Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Gynnsam bevarandestatus

Det är mycket svårt att med nuvarande medel bibehålla eller återfå gynnsam bevarandestatus för många naturtyper och arter, särskilt utanför skyddade områden. Graden av hänsynstagande inom skogsbruket varierar mellan olika skogsägare, men är som helhet otillräcklig. Likaså krävs stora insatser för att återställa dräneringsskadade våtmarker och igenväxande betes- och slåttermarker.

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen har sedan tidigare ett visst fokus på arbete med landskapsstrategier, där grön infrastruktur ingår som en viktig aspekt. Inom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) försöker man ha ett landskapsekologiskt synsätt då åtgärder planeras. Andra exempel är värdetraktstänkandet i den regionala skogsskyddsstrategin (Länsstyrelsen & Skogsstyrelsen 2006), och den länsövergripande strategin Hjälmarelandskapets lövskogar (Skogsstyrelsen m.fl. 2013). Flera aktörer samverkar för att utveckla en sammanhängande lövskogstrakt utmed Hjälmarens stränder.

Genetiskt modifierade organismer

Veterligen förekommer inga genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden i länet.

Främmande arter

Almsjukan har från och till blossat upp och dödat almar under de senaste 20 åren. För närvarande tycks ett nytt utbrott pågå, och många almar i stadsmiljö har avverkats av bl.a. säkerhetsskäl. Detta leder till att ytterligare arter knutna till alm riskerar att inkluderas i framtida rödlistor. Även askskottsjukan har slagit till i länet, och framtiden för asken och dess följearter kan bli lika nedslående som för almen.

Biologiskt kulturarv

I länet finns flera skyddade områden där det arbetas aktivt med att bevara och utveckla de biologiska värden som förknippas med kulturlandskapet. Inom ramen för ÅGP fortskrider arbetet med att friställa de gamla grova träd, framför allt jätteekar, som minner om ett öppnare odlingslandskap. Slåtter av gamla ängar genomförs också. Löpande sker dialog med olika aktörer som har kulturhistoriskt intressanta strukturer inom sina skötselramar, till exempel alléer, åkerholmar och gamla stenmurar. Ett stort problem i kulturlandskapet är den dåliga lönsamheten för djurhållning och hävd av naturbetesmarker.

Tätortsnära natur

Trycket mot våra stadsnära grönområden är hårt, och områden naggas i kanterna eller tas i anspråk av andra verksamheter. Glädjande i sammanhanget är att Länsstyrelsen i samråd med Sala kommun har påbörjat arbetet med bildande av fyra nya naturreservat i nära anslutning till Sala stad.

Länsstyrelsen har tagit fram ett programdokument (Värna Vårda Visa; Sjödin Skarp & Tobiasson 2011) som drar upp riktlinjerna för skötsel och förvaltning av skyddad natur. En stor vikt läggs på tillgängliggörande av skyddade områden, speciellt de tätortsnära. Här ingår bland annat att göra vissa naturreservat mer tillgängliga för funktionshindrade. Arbetet med att få till stånd ett naturum i länet går också vidare.

Analys och bedömning

Analys

Länsstyrelsens bedömning är även i år att det med dagens medel blir svårt att till år 2020 nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det finns i dag inga tecken som tyder på att förlusten av biologisk mångfald kommer att ha hejdats inom utsatt tid. De biologiska processer som påverkar utbredning och förekomster av arter tar mycket lång tid i anspråk, vilket försvårar måluppfyllelsen. Det 16:e miljökvalitetsmålet har kopplingar till flera andra miljömål som även de har bäring på hur växt- och djurlivet kommer att påverkas i framtiden.

Vad beträffar det kommande året fortsätter ÅGP med riktade insatser för hotade arter och naturtyper, varav bland annat röjning och slåtter av rikkärr, friställande av skyddsvärda träd samt åtgärder för mosippa kommer att prioriteras. I övrigt fortskrider Länsstyrelsens löpande verksamhet med skydd, förvaltning och tillsyn av värdefull natur, som på ett mer generellt plan bidrar till att komma närmare målet. Skydd och skötsel av värdefulla våtmarker behöver prioriteras högre, liksom skydd av tätortsnära naturområden av stor betydelse för friluftslivet. Likaså krävs ett allmänt förbättrat hänsynstagande inom skogsbruket, även om många aktörer i dag tar ett stort ansvar.

En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas är att anslagen till biologisk mångfald inte minskar ytterligare. En översyn och anpassning av EU:s stöd inom jordbrukssektorn till svenska förhållanden är av vikt för att bevara värdefulla miljöer och strukturer i odlingslandskapet. Bland annat skulle fler/mer generösa stöd inom Landsbygdsprogrammet till exempel hävd av betesmarker och restaurering av våtmarker och småvatten behövas. Det vore också värdefullt om resurser fortsatt kunde avsättas till arbete med landskapsstrategier.

Bedömning av måluppfyllelse

NEJ. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Bedömning av utvecklingen i miljön

NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. 

Referenser

Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Länsstyrelsen i Västmanlands län & Skogsstyrelsen 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län. Beslut 2006-04-24.

Sjödin Skarp, L. & Tobiasson, J.-I. 2011. Värna Vårda Visa. Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av naturskyddade områden i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Rapport 2011:21.

Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län & Eskilstuna, Katrineholms, Vingåkers och Örebro kommuner 2013. Hjälmarelandskapets lövskogar. En strategi i syfte att samordna arbetet med att bevara och utveckla naturvärden, sociala värden och produktionsvärden inom Hjälmarelandskapets lövskogar. Fastställd 2013-09-16.