynpunkt nationellt mest värdefulla vattendragen. Arbetet går sakta framåt.

Till och med 2010 fanns särskilda medel riktade till Länsstyrelserna för att arbeta med att uppnå miljökvalitetsmålet. Förra året fick Länsstyrelserna möjlighet att söka särskilda projektpengar från Havs- och vattenmyndigheten. Två projekt i Västmanlands län beviljades tillsammans 6 Mkr. Båda är inriktade mot åtgärder av vandringshinder och arbete pågår.

Möjligheten att åstadkomma förbättringar ”tillsynsvägen” övervägs allt oftare, men vägen framåt kan vara lång och mödosam.

Kulturmiljö

Skydd och restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten är fortfarande eftersatt eftersom det saknas resurser till arbetet.

Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer har dock förbättrats under senare år, men det behövs mer fältinventering. Detta underlag är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna restaurera vattenmiljöer. Kulturmiljöerna är i regel inte ett hinder vid åtgärder med syftet att gynna naturvärden. Det är däremot nödvändigt att veta vilka kulturmiljövärden som finns och hur ingreppen kan anpassas till de kulturhistoriska värdena, innan man tillåter ingrepp i dessa miljöer.

Främmande arter
Situationen för flodkräftan är akut i länet, vilket i hög grad beror på signalkräftans spridning. Det behövs skydd- och restaureringsåtgärder samt informationsinsatser för att rädda flodkräftan.

Sjögull förekommer sedan många år i de inre delarna av Mälaren, dit den har spridits från sjön Väringen via Arbogaån. Risken för spridning är stor och åtgärder krävs för att förhindra detta. En LIFE-ansökan har tagits fram och skickats till EU. Under våren 2016 väntas besked om projektet beviljas pengar.

Friluftsliv

Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna är viktig för möjligheterna att värna bad- och friluftsliv samt strändernas betydelse för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen granskar kommunernas strandskyddsdispenser och bevakar strandskyddet i planer enligt plan- och bygglagen. Den kommunala tillämpningen av strandskyddet fungerar bra och endast i ett fåtal fall har Länsstyrelsen överprövat kommunernas beslut. Tillsynen behöver förbättras.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Västmanlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas