Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsens samlade bedömning är att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 och att övriga miljökvalitetsmål är svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att nå länets miljökvalitetsmål.

Sammanfattning för samtliga miljökvalitetsmål

Det är viktigt att erforderliga resurser avsätts för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det kan handla om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad, särskilda insatser och en förstärkning av personella resurser.

Inom flera områden finns behov av ökad kunskap för att öka medvetandegraden om förhållanden som påverkar miljön. Det handlar till exempel om utbildning kopplat till ny lagstiftning. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar bland annat till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen kopplade till vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras.

Det behövs stora insatser för att öka kunskapen om kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper, spridning samt i vilka mängder de förekommer i samhället. Saneringstakten av förorenade områden måste öka.

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser har minskat med cirka 30 procent sedan 1990. Minskningen beror framför allt på att oljeanvändningen i bostäder nästan försvunnit och att energiproduktion i större omfattning använder förnyelsebar energi. En annan viktig faktor är att ett företag som har utsläpp som påverkat statsistiken i länet har förbättrat sin tillverkningsprocess mellan 2010 och 2011 genom att använda mindre lustgas.

Om konsumtionens klimatpåverkan från importerade varor läggs in statsistiken blir minskningen betydligt mindre. Idag saknas tillförlitlig statistik på regional nivå för detta område.

Mellan 1990 och 2007 minskade energianvändningen med ungefär 12 procent. De största effektiviseringarna har skett i transportsektorn, byggverksamhet och industri.

Den sektor som genererar störst utsläpp är energiförsörjning följt av transporter och arbetsmaskiner. Jordbruket inom länet står även för en viss del av utsläppen. Västerås är den enda kommunen i länet som har kommunala särkrav om energihushållning vid nybyggnation av bostäder.

Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Västmanland är nästan densamma som genomsnittet nationellt. Dock skiljer sig körsträckan mellan kommuner i länet på grund av olika geografiska struktur.

Länsstyrelsen leder ett projekt där kommunerna får vägledning i tillsyn om energihushållning enligt miljöbalken. Flera av länets kommuner kommer att delta i projektet och förhoppningsvis kan detta arbete påverka energianvändningen på längre sikt. 

I Västmanland finns inget riksintresse för vindkraft vilket kan vara en anledning till att Västmanland har lägst antal vindkraftverk i landet. År 2012 fanns det två vindkraftverk i Västmanland med en så liten installerad effekt att den inte går att mäta i megawatt enligt Energimyndigheten.

 I Västmanlands län finns åtta biogasanläggningar, varav en deponigasanläggning. Den totala biogasproduktionen år 2013 var 44 GWh, vilket var en minskning med sex procent jämfört med år 2010. (www.biogasportalen.se)

Mellan åren 2009 -2014 har totalt 631 kW solel installerats med bidrag från Länsstyrelsen. Det saknas statistik för solceller som har installerats utan stöd.  Den installerade effekten motsvarar elanvändningen 110 villor per år.

Nordens största solcellspark har byggts av Kraftpojkarna i Västerås och kommer generera 1,2 miljoner kWh/år med en maxeffekt på 1MW. Det motsvarar elanvändningen i cirka 120 villor under ett år.

Analys

För att nå klimatmålen måste en omfattande energieffektivisering ske i alla sektorer. Att byta ut all fossil energi mot förnyelsebar är både dyrt och tekniskt komplicerat. Energi-effektivisering är enklare och väsentligt billigare.

Anledningen till att energianvändningen per invånare är lägre i Västmanland än riksgenomsnittet beror till stor del på att industrins andel är lägre. Utsläppen från energiförsörjningen har minskat de senaste åren, vilket främst beror på övergången från uppvärmning med olja till biobränsle.

 I Västmanland pågår ett projekt där länsstyrelsen stödjer deltagande kommuner i deras arbete med att skapa en fordonsflotta som är fossiloberoende till 2030. 

Den regionala klimatstrategin lyfter fram energianvändning i bostäder och industrin, konsumtionens klimatpåverkan, utvecklingen av förnyelsebar energi samt klimatsmarta transporter som de viktigaste faktorerna för att länet ska nå de nationella klimatmålen. Bedömningen är att uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan inte nås på regional nivå.