Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

För att miljökvalitetsmålet ska anses uppnått, ska återväxten av ozonskiktet ha påbörjats. En ökning ska dessutom kunna härledas till minskningen av halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. De senaste 20 åren visar en positiv trend i minskningar av utsläpp av dessa ämnen. På global nivå bedömer man att förtunningen av ozonskiktet inte har fortsatt efter 1996. Ozonskiktets tjocklek varierar mellan olika dygn och från månad till månad.

För perioden 1983-2011 kan man inte fastställa någon säker trend i utvecklingen av ozonskiktet över Sverige, då det varken minskar eller ökar (SMHI 2012). Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning) som bland annat kan orsaka hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i världen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Då upprättades det så kallade Montrealprotokollet som var den första internationella överenskommelsen om att minska produktionen och användningen av sådana ämnen. Det är viktigt med tydlig information till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i samband med att en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen rapporterades till regeringen i juni 2012 (Naturvårdsverket 2012). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbud för klorfluorkarboner (CFC) trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av klorfluorväten (HCFC) började gälla 2002. Endast en mindre del av dessa anläggningar innehåller idag HCFC och omhändertagandet sker reglerat. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har därför till största delen upphört till 2020.

En av huvudfrågorna som återstår på vägen mot att uppnå miljökvalitetsmålet är hur vi, på ett miljövänligt sätt, kan hantera de stora upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen som för närvarande finns inbyggda i system och i produkter. Ozonnedbrytande ämnen kan finnas i till exempel isoleringsmaterial i skummande plaster, kyl- och luftkonditioneringsutrustningar, byggnader, fjärrvärmerör samt inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid.

Kunskap om var de ozonnedbrytande ämnena finns samt i vilka mängder, är viktigt för att förhindra utsläpp. Ett miljöriktigt omhändertagande av uttjänta material är en viktig del i detta arbete liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ämnena. Det är viktigt att hindra export av kylmöbler, som innehåller ozonnedbrytande ämnen, till utvecklingsländer i Asien och Afrika. Länsstyrelsen arbetar med att förhindra illegal export av farligt avfall bland annat gamla kylar och frysar med freon.