Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, och särskilda åtgärder.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att höja medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar också till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med restaurering och skötsel av rikkärr fortskrider. Arbetet med skydd av våtmarker har också tagit ett rejält kliv framåt under året. Ett stort myrområde och flera mindre våtmarksområden har fått långsiktigt skydd, bland annat i form av naturreservat.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen. Sju av länets tio kommuner har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och ett minskande av transportbehovet.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Västerås stad har tagit fram en kemikalieplan som presenterats bland annat via bioreklam. Saneringstakten av förorenade områden måste öka, men exploateringstakten på attraktiva lägen i länet leder till detta.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

De senaste 20 åren visar en positiv trend i minskningar av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. På global nivå bedömer man att förtunningen av ozonskiktet inte har fortsatt efter 1996. Ozonskiktets tjocklek varierar mellan olika dygn och från månad till månad. För perioden 1983-2011 kan man inte fastställa någon säker trend i utvecklingen av ozonskiktet över Sverige, då det varken minskar eller ökar (SMHI 2012).

Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning) som bland annat kan orsaka hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i världen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Då upprättades det så kallade Montrealprotokollet som var den första internationella överenskommelsen om att minska produktionen och användningen av sådana ämnen. Det är viktigt med tydlig information till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

De utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som inte regleras av Montrealprotokollet ökar samtidigt i betydelse. Hit hör utsläppen från befintliga och uttjänta produkter. Sammantaget beräknas dessa utsläpp bidra till en större andel av den framtida ozonnedbrytningen än samtliga de ämnen som regleras under Montreal-protokollet. Hit hör även utsläppen av lustgas, vilka både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten. Utsläpp av lustgas (som regleras i Kyoto-protokollet) är i dag större än för någon annan ozonnerbrytande gas med avseende på dess ozonnedbrytande potential.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i samband med att en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen rapporterades till regeringen i juni 2012 (Naturvårdsverket 2012). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbud för klorfluorkarboner (CFC) trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av klorfluorväten (HCFC) började gälla 2002. Endast en mindre del av dessa anläggningar innehåller idag HCFC och omhändertagandet sker reglerat. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har därför till största delen upphört till 2020.

En av huvudfrågorna som återstår på vägen mot att uppnå miljökvalitetsmålet är hur vi, på ett miljövänligt sätt, kan hantera de stora upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen som för närvarande finns inbyggda i system och i produkter. Ozonnedbrytande ämnen kan finnas i till exempel isoleringsmaterial i skummande plaster, kyl- och luftkonditioneringsutrustningar, byggnader, fjärrvärmerör samt inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid.

Kunskap om var de ozonnedbrytande ämnena finns samt i vilka mängder, är viktigt för att förhindra utsläpp.

Ett miljöriktigt omhändertagande av uttjänta material är en viktig del i detta arbete liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ämnena. Det är viktigt att hindra export av exempelvis kylskåp, som innehåller ozonnedbrytande ämnen, till utvecklingsländer i Asien och Afrika. Länsstyrelsen arbetar med att förhindra illegal export av farligt avfall bland annat gamla kylar och frysar med freon.

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Västmanlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas