Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.
Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.
Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.
Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.
Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Giftfri miljö
Det behövs utökade resurser och fler åtgärder för att nå detta mål. Bland dessa kan nämnas åtgärder vad gäller kunskap, samverkan, styrmedel och regelverk.
Resultat
Det är svårt att nå miljökvalitetsmålet med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Halterna av vissa miljögifter minskar i miljön, men långlivade ämnen utgör även fortsättningsvis ett problem. Särskilt farliga ämnen, exempelvis kadmium, ingår i vissa produkter, och dessa farliga ämnen riskerar att hamna i nya produkter efter materialåtervinning. Fortfarande finns ett stort antal förorenade områden som på grund av tidigare industriell verksamhet utgör en mycket stor risk för miljö och hälsa. I hela landet finns uppskattningsvis 1 300 sådana områden. Sedan 2007 ökar dock antalet områden som saneras varje år.
Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen och nya tillkommer ständigt. Grundläggande kunskaper om miljö- och hälsoeffekter saknas fortfarande för merparten av de industri- och konsumentkemikalier som produceras och utvinns. Kunskapsnivån är också bristfällig, dels om hur ämnen används i produkter och varor dels om den diffusa spridningen av kemiska ämnen. Därmed är det ofta svårt att bedöma den exponering som människor utsätts för.
Det är också svårt att ge en entydig bedömning av riskerna med de kemikalier som finns lagrade i varor och spridda i miljön. Ett framgångsrikt arbete med kemikalielagstiftning inom EU förväntas på sikt ge ett bättre skydd för hälsa och miljö mot kemiska risker. Det gäller exempelvis genomförandet av Reach-förordningen, regler om klassificering och märkning (CLP-förordningen), nya förordningar om växtskyddsmedel och biocider samt regler om begränsning av kemikalier i leksaker. Kontrollen av kemiska ämnen i varor är dock fortfarande bristfällig. För att minska riskerna krävs ytterligare åtgärder, även på internationell nivå, eftersom varor som konsumeras i Sverige ofta är tillverkade i avlägsna länder.
Det krävs även nya styrmedel för att begränsa riskerna dels med hormonstörande ämnen dels med ämnens sammanlagda och samverkande effekter, så kallade kombinationseffekter. Sådana styrmedel är i dag på planeringsstadiet.
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden
Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen.
Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
Det är inom en generation svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringen.
Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten
Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.
Förorenade områden är åtgärdade
Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas. Förutsättningar bedöms föreligga för att prioriterade förorenade områden ska kunna vara åtgärdade till år 2050.
Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig
Det är inom en generation svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Kanske kan detta göras inom ett längre tidsperspektiv.
Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material kemiska produkter och varor är tillgänglig
Det är inom en generation svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringen. Kanske kan detta göras inom ett längre tidsperspektiv.
Analys och bedömning
För att förbättra möjligheterna för att nå miljökvalitetsmålet behövs åtgärder vad gäller kunskap, samverkan, styrmedel och regelverk. Då vi lever i en mycket kemikalietyngd miljö är det av vikt att kunskapsnivån om kemiska ämnen och hur dessa samverkar ökar kraftigt, då den i dag är mycket bristfällig. EU:s kemikalielagstiftning är relativt ny och tillämpningen är i sin linda. Riskbedömningar ska göras på ett mycket stort antal kemikalier. Då användningen av kemikalier är global, krävs det utveckling av regelverk och samarbetsformer. Vad gäller arbetet med förorenade områden måste takten för inventering, undersökningar och åtgärder ökas och då är det av att styrmedel anpassas/förbättras, ytterligare resurser tillförs och frivilliga insatser ökar, för att delmålet ska nås.