Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.
Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.
Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.
Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.
Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Flera insatser görs i kommunerna inom områden som påverkar miljömålets preciseringar positivt. I många av länets kommuner råder dock brist på personal med koppling till området bebyggd miljö, vilket försvårar arbetet med att ta fram användbara planeringsunderlag.
Resultat
Hållbar bebyggelsestruktur och samhällsplanering
Inom länet har några kommuner översiktsplaner som inte längre fyller sin strategiska funktion och under året har flera kommuner därför påbörjat arbetet med kommunomfattande översiktsplaner medan vissa kommuner arbetat med fördjupade översiktsplaner för delar av kommunen. I flera kommuner pågår dessutom arbetet med energiplaner eller motsvarande.
I nästan alla kommuner finns beredskap för klimatanpassning. Som ett stöd till kommunerna har Länsstyrelsen under året tillhandahållit underlag i form av bland annat beräkningsverktyg och vägledande dokument till kommunernas klimat- och energiarbete.
I Västerås har landets första och största småhusområde med lågenergihus byggts, stadsdelen Gäddeholm. I stadsdelen har landets första energi- och mätuppföljning av lågenergihus genomförts.
Ungefär 57 procent av länets bostäder är energideklarerade enligt Boverkets energideklarationsrapport.
Hållbara kommunikationer och miljöanpassade transporter
I länet tar sig arbetet med att skapa miljöanpassade transporter uttryck på olika sätt. Tre kommuner har aktuella planeringsunderlag för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov för hela eller delar av kommunen. En kommun arbetar med att ta fram motsvarande dokument.
För att skapa förutsättningar för ett ökat resande med kollektivtrafik har Västerås stad genomfört en satsning på kollektivtrafik inom ramen för projektet Smartkoll. På regional nivå har arbetet med en regional cykelstrategi inletts.
Infrastruktur
En informationskampanj har genomförts om bredband på landsbygden och en bredbandsstrategi för länet har varit ute på samråd i kommunerna.
Flertalet av länets kommuner arbetar med avfallplanering och i dessa kommuner syns en minskning av avfallet.
Natur- och kulturmiljö
Den antikvariska kompetensen inom länets kommuner är liten. Endast två kommuner har tillgång till antikvarie inom organisationen och en kommun får tillgång till antikvarisk kompetens via avtal.
Länsstyrelsen har under året tillsammans med två kommuner fört dialog om att precisera två riksintressen, tillsammans med Länsmuseet drivit projektet Modernismen i Västmanland samt på RUS (regional utveckling och samverkan i miljömålsystemet) uppdrag genomfört projektet ”Räkna q” vilket lett till en bättre bild av förutsättningarna vad gäller värdefull bebyggelse i länet. Länsstyrelsen i Västmanland har dessutom samordnat arbetet med att färdigställa en landskapskaraktärsanalys där länets olika landskapskaraktärer definieras.
Hälsa och säkerhet
Flertalet kommuner har ingen strategi eller åtgärdsprogram för att hantera trafikbuller. I två av kommunerna pågår däremot arbete med framtagande av åtgärdsprogram för bullerminskning. Västerås stad har under året tagit fram en kartläggning av omgivningsbullret i kommunen.
Analys och bedömning
Länsövergripande åtgärder krävs för att utvecklingen för miljömålet i sin helhet ska kunna betecknas som positiv. Stor variation finns mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som påverkar preciseringarna positivt. Länets mindre kommuner har svårt att tillgå tillräckliga kompetensresurser vilket tar sig uttryck i att alla kommuner inte har stadsarkitekt, antikvarie eller kommunekolog anställda. Fortfarande finns dessutom kommuner som har gamla och inaktuella översiktsplaner vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplanen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet. Flera kommuner genomför dock insatser, som att till exempel ta fram aktuella översiktsplaner, vilket på lång sikt har en positiv inverkan på uppfyllelsen av miljömålet och dess preciseringar.
För flertalet av preciseringarna borde det vara möjligt att med kraftfulla åtgärder stödja den fysiska planeringen så att det inom en generation skapas förutsättningar för att på sikt nå delmålen. Det gäller exempelvis en Hållbar bebyggelsestruktur och Hållbar samhällsplanering där förändringar sker långsamt med bebyggelsens livslängder, strukturer och urbanisering. En förutsättning för detta är att aktuella och bra planeringsunderlag finns att tillgå. Den länsomfattande landskapskaraktärsanalysen är utformad för att utgöra stöd till kommunernas framtida planering och beskriver eventuella hot och potential för Västmanlands olika landskapstyper. Analysen föreslår bland annat åtgärder som förstärker bebyggelsestrukturers värden och utgör på så sätt ett stöd för såväl kulturmiljö- som naturmiljövården i länets kommuner.
Åtgärder som påbörjats i vissa kommuner och som syftar till att planera för energieffektivisering och avfallshantering samt öka de miljöanpassade transporterna har ännu inte gett någon effekt på måluppfyllelsen men kan på lång sikt ha en positiv inverkan på delmålets preciseringar Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall, Miljöanpassade transporter samt Infrastruktur. Exempel på åtgärder som alla bidrar till att nå miljömålet god bebyggd miljö är satsningen på ökat kollektivtrafikanvändande inom Västerås stad och de nya energieffektiva bostadsområden som byggts och där de inledande mätningarna visar på goda resultat.
Delmålet Hälsa och säkerhet bedöms fortfarande vara mycket svårt att uppnå. En särskilt problematisk omständighet är att det blir svårt att innan målåret skapa förutsättningar för att nå minimikraven om bullernivåer för nybyggnation inom befintliga bebyggelsestrukturer.
Bedömning av måluppfyllelse
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.