Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå miljökvalitetsmålen.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att höja medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar också till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning är viktiga faktorer för att minska övergödningen av ytvatten i länet.

Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Det är viktigt att notera att det på länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete kan ske som enskilda arbetsinsatser eller i det ordinarie arbetet. Ett sätt att tydliggöra dessa arbetsinsatser är att sätta realistiska mål och mål på årsbasis.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Bidrag till byggnadsvård

Bidrag till renovering av äldre ekonomibyggnader vars funktion tillhör den äldre lanthushållningen (överloppsbyggnader) har givits till ett dussintal objekt. Statistik över omfattningen av det helt privatfinansierade underhållet av motsvarande byggnader saknas, men kan ändå med stor säkerhet bedömas vara långt ifrån tillräckligt för att kunna uppväga förfallet.

Ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar

Under 2016 har stöd till restaurering av värdefulla naturbetesmarker kunnat sökas i det nya landsbygdsprogrammet. Ett tiotal ansökningar har inkommit varav cirka hälften har bedömts vara kvalificerade.

Ersättning för hävd av betesmarker och slåtterängar

Under 2015-16 har huvuddelen av länets naturbetesmarker återbesökts inför tecknandet av nya femårsåtaganden om EU-stöd i nya landsbygdsprogrammet. Den exakta siffran över hur stor procent av arealen som går vidare in i nya programmet finns inte ännu men tendensen är att senare års vikande trend fortsätter.

Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Från och med hösten 2015 blev stöd till anläggning och restaurering av våtmarker åter sökbart i det nya landsbygdsprogrammet. Intresset är dock svalare än någonsin (endast ett beviljat projekt hittills), vilket antas bero på att processen upplevs som krångligare än i föregående program samt att villkoren i vissa avseenden försämrats.

Analys och bedömning

En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i betesmarkerna, som fortsätter minska sedan betesstödsepokens toppår 2005. Innan dess hade trenden varit sakta ökande från bottennivån på mitten av 1980-talet. Betesmarker kräver skötsel i form av bete med ett anpassat djurantal, kombinerat med vissa manuella insatser som slyröjning mm, för att behålla sina värden. Ersättningsvillkoren för restaurering och hävd av betesmark i det nuvarande miljöstödsprogrammet, samt även villkoren för investeringar i nya djurstallar mm, har inte varit tillräckligt generösa för att kunna skapa en positiv trend för betesmarkerna.

Länets naturreservat och Natura2000-områden, där resurser finns att jobba mer aktivt med betesfrågorna, är i stort sett de enda områden där de senaste årens negativa trend kunnat hejdas. Erfarenheterna från miljöstödskontrollerna visar att många av länets betesmarker fortfarande inte har en sådan nivå på skötseln att man kan säga att värdena långsiktigt bevaras. Länet är tyvärr fattigt på betesdjur och situationen har inte underlättats genom återetableringen av de stora rovdjuren under senare år.

Många djurägare väljer att lägga ner sina besättningar, vilket har en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Situationen skulle kunna förbättras genom förbättrad lönsamhet inom animalieproduktionen, exempelvis genom riktade stöd i Landsbygdsprogrammet. Ett steg i rätt riktning är den från och med år 2012 kraftigt höjda ersättningen för rovdjurssäkra stängsel.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Västmanlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas