Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder för att minska utsläpp till luft har haft positiv effekt på försurningen och de försurningskänsliga arter som lever i länets sjöar och vattendrag. Länets kalkningsverksamhet anpassas till det minskade nedfallet av svavel och kväve. Vi har även möjlighet att justera kalkningen år från år genom slutsatser från vattenkemisk effektuppföljning. För att inte riskera att minskad kalkning påverkar försurningskänsliga arter negativt tas stor hänsyn till resultat från biologiska inventeringar. Detta gäller framförallt vid kalkning i områden med naturligt producerande bestånd av flodpärlmussla, flodkräfta, mört, öring och röding.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

I länet har nedfall av svavel och kväve i skog mätts sedan 1993 i så kallade Krondroppsytor. De senaste decennierna har framförallt svavelnedfallet minskat betydligt men under de senaste 6-7 åren har nedfallet av svavel i stort sett legat på samma nivå. Med fortsatta krav på sänkta svavelhalter i fossila drivmedel och bränslen finns förutsättningar för att utsläppen fortsatt kan minska. Under 2012 var utsläppen av svaveldioxid i länet 900 ton. Utsläppen av kväveoxider har halverats i länet sedan 1990. Utsläppen har minskat främst till följd av stegvis skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Under 2012 uppgick utsläppen av kväveoxider i länet till 4650 ton.

Åtgärder för att minska utsläpp från energianvändning och transporter har haft positiv effekt på försurningen. Det krävs dock ytterligare åtgärder och minskningar av europeiska utsläpp av atmosfäriskt nedfall för att Västmanland ska komma ner till nivåer som mark och vatten tål på lång sikt.

Påverkan genom skogsbruk

Trots en kraftig minskning av svavelnedfallet kan man ännu inte se någon förbättring av skogsmarkens surhet, därför är det extra viktigt att ta hänsyn till vatten inom skogbruket. Bland annat behöver uttaget av avverkningsrester minska samt kompensationsåtgärder som till exempel askåterföring i försurningskänsliga områden tillämpas.

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Kontinuerlig kalkning i länet är en förutsättning för bevarande av försurningskänsliga arter som t ex flodpärlmussla. Kalkningen är också av stor betydelse för länets fiskevatten. Åtgärderna finansieras till stor del av statsbidrag för kalkning av sjöar och vattendrag. Arbete med kalkning och biologisk återställning i kalkade vatten pågår framgångsrikt i länet. Av länets drygt 900 sjöar berördes 112 sjöar direkt eller indirekt av kalkningsverksamhet under 2013. En fortsatt förbättring av försurningstillståndet i länets sjöar och vattendrag kan förväntas successivt men sannolikt kommer inte god status att uppnås i länets försurningspåverkade vatten fram till 2020 utan kalkningsåtgärder.

Tillstånd i mark

Försurningstillståndet i länets skogsmark är relativt oförändrat sedan förra året och ingen tydlig förbättringstrend har noterats. Därför kan inte någon omfattande återhämtning förväntas till 2020.

Analys och bedömning

Nedfall av svavel- och kväveföreningar som huvudsakligen kommer från energiproduktion och transporter är den största orsaken till försurningen. Skogsbruket bidrar också till försurning när basiska ämnen som annars skulle motverka försurningen förs bort i och med alltför stora uttag av avverkningsrester.

I flera av länets försurningspåverkade områden kommer fortsatt kalkning att krävas långt framöver innan miljökvalitetsmålet kan nås. Den kritiska belastningen av försurande ämnen överskrids framförallt i länets nordvästra delar. Det kommer att ta lång tid för mark och vatten att återhämta sig men det finns en positiv trend. Stora minskningar av försurande svavelnedfall har skett men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder inom EU och FN:s luftvårdskonvention.

En annan faktor som blivit allt viktigare i takt med att nedfallet minskat är skogsbruket. En stigande efterfrågan på biobränslen och ett ökat uttag av biomassa från skogen leder till ökad försurning. Det är viktigt att jobba både nationellt och regionalt för att begränsa försurningspåverkan från skogsbruket, till exempel genom askåterföring och minskat uttag av avverkningsrester.

Bedömning av måluppfyllelse

Ingen av preciseringarna till miljökvalitetsmålet bedöms vara uppfylld. Aktuell data saknas för ”Påverkan genom skogsbruk” varför bedömningen för denna precisering är osäker.

Bedömning av utvecklingen i miljön

Under senare år har det varit svårt att se någon tydlig trend för miljötillståndet. Utvecklingen är positiv men ytterligare åtgärder för att minska påverkan från atmosfäriskt nedfall och skogsbruk återstår för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås.