Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Bidrag till byggnadsvård

Bidrag till renovering av äldre ekonomibyggnader vars funktion tillhör den äldre lanthushållningen (överloppsbyggnader) har givits till ett tjugotal objekt. Omfattningen av det helt privatfinansierade underhållet av motsvarande byggnader är svårbedömt, men kan ändå ganska säkert antas vara långt ifrån tillräckligt för att kunna uppväga förfallet.

Ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar

Under 2014 har stöd till restaurering av värdefulla naturbetesmarker inte kunnat lämnas eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte är klart. Dock har ett tiotal projekt som redan beviljats medel drivits vidare mot ett framgångsrikt avslut. LIFE+-projektet MIA har under året avslutat sin restaurering av hagmark i Mälarområdet.

Ersättning för hävd av betesmarker och slåtterängar

Under året har det upprättats och uppdaterats ett dussintal så kallade åtagandeplaner för betesmarker. Det har även genomförts en handfull enskilda rådgivningar till markägare med betesmarker. Så gott som samtliga djurhållare med fleråriga åtaganden om skötsel av naturbetesmarker, har förlängt dessa över 2014. Nästa år när nya fleråriga åtaganden ska tecknas blir ett viktigt test på hur många jordbrukare som ämnar fortsätta med extensiv betesdrift.

Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Under 2014 har stöd till anläggning och restaurering av våtmarker inte kunnat lämnas eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte är klart. Dock har en handfull projekt som redan beviljats medel drivits vidare mot ett framgångsrikt avslut.

Analys och bedömning

En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i betesmarkerna. Under 1900-talet har arealen betesmarker minskat kraftigt i länet som en följd av samhällsförändringar och ett specialiserat och effektiviserat jordbruk. Betesmarker kräver skötsel i form av bete med ett anpassat djurantal för att behålla sina värden. Ersättningsvillkoren för restaurering och hävd av betesmark i det nuvarande miljöstödsprogrammet, samt även villkoren för investeringar i nya djurstallar, har inte varit tillräckligt generösa för att kunna skapa en positiv trend för betesmarkerna.

Länets naturreservat och Natura2000-områden, där resurser finns att arbeta mer aktivt med betesfrågorna, är i stort sett de enda områden där de senaste årens negativa trend kunnat hejdas. Erfarenheterna från miljöstödskontrollerna visar att många av länets betesmarker fortfarande inte har en sådan nivå på skötseln (röjning och tillräckligt betestryck) att man kan säga att värdena långsiktigt bevaras. Länet är tyvärr fattigt på betesdjur och situationen har inte underlättats genom återetableringen av de stora rovdjuren varg och lo eller de återkrav av tidigare utbetalda miljöstöd som länsstyrelsen tvingats jobba med. Många djurägare väljer att lägga ner sina besättningar, vilket har en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Situationen skulle kunna förbättras genom förbättrad lönsamhet inom animalieproduktionen, exempelvis genom fler riktade stöd i Landsbygdsprogrammet till värdefulla betesmarker och betesdjur. Ett steg i rätt riktning är den från och med 2012 kraftigt höjda ersättningen för rovdjurssäkra stängsel.

Läget inför de närmaste åren ser just nu extra dystert ut eftersom medel till anläggnings- och restaureringsinsatser, som under 2014 legat helt nere, inte heller verkar komma igång på allvar under 2015. Förutom förlorade år riskerar detta avbrott att innebära ytterligare skada i form av en bruten kontinuitet, där det under ganska många år nu etablerats ett vetande hos markägare att det är idé att kontakta länsstyrelsen i fall man till exempel funderar på att renovera en äldre ekonomibyggnad eller gräva en damm.