Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, och särskilda åtgärder.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att höja medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar också till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med restaurering och skötsel av rikkärr fortskrider. Arbetet med skydd av våtmarker har också tagit ett rejält kliv framåt under året. Ett stort myrområde och flera mindre våtmarksområden har fått långsiktigt skydd, bland annat i form av naturreservat.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen. Sju av länets tio kommuner har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och ett minskande av transportbehovet.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Västerås stad har tagit fram en kemikalieplan som presenterats bland annat via bioreklam. Saneringstakten av förorenade områden måste öka, men exploateringstakten på attraktiva lägen i länet leder till detta.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Bidrag till byggnadsvård

Bidrag till renovering av äldre ekonomibyggnader vars funktion tillhör den äldre lanthushållningen (överloppsbyggnader) har delats ut till ett dussintal objekt. Omfattningen av det helt privatfinansierade underhållet av motsvarande byggnader är svårbedömt, men kan ändå ganska säkert antas vara långt ifrån tillräckligt för att kunna uppväga förfallet.

Ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar

Under 2015 har stöd till restaurering av värdefulla naturbetesmarker åter börjat kunna lämnas eftersom det nya landsbygdsprogrammet så sakteliga har börjat träda i funktion. Ett dussintal ansökningar har inkommit varav ca hälften har bedömts vara kvalificerade.

Ersättning för hävd av betesmarker och slåtterängar

Under året har huvuddelen av länets naturbetesmarker återbesökts inför tecknandet av nya femårsåtaganden om EU-stöd i nya landsbygdsprogrammet. Den exakta siffran över hur stor procent av arealen som går vidare in i nya programmet finns inte ännu men tendensen är att den vikande trenden under senare år fortsätter.

Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Under huvuddelen av 2015 har stöd till anläggning och restaurering av våtmarker inte kunnat lämnas eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte varit i drift. Dock har en handfull projekt som redan beviljats medel drivits vidare mot ett framgångsrikt avslut. Från och med september 2015 finns åter möjlighet att söka bidrag. Det har inte kommit in några ansökningar ännu.

Analys och bedömning

En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i betesmarkerna. Under större delen av 1900-talet minskade arealen betesmarker kraftigt i länet som en följd av samhällsförändringar och ett specialiserat och effektiviserat jordbruk. Betesmarker kräver skötsel i form av bete med ett anpassat djurantal för att behålla sina värden. Ersättningsvillkoren för restaurering och hävd av betesmark i det nuvarande miljöstödsprogrammet, samt även villkoren för investeringar i nya djurstallar, har inte varit tillräckligt generösa för att kunna skapa en positiv trend för betesmarkerna. Länets naturreservat och natura2000-områden, där resurser finns att jobba mer aktivt med betesfrågorna, är i stort sett de enda områden där de senaste årens negativa trend kunnat hejdas.

Erfarenheterna från miljöstödskontrollerna visar att många av länets betesmarker fortfarande inte har en sådan nivå på skötseln (röjning och tillräckligt betestryck) att man kan säga att värdena långsiktigt bevaras. Länet är tyvärr fattigt på betesdjur och situationen har inte underlättats genom återetableringen av de stora rovdjuren varg och lo eller de återkrav av tidigare utbetalda miljöstöd som Länsstyrelsen tvingats jobba med. Många djurägare väljer att lägga ner sina besättningar, vilket har en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Situationen skulle kunna förbättras genom förbättrad lönsamhet inom animalieproduktionen, exempelvis genom fler riktade stöd i Landsbygdsprogrammet till värdefulla betesmarker och betesdjur. Ett steg i rätt riktning är den från och med 2012 kraftigt höjda ersättningen för rovdjurssäkra stängsel.

Den länge emotsedda uppstarten av nya landsbygdsprogrammet kan förhoppningsvis innebära möjlighet att under de närmast kommande åren ta igen förlorad mark och återetablera ett vetande hos markägare att det är idé att kontakta Länsstyrelsen i fall man funderar på att restaurera en våtmark eller slåtteräng.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Västmanlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas