Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Men endast miljömålet Bara naturlig försurning utvecklas i positiv riktning. Jämfört med förra året har bedömningen av utvecklingen för miljömålet Ingen övergödning ändrats från positiv till neutral och bedömningen av Levande skogar från neutral till negativ. Det beror i det första fallet på negativa förändringar i samband med övergången till nytt landsbygdsprogram inom EU. De negativa förändringarna uppvägs något av att LOVA återinförs 2014. Problemet med att skogar med höga biologiska värden avverkas blir allt tydligare samtidigt som, och delvis på grund av att resurserna för att skydda dessa skogsmiljöer är otillräckliga i förhållande till behovet.

Två miljömål, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv, förändras fortfarande i negativ riktning. Samhället släpper ut allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Under året har vi arbetat med att kartlägga vilka farliga kemikalier som används i länets industrier. Några kommuner har genomfört riktad tillsyn mot konsumentvaror som kan innehålla farliga kemikalier. Under året har också samverkan kring kemikaliefrågor startat i länet. Under hösten hölls en föreläsningsserie i länet på temat kemikalier i barns vardag.

Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst problemen inom skogssektorn som resulterar i en negativ utveckling. Det regionala naturvårdsarbetet fungerar dock bra. Viktiga insatser har gjorts inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Stora restaureringsinsatser har genomförts i naturreservatet Kvismaren och under året har vi påbörjat de stora naturvårdssatsningarna inom Lifeprojektet RECLAIM.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Vi bedömer att miljömålets delar om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald samt hot från främmande arter och genetiskt modifierade organismer för närvarande har liten bärighet på det regionala naturvårdsarbetet. Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av natur, utveckling av biologiska och upplevelsemässiga värden i tätortsnära natur, rådgivning och tillsyn i samband med exploatering och några större naturvårdsprojekt till stor del finansierade av EU. Under 2013 har flera grundläggande inventeringar gjorts inom Lifeprojektet RECLAIM och arbetet med praktiska åtgärder har påbörjats.

Bevarandestatus för naturtyper mm och grön infrastruktur

Inom länet arbetar flera aktörer med skydd, restaurering och hållbart nyttjande. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller generellt. Uppföljningen av utvecklingen i skyddade områden har precis inletts och än svårare är det att spekulera om i vilken mån de insatser som görs är tillräckliga för att skapa en grön infrastruktur på regional nivå eller hur stort gapet är.

Ett viktigt verktyg inom för miljömålet är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Under 2013 har restaureringar påbörjats i fem rikkärr, delfinansierade genom medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Viktiga insatser har även skett inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. I linje med programmet har Skogsstyrelsen genom rådgivning till skogsbolag bidragit till att åtgärder för att gynna lövskogsvärden inom prioriterade områden utförts. Även dessa insatser har finansierats av EU genom medel från landsbygdsprogrammet Skogens mångfald. Exempelvis så arbetar Sveaskog med åtgärder för vitryggig hackspett i länets sydöstra delar och Bergvik AB har i länets norra delar.

Tätortsnära natur

Huvudfokus för den kommunala naturvården är att utveckla och tillgängliggöra den tätortsnära naturen, samt komplettera den statliga naturvården. Det statliga stödet LONA är mycket viktigt för det kommunala naturvårdsarbetet. Under 2013 har Länsstyrelsen beslutat om nästan 1,2 miljoner kronor i bidrag för åtta projekt inom kommunal naturvård. Fyra kommuner har fått medel för att ta fram grönstrukturplaner och Örebro kommun jobbar med utveckling samt ökad tillgänglighet för naturen kring Hjälmaren och i Kilsbergen. I Lindesberg utvecklar man Sinnenas stig på det centralt belägna Kyrkberget. Utöver LONA-projekten så har det under året bildats ett par tätortsnära kommunala reservat, till exempel Hällkistans naturreservat i Kumla kommun.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen för miljömålet är fortfarande negativ trots det positiva arbete som utförs. Det är långtgående och storskaliga förändringar i landskapet som orsakas av framför allt skogs- och jordbrukssektorn som har en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Inom skogsbruket krävs ett fortsatt arbete med att öka kvalitén på frivilliga avsättningar och på den generella naturvårdshänsynen. Det är oerhört viktigt att reglerna för miljöstödet inom jordbruket utformas så att biologisk mångfald gynnas. Samtidigt finns det tecken på att miljöstödsreglernas komplexitet och ombytlighet avskräcker brukare från att fortsätta med verksamheten.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Minskade naturvårdsanslag gör att extern finansiering har blivit allt viktigare vid naturvårdsåtgärder. En effekt av det är att fokus kommande år kommer ligga på projekt som t ex RECLAIM Life, restaurering inom åtgärdsprogrammet för rikkärr via medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och naturvårdsinriktade åtgärder för lövskog via medel från landsbygdsprogrammet Skogens mångfald. Det finns dock en fara med att förlita sig på externa projektmedel då de är högst osäkra både på kort och på lång sikt, vilket visat sig i fallet med medel från landsbygdsprogrammet för 2014-2015.

Det finns ett behov av att samordna val av indikatorer och uppföljningen av de flesta av miljömålets preciseringar på och mellan regional och nationell nivå. Vissa preciseringar bör endast följas upp på nationell nivå, till exempel de med anknytning till klimatförändringarna.

När det gäller Bevarandestatusen för naturtyper och arter så finns det underlag på nationell nivå för naturtyper och arter medan det saknas för regional nivå. Det borde gå att ta fram underlag för länet när det gäller hotade arter, till exempel rödlistade kärlväxter från floraövervakningen inom miljöövervakningen. När det gäller indikatorer för det biologiska kulturarvet så kan areal hävdad mark i ängs- och betesinventeringen och olika kvalitetsmått fungera. Det är underlag som idag tas fram inom NILS och Lill-NILS. För Tätortsnära natur kan arealen tätortsnära naturområden som getts långsiktigt skydd eller undantagits i översiktsplan vara en lämplig indikator. Det underlaget skulle kunna hämtas in via God bebyggd miljö-enkäten som RUS/Boverket hanterar.