Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av natur, utveckling av biologiska och upplevelsemässiga värden i tätortsnära natur, rådgivning och tillsyn i samband med exploatering och några större naturvårdsprojekt till stor del finansierade av EU. Under 2015 har arbetet fortsatt inom Lifeprojektet RECLAIM. I Venakärret har restaureringarna av naturbetesmark fortsatt och där har guckuskon ökat i antal efter åtgärder. Vid sjön Tysslingen har en del våtmarksbeten putsats för att förenkla kommande nyttjande och andra har slåttrats för första gången inom projektet. Inom Life Taiga har man i år utfört naturvårdsbränningar i naturreservaten Ställbergs- och Västeråsmossen på en yta av 65 hektar.

Bevarandestatus för naturtyper mm och grön infrastruktur

Inom länet arbetar flera aktörer med skydd, restaurering och hållbart nyttjande. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på lanskapsnivå.

Ett viktigt verktyg inom miljömålet är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Under året har flera projekt avslutats som delfinansierats genom medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Projekten handlar om restaureringar i flertalet rikkärr, frihuggning av skyddsvärda träd, samt artbefrämjande åtgärder i jordbrukslandskapet (ortolansparv, hävdgynnad flora, hotade biarter m m).

Tätortsnära natur

Huvudfokus för den kommunala naturvården är att utveckla och tillgängliggöra den tätortsnära naturen, samt komplettera den statliga naturvården. Det statliga stödet LONA är mycket viktigt för det kommunala naturvårdsarbetet. Under 2015 har medlen fördelats mellan 17 projekt fördelat på nio kommuner. Det rör sig till exempel om framtagande av grönstrukturplaner, olika projekt för att lyfta fram och öka tillgängligheten till tätortsnära natur och åtgärder för att gynna biologisk mångfald i landmiljö och rinnande vattendrag.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen för miljömålet är fortfarande negativ trots det positiva arbete som utförs. Det är långtgående och storskaliga förändringar i landskapet som orsakas av framför allt skogs- och jordbrukssektorn som har en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Inom skogsbruket krävs ett fortsatt arbete med att öka kvalitén på frivilliga avsättningar och på den generella naturvårdshänsynen. Det är viktigt att reglerna för miljöstödet inom jordbruket utformas så att biologisk mångfald gynnas. Tyvärr tycks trenden peka på en annan utveckling, till exempel är nu arealen mark som får betesmarksstöd nere på 2001 års nivå och samma sak gäller för marker med tilläggsersättning.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Minskade naturvårdsanslag gör att extern finansiering har blivit allt viktigare vid naturvårdsåtgärder. En effekt av det är att fokus framöver kommer ligga på stora projekt som till exempel RECLAIM Life och Life Taiga.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt och djurliv i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas