Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå miljökvalitetsmålen.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att höja medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar också till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning är viktiga faktorer för att minska övergödningen av ytvatten i länet.

Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Det är viktigt att notera att det på länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete kan ske som enskilda arbetsinsatser eller i det ordinarie arbetet. Ett sätt att tydliggöra dessa arbetsinsatser är att sätta realistiska mål och mål på årsbasis.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ekosystemtjänster

Inom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) arbetar Länsstyrelsen med att återställa och bevara livsmiljöer för rödlistade arter utanför skyddade områden, inte minst igenväxande myrar och gamla fodermarker. Under 2016 har exempelvis slåtter genomförts i fyra rikkärr, samt på lokaler för bl.a. ängssvampar, fältgentiana, veronikanätfjäril och väddnätfjäril. Försök har också gjorts med utplantering av födoväxter för det hotade stortapetserarbiet.

Även inom skyddade områden gör Länsstyrelsen insatser för den biologiska mångfalden, till exempel bete, slåtter och naturvårdsbränning. Under 2016 har bland annat en naturvårdsbränning på 20 hektar genomförts i ett naturreservat, och i ett annat reservat har en kraftigt igenvuxen trädklädd betesmark på cirka 17 hektar restaurerats.

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen arbetar sedan 2015 med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur på land och i vatten, ett regeringsuppdrag som ska redovisas 2017. Länsstyrelsen har sedan tidigare ett visst fokus på landskapsstrategier, där grön infrastruktur är en viktig aspekt. Inom ÅGP försöker man ha ett landskaps-ekologiskt synsätt då åtgärder planeras. Andra exempel är värdetrakterna i den regionala skogsskyddsstrategin (Länsstyrelsen & Skogsstyrelsen 2006), samt den länsövergripande strategin Hjälmarelandskapets lövskogar (Skogsstyrelsen m.fl. 2013) där flera aktörer samverkar för att utveckla en sammanhängande lövskogstrakt längs Hjälmarens stränder.

Främmande arter

Ett utbrott av almsjukan pågår, och många almar har dött och/eller avverkats av säkerhetsskäl. Även askskottsjukan har slagit till och dödar askar på många håll. Andra främmande arter som fått fäste i länet och utgör problem lokalt är till exempel signalkräfta, sjögull, jättebalsamin och jätteloka. Under 2016 har Länsstyrelsen beviljat Västerås kommun LONA-bidrag för att inventera kommunens bestånd av jätteloka samt ta fram en åtgärdsplan för bekämpning av arten.

Biologiskt kulturarv

I både skyddade och oskyddade områden arbetas med att bevara och utveckla kulturlandskapets biologiska värden. Inom ÅGP fortskrider arbetet med att friställa de gamla, grova träd som minner om ett öppnare odlingslandskap. Löpande sker dialog med olika aktörer som har kulturhistoriskt intressanta strukturer inom sina skötselramar, till exempel alléer, åkerholmar och stenmurar.

Tätortsnära natur

Trycket mot stadsnära natur är hårt, och grönområden naggas i kanterna eller tas i anspråk av andra verksamheter. Positivt är att Länsstyrelsen i samråd med Sala kommun arbetar med bildande av tre naturreservat i anslutning till kommunen. Länsstyrelsen arbetar också med långsiktigt skydd för ett stort skogsområde nära samhället Ramnäs.

Länsstyrelsens programdokument Värna Vårda Visa (Sjödin Skarp & Tobiasson 2011) drar upp riktlinjer för skötsel och förvaltning av skyddad natur. Stor vikt läggs vid tillgängliggörande av skyddade områden, särskilt de tätortsnära. Här ingår bland annat att göra vissa naturreservat mer tillgängliga för funktionshindrade.

Analys och bedömning

Analys

Länsstyrelsens bedömning är även i år att det med dagens medel blir svårt att till år 2020 nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det finns i dag inga tecken som tyder på att förlusten av biologisk mångfald kommer att ha hejdats inom utsatt tid. De biologiska processer som påverkar utbredning och förekomster av arter tar mycket lång tid, vilket försvårar måluppfyllelsen. Det 16:e miljökvalitetsmålet har kopplingar till flera andra miljömål som också har bäring på hur växt- och djurlivet kommer att utvecklas; se till exempel Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap.

Länsstyrelsens löpande verksamhet med skydd, förvaltning och tillsyn av värdefull natur fortskrider, vilket på ett mer generellt plan bidrar till att komma närmare målet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden är ofta svårt att genomföra, men behöver prioriteras högre för att ändamålet med skyddet inte ska gå förlorat. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

I ”vardagslandskapet” utanför de skyddade områdena krävs ett förbättrat hänsynstagande inom skogsbruket, även om många aktörer i dag tar ett stort ansvar. Ett annat stort problem är dammar och andra onaturliga vandringshinder i vattendrag, som starkt missgynnar vandrande fisk som till exempel asp och öring (och därmed också bland annat flodpärlmussla). Här medverkar Länsstyrelsen i ett omfattande arbete med bland annat omprövning av gamla vattendomar, utrivning av dammar och projektering av in- och omlöp vid kraftverk.

En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas är att anslagen till biologisk mångfald inte minskar. En översyn och anpassning av EU:s stöd inom jordbrukssektorn är av vikt för att bevara värdefulla miljöer och strukturer i odlingslandskapet, men också för att minska tillförseln av gödningsämnen från jordbruksmark till sjöar och vattendrag. Bland annat skulle fler/mer generösa stöd inom landsbygdsprogrammet för till exempel hävd av naturbetes- och slåttermarker och restaurering av våtmarker och småvatten behövas, liksom en smidigare hantering av stöden. Den dåliga lönsamheten för djurhållning är ett stort problem i det här sammanhanget. Det vore också värdefullt om resurser fortsatt kunde avsättas till arbete med landskapsstrategier.

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Länsstyrelsen i Västmanlands län & Skogsstyrelsen 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län. Beslut 2006-04-24.

Sjödin Skarp, L. & Tobiasson, J.-I. 2011. Värna Vårda Visa. Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av naturskyddade områden i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Rapport 2011:21.

Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län & Eskilstuna, Katrineholms, Vingåkers och Örebro kommuner 2013. Hjälmarelandskapets lövskogar. En strategi i syfte att samordna arbetet med att bevara och utveckla naturvärden, sociala värden och produktionsvärden inom Hjälmarelandskapets lövskogar. Fastställd 2013-09-16.