Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Användning av och exponering för farliga ämnen

Enligt det senaste utdraget från Kemikalieinspektionens produktregister fortsätter antalet produkter som innehåller särskilt farliga ämnen som importeras till länet att öka. Trenden för produkter som tillverkas i länet är inte lika tydlig. 

Under 2015 har arbetet för att minska barn och ungdomens exponering för farliga ämnen fortsatt i länet. Region Örebro län fortsätter att ge råd via primärvården till gravida och småbarnsföräldrar om hur de kan minska kemikalieexponeringen. Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län har arbetat med att ta fram en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar. Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM) vid Örebro universitet arbetar med ett projekt för att studera emissioner från byggmaterial i lågenergihus som används till förskolor. Resultaten väntas nästa år.

Sex av länets kommuner, Karlskoga, Degerfors, Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund har påbörjat viktiga insatser för att fasa ut farliga kemikalier från förskolorna. I vissa kommuner sker arbetet på förskolans initiativ, men med stöd från kommunen.

Några kommuner har börjat med förebyggande kemikaliearbete, men det är bara Örebro kommun som har beslutat att ta fram en handlingsplan specifikt för miljögifter. Handlingsplanen kommer att innefatta fem insatsområden; upphandling, giftfri förskola/skola, kemiska produkter, förorenade områden samt kommunkoncernens byggande. Karlskoga kommun har tagit fram en kemikalieplan specifik för förskolor som förväntas beslutas vid årsskiftet. Kumla kommun jobbar förebyggande med kemikalieinköp genom sitt fortsatta arbete med miljödiplomering. De flesta kommuner planerar att delta i det nya nationella kommunnätverket för giftfri vardag.

Inga av länets kommuner har informerat invånarna om rätten att få information om farliga ämnen i varor. Kumla kommun har däremot skickat ut information till invånare om hur olika produkter som innehåller miljögifter ska hanteras.

Degerfors kommun har under våren 2015 utfört ett tillsynsprojekt riktat till lantbrukare som använder bekämpningsmedel och har varit med i Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens projekt om integrerat växtskydd.

Inom arbetet med att kartlägga förekomst och halter av miljöfarliga ämnen i naturen har Länsstyrelsen i Örebro län deltagit i Naturvårdsverket screeningprojekt av PFAS och bekämpningsmedel. Ett 20-tal vattenprov har tagits nära misstänkta PFAS-källor och jordbruksmark. Resultaten väntas i mars 2016. Resultaten från förra årets fiskinsamling i Hjälmaren utvärderas nu, men indikerar att ytterligare undersökningar behövs.

Förorenade områden

Idag räknar vi med att de flesta potentiellt förorenade områden i länet är identifierade. Drygt 4000 objekt av förorenade områden har identifierats i Örebro län. Av dessa tillhör cirka 40 stycken riskklass 1 och 360 stycken riskklass 2. Länsstyrelsen och kommunerna har hittills åtgärdat ungefär 100 objekt.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma om utvecklingen i miljön är positiv eller negativ. I nuläget visar tillgängliga siffror på att importen och tillverkningen av varor med särskilda farliga ämnen ökat i länet på senare år. Parallellt med denna ökning kan emellertid även en ökning i intresset och engagemanget för kemikaliefrågor konstateras.

Vid diskussioner om innehållet i Länsstyrelsens kommande åtgärdsprogram för miljömål (2015-2020) har samtliga kommuner och landstinget framhållit att ”Giftfri vardag” bör vara ett av programmets fokusområden. Förhoppningsvis är det ett tecken på att vi i Örebro län snart kommer se fler politiska beslut på att fasa ut hälsofarliga material och produkter från framförallt förskolor och andra miljöer där barn vistas. En föregångare i detta sammanhang är Karlskoga kommun där kommunfullmäktige 2013 fattade beslut om att barn i förskolan ska ges en giftfri vardag. Även Region Örebro län har höga ambitioner på området. I sitt miljö- och hållbarhetsprogram har de bland annat målet att år 2020 ska miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen endast i undantagsfall återfinnas inom landstinget och då med god kännedom om och kontroll av eventuella risker.

Det är omöjligt att enbart genom lokala och regionala insatser uppnå en giftfri miljö. Det moderna konsumtionssamhället, med en allt större global kemikalie- och varuproduktion som ökar den diffusa spridningen av farliga ämnen, gör det nödvändigt med fler och kraftfullare nationella och internationella åtgärder för att minska användandet av farliga kemikalier. Ett lokalt och regionalt engagemang är givetvis viktigt, men för att miljökvalitetsmålet ska nås behövs en starkare lagstiftning och politiska incitament som gynnar miljömässigt hållbara livsstilar och konsumtionsmönster.

Preciseringen om förorenade områden kommer inte att nås i Örebro län till 2050. Enligt miljömålet ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stor del av de identifierade samt riskklassade objektet som kommer att behöva åtgärdas. Gör man ett antagande att alla riskklass 1 och 2 ska åtgärdas rör det sig om ungefär 360 objekt. Om målet ska uppnås behöver minst 10 objekt saneras per år vilket inte bedöms som möjligt med nuvarande resurser.

Länsstyrelsen jobbar aktivt mot kommunerna för att via utbildningar och projekt lyfta frågan angående förorenade områden för att försöka att öka saneringstakten. För att målet ska uppnås måste både Länsstyrelsen och kommunerna få mer resurser och anslaget till Naturvårdsverket ökas.

 

Referenser

Kemikalieinspektionen, Produktregistret. 2012.

Miljömålsportalen, Giftfri miljö – uppföljning 2014, http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/Nar-vi-miljokvalitetsmalet/.

Samverkansgruppen för kemikaliefrågor i Örebro län.

Örebro läns landstings hållbarhetsprogram 2012-2015.

EBH-stödet (Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden)

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas