Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av natur, utveckling av biologiska och upplevelsemässiga värden i tätortsnära natur, rådgivning och tillsyn i samband med exploatering och några större naturvårdsprojekt till stor del finansierade av EU. Under 2014 har flera omfattande åtgärder utförts inom Lifeprojektet RECLAIM. I Venakärret har bland annat naturbetesmarker restaurerats och börjat betas och vid sjön Tysslingen har stora arealer våtmarksbeten putsats för att förenkla fortsatt nyttjande och skötsel. Länsstyrelsen i Örebro är en av 14 län som deltar i projektet Life Taiga (naturvårdsbränning), som omfattar 100 miljoner kronor och sträcker sig mellan 2015-2019.

Bevarandestatus för naturtyper mm och grön infrastruktur

Inom länet arbetar flera aktörer med skydd, restaurering och hållbart nyttjande. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på lanskapsnivå eftersom uppföljningen av utvecklingen i skyddade områden har precis inletts. Än svårare är det att spekulera om i vilken mån de insatser som görs är tillräckliga för att skapa en grön infrastruktur på regional nivå eller hur stort gapet är.

Ett viktigt verktyg inom miljömålet är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Under året har flera projekt drivits som är delfinansierade genom medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Projekten handlar om restaureringar i flertalet rikkärr, frihuggning av skyddsvärda träd, samt artbefrämjande åtgärder i jordbrukslandskapet (ortolansparv, hävdgynnad flora, hotade biarter med mera).

Tätortsnära natur

Huvudfokus för den kommunala naturvården är att utveckla och tillgängliggöra den tätortsnära naturen, samt komplettera den statliga naturvården. Det statliga stödet LONA är mycket viktigt för det kommunala naturvårdsarbetet. Under 2014 fokuserade flera kommuner på att slutföra gamla projekt. Det gjorde att endast 184 000 kr beviljades för sex nya projekt fördelat på lika många kommuner. Det rör sig t ex om framtagande av grönstrukturplan (Hällefors kn), förslag till skötselplaner för tre skogsområden (Karlskoga kn) och naturvårdsbränning (Örebro kn).

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen för miljömålet är fortfarande negativ trots det positiva arbete som utförs. Det är långtgående och storskaliga förändringar i landskapet som orsakas av framför allt skogs- och jordbrukssektorn som har en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Inom skogsbruket krävs ett fortsatt arbete med att öka kvalitén på frivilliga avsättningar och på den generella naturvårdshänsynen. Det är oerhört viktigt att reglerna för miljöstödet inom jordbruket utformas så att biologisk mångfald gynnas. Samtidigt finns det tecken på att miljöstödsreglernas komplexitet och ombytlighet avskräcker brukare från att fortsätta med verksamheten.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Minskade naturvårdsanslag gör att extern finansiering har blivit allt viktigare vid naturvårdsåtgärder. En effekt av det är att fokus kommande år kommer ligga på projekt som t ex RECLAIM Life, Life Taiga och arbetet inom åtgärdsprogram med delfinansiering från Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Det finns ett behov av att samordna val av indikatorer och uppföljningen av de flesta av miljömålets preciseringar på och mellan regional och nationell nivå. Vissa preciseringar bör endast följas upp på nationell nivå.

När det gäller Bevarandestatusen för naturtyper och arter så finns det underlag på nationell nivå för naturtyper och arter medan det saknas för regional nivå. Det borde gå att ta fram underlag för länet när det gäller hotade arter, till exempel rödlistade kärlväxter från floraövervakningen inom miljöövervakningen. När det gäller indikatorer för det biologiska kulturarvet så kan areal hävdad mark i ängs- och betesinventeringen och olika kvalitetsmått fungera. Det är underlag som idag tas fram inom Lill-NILS. För Tätortsnära natur kan arealen tätortsnära naturområden som getts långsiktigt skydd eller undantagits i översiktsplan vara en lämplig indikator. Det underlaget skulle kunna hämtas in via God bebyggd miljö-enkäten som RUS/Boverket hanterar.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt och djurliv

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet