Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Användning av och exponering för farliga ämnen

Enligt Kemikalieinspektionens produktregister skedde en markant ökning av både antalet importerade och antalet tillverkade produkter med särskilt farliga ämnen i Örebro län under perioden 2009-2011. Detta efter att trenden legat tämligen stabil under åren 2004-2008. För att följa upp om ökningen var tillfällig eller inte har Länsstyrelsen beställt ett nytt utdrag från produktregistret. Utdraget har dock inte levererats ännu.

Under 2014 har flera insatser för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Råden har inarbetats som ordinarie rutiner vid barnmorskors och barnsjuksköterskors rådgivning till blivande/nyblivna föräldrar och går också att hitta på 1177 Vårdguiden.

Inom det regionala samverkansarbetet ”Kemikalismart Örebroregion” anordnades i januari ett seminarium om hormonstörande ämnen och deras kopplingar till hälsa. Seminariet vände sig främst mot upphandlare, inköpare, sjukvårdspersonal och beslutsfattare och lockade cirka 160 deltagare.

Två av länets kommuner, Karlskoga och Örebro, har påbörjat det viktiga arbetet med att fasa ut farliga kemikalier från förskolorna. Deras erfarenheter tas nu tillvara i ett regionalt samverkansprojekt med syfte att stötta förskolepersonal i deras arbete med att skapa en giftfri miljö för barnen.

Via miljötillsynen undersökte Örebro kommuns miljökontor föroreningsinnehållet i tio olika trädgårdsjordar som säljs för privat bruk. Resultatet visade att en av jordarna innehöll PCB och förhöjda halter av kadmium, koppar och zink. Undersökningen resulterade i att producenten av den förorenade jorden utökade sitt egenkontrollprogram samt gjorde en utredning om hälso- och miljörisker kopplade till de uppmätta halterna i den aktuella jorden. Fyra kommuner i länet deltog i den nationella tillsynskampanjen ”SMID” (Smycken i detaljhandeln) som hade till syfte att kontrollera efterlevnaden av reglerna för nickel, bly och kadmium i smycken som säljs i Sverige.

Inom arbetet med att kartlägga förekomst och halter av miljöfarliga ämnen i naturen har fisk samlats in från fyra lokaler i Hjälmaren. Fisken kommer att analyseras på olika grupper av miljögifter, bland annat metaller och dioxiner. Resultaten väntas i början av 2015. Enligt Livsmedelsverkets kartläggning av PFAA i råvatten och dricksvatten bedöms inga kommunala dricksvattenanläggningar i Örebro län kunna vara påverkade av PFAA.

Förorenade områden

Idag räknar vi med att de flesta potentiellt förorenade områden i länet är identifierade. Totalt har 4284 objekt av förorenade områden identifierats i Örebro län. Av dessa tillhör 42 stycken riskklass 1 och 623 stycken riskklass 2. Totalt har Länsstyrelsen och kommunerna hittills åtgärdat 128 objekt.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma om utvecklingen i miljön är positiv eller negativ. I nuläget tillgängliga siffror visar på att importen och tillverkningen av varor med särskilda farliga ämnen ökat i länet på senare år. Parallellt med denna ökning kan emellertid även en ökning i intresset och engagemanget för kemikaliefrågor konstateras.

Vid diskussioner om innehållet i Länsstyrelsens kommande åtgärdsprogram för miljömål (2015-2020) har samtliga kommuner och landstinget framhållit att ”Giftfri vardag” bör vara ett av programmets fokusområden. Förhoppningsvis är det ett tecken på att vi i Örebro län snart kommer se fler politiska beslut på att fasa ut hälsofarliga material och produkter från framförallt förskolor och andra miljöer där barn vistas. En föregångare i detta sammanhang är Karlskoga kommun, där kommunfullmäktige 2013 fattade beslut om att barn i förskolan ska ges en giftfri vardag. Även Örebro läns landsting har höga ambitioner på området, och har i sitt miljö- och hållbarhets program bland annat målet att år 2020 ska miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen endast i undantagsfall återfinnas inom landstinget och då med god kännedom om och kontroll av eventuella risker.

Det är omöjligt att enbart genom lokala och regionala insatser uppnå en giftfri miljö. Det moderna konsumtionssamhället, med en allt större global kemikalie- och varuproduktion som ökar den diffusa spridningen av farliga ämnen, gör det nödvändigt med fler och kraftfullare nationella och internationella åtgärder för att minska användandet av farliga kemikalier. Ett lokalt och regionalt engagemang är givetvis viktigt, men för att miljökvalitetsmålet ska nås behövs en starkare lagstiftning och politiska incitament som gynnar miljömässigt hållbara livsstilar och konsumtionsmönster.

Preciseringen om förorenade områden kommer inte att nås i Örebro län till 2050. Enligt miljömålet ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stor del av de identifierade samt riskklassade objektet som kommer att behöva åtgärdas. Gör man ett antagande att alla riskklass 1 och 2 ska åtgärdas rör det sig om ungefär 665 objekt. Om målet ska uppnås behöver minst 18 objekt saneras per år vilket inte bedöms som möjligt med nuvarande resurser.

Länsstyrelsen jobbar aktivt mot kommunerna för att via utbildningar och projekt lyfta frågan angående förorenade områden för att försöka att öka saneringstakten. För att målet ska uppnås måste både Länsstyrelsen och kommunerna få mer resurser och anslaget till Naturvårdsverket ökas.

Referenser

Kemikalieinspektionen, Produktregistret.

Miljömålsportalen, Giftfri miljö – uppföljning 2014, http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/Nar-vi-miljokvalitetsmalet/.

Samverkansgruppen för kemikaliefrågor i Örebro län.

Örebro läns landstings hållbarhetsprogram 2012-2015.

EBH-stödet (Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden)

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet