Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat


Luftkvaliteten i länet är huvudsakligen god, och utvecklingen går åt rätt håll. Vissa problem återstår dock innan målsättningen uppnås om att luften ska vara så ren att människors hälsa, samt att djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmålet innebär en målsättning om att halterna av ett antal luftföroreningar ska ligga under de nivåer där de anses skadliga.

Främst återstår problem med partiklar och marknära ozon. Problemen med partiklar är störst i hårt trafikerade miljöer i Västerås, men utvecklingen visar en svagt positiv trend. I större delen av länet antas inte partikelhalterna i luften utgöra något större problem.

Marknära ozon är ett mer storskaligt problem som inte enbart kan lösas lokalt. Marknära ozon är också starkt väderberoende.  Under 2013 överskreds målvärdet för marknära ozon i låglänta lokaler i hela Västmanlands län mellan april och september. Det kan inte urskiljas någon tydlig trend för utvecklingen av ozonhalterna. Mätningar av ozon görs för närvarande i bakgrundsluft utanför Sala och utanför Arboga. Mätningar av föroreningshalter i tätortsluft görs i Köping och Västerås.

Bensen

Halten bensen i luft har visat en minskande trend och halterna har varit under målet på en mikrogram per kubikmeter i de senaste mätningarna i Västerås 2013 och Köping 2012.

Bens(a)pyren

Vedeledning är den främsta källan till bens(a)pyren. Halten i luft har mätts i Västerås tätort senast under 2012. Medelhalten 2012 var under målet på 0,10 nanogram per kubikmeter.

Butadien

Inga mätningar av butadien har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

Formaldehyd

Inga mätningar av formaldehyd har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

Partiklar

Halten partiklar i tätortsluft ligger förmodligen över målet i vissa hårt trafikerade miljöer i länet. Men vid mätningar i Skepparbacken i Västerås var dock medelhalten PM10 lägre än målet på 15 mikrogram per kubikmeter under 2013. Det är oklart om halterna av de mindre partiklarna PM2,5 är under målet, men halten har följt den för PM10 i de mätningar som gjorts.

Marknära ozon

Preciseringen om att indexvärdet AOT40 mellan april och september ska vara lägre än 10 000 mikrogram per kubikmeter timmar överskreds vid låglänta platser i länet under 2013, men inte i höglänta. Halten är väderberoende och det svårt att urskilja någon särskild trend. Utsläppen av ozonbildande ämnen har dock minskat.

Kvävedioxid

En svagt minskande trend syns i mätningarna av kvävedioxid i luft i länet under 2000-talet. Miljömålet på 20 mikrogram per kubikmeter klaras på de flesta håll, utom i vissa hårt trafikerade gatumiljöer. Vid Västerås stads mätstation på Stora Gatan klarades målet gott och väl under 2013. Halten i bakgrundsluft ligger väl under målet i länet.

Korrosion

Någon mätning av korrosionen på kalksten har inte gjorts i Västmanland. Nationellt görs bedömningen att målet kommer att kunna nås. Nedfallet av försurande svavelämnen minskar och förutsättningar finns att målet ska kunna nås även i Västmanlands län.

Analys och bedömning

Sammantaget görs en mer positiv bedömning av möjligheten att kunna nå miljömålet i Västmanlands län än nationellt. I de fall luftkvaliteten inte når upp till preciseringarna är problemen oftast lokala och inte i något fall särskilt långt över målvärdena. Miljökvalitetsmålet bedöms därför som nära att uppnås. Utvecklingen med avseende på luftkvaliteten är positiv. Utvecklingstakten har möjligen varit något lägre under de senaste åren, men miljökvalitetsmålet bör på sikt kunna nås.

De problem som finns rör främst marknära ozon, som tidvis förekommer i förhöjda halter i hela länet, och partiklar (PM10 och PM2,5) i luft i vissa hårt trafikerade vägmiljöer. Bildningen av marknära ozon är till stor del väderberoende och incidenter med höga halter sker när förorenade luftmassor förs in över Sverige. För att komma till rätta med problemen krävs insatser på internationell nivå.

Även om trenden i Västmanland inte är särskilt tydlig, minskar episoderna med höga halter i Sverige. Då problemen inte är särskilt allvarliga i Västmanlands län förväntas de åtgärder som vidtas kunna leda till att målsättningarna nås. Partiklar i luft (PM10) härrör till stor del från dubbdäcksanvändning. Åtgärder för att minska dubbdäcksanvändning väntas få effekt och den nationella trenden i Sverige är att halterna i bakgrundsluft minskar.

Vissa av föroreningarna i luft som används för att precisera miljökvalitetsmålet är inte tillräckligt väl uppmätta i länet. Det gäller bensen, butadien och formaldehyd. Det finns dock inga skäl att anta att dessa skulle utgöra något större problem i Västmanlands län än de gör nationellt. De främsta källorna till utsläpp av bensen, butadien och formaldehyd är biltrafik. Nationellt har dessutom tydligt minskande trender kunna visas för dessa ämnen.

Bens(a)pyren är till stor del kopplad till vedeldning och kunskapen om hur haltsituationen i länet ser ut är bristfällig. I mätningar i Västerås under 2012 har dock medelhalten varit under målet. De orter som störst problem i Sverige är de med en hög andel fastigheter som värms upp genom vedeldning och där topografin medför att inversion förekommer under vintrarna. Inga orter i Västmanlands län har några kända problem, och topografin i länet medför att inversion är ovanligt i länet. Det finns därför inga skäl att anta att bens(a)pyren utgör något större problem.