Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om något av miljömålen ska nås till år 2020. Miljömålet Säker strålmiljö är nära att nås. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för fyra miljömål, neutral för fem och negativ för två. För två mål är trenden oklar.
Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om de miljömål vars måluppfyllnad bedöms regionalt ska nås till år 2020. Trenden i miljön tillsammans med miljöarbetet är positiv i Örebro län för de fyra miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljön och miljöarbetet förändras i mycket liten utsträckning för sex av miljömålen.
Samhället använder och sätter i omlopp allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Rådigheten, även nationellt, för att minska miljöbelastningen från kemikalier är låg eftersom kemikalieområdet omfattas av internationella avtal om frihandel. Länsstyrelsen och länets kommuner kommer under 2013 att göra en uppföljande kemikaliekartläggning över vilka farliga kemikalier som används i länets industrier.
Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst skogssektorns bristande hänsyn till naturmiljön och samhällets oförmåga att i tillräckligt snabb takt skydda bilologiskt värdefull skog som resulterar i en negativ utveckling. Det viktigaste verktyget för att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden inom odlingslandskapet är EU:s miljöersättningar. Men utformningen och nivån på miljöersättningarna räcker inte för att tillräckligt många jordbruksföretag ska investera i miljötjänster. Utvecklingen tar därför inte en positiv riktning. Jordbruket är mycket konkurrensutsatt och en utmaning nu och kommande år är att behålla ett bärkraftigt jordbruk som klarar att bära de miljöinvesteringar som krävs för att miljömålen ska nås. En viktig pusselbit är att konsumenterna efterfrågar jordbruksprodukter som producerats med hög grad av naturhänsyn eller genom direkta miljötjänster som naturbete.
För två miljömål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen oklar eftersom tillräckligt underlag saknas. Bristen på kunskap är också särskilt stor inom områdena kulturmiljö och biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
De storskaliga förändringarna i landskapet inom skogs- och jordbrukssektorn har en fortsatt negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Finansiering från EU framträder som allt viktigare för naturvårdsarbetet. Under 2012 beviljades Länsstyrelsen 25 miljoner till naturvårdsprojektet RECLAIM Life.
Resultat
Miljömålet överlappar i stora delar med flera andra miljömål och det har varit svårt att avgränsa vad som ska rapporteras under respektive mål. Fokus i rapporteringen ligger på de preciseringar som vi anser att vi har rådighet över och underlag för på regional nivå. Vi bedömer att miljömålets delar om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald samt hot från främmande arter och genetiskt modifierade organismer för närvarande har liten bärighet på det regionala naturvårdsarbetet.
Bevarandestatus för naturtyper mm och grön infrastruktur
Inom länet arbetar flera aktörer med skydd, restaurering och hållbart nyttjande. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå. Uppföljningen av utvecklingen i skyddade områden har precis inletts och än svårare är det att spekulera om i vilken mån de insatser som görs är tillräckliga för att skapa en grön infrastruktur på regional nivå eller hur stort gapet är.
Länsstyrelsen beviljades under 2012 medel för det 5-åriga naturvårdsprojektet RECLAIM Life, som omfattar Natura 2000-områdena Tysslingen (fågelsjö med strandbeten) och Venakärret (stort rikkärr). Totalbudgeten för projektet är 25 miljoner och inom projektet ska man bland annat återskapa slåtter- och betesmarker och öka tillgängligheten för allmänheten.
Ett viktigt verktyg inom naturvården på Länsstyrelsen är arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Under 2012 har restaureringsplaner för nio rikkärr tagits fram. Planerna har finansierats av medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Viktiga insatser har även skett inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. I linje med programmet har Skogsstyrelsen genom rådgivning till skogsbolag bidragit till att åtgärder för att gynna lövskogsvärden inom prioriterade områden utförts. Insatserna har finansierats av medel från landsbygdsprogrammet Skogens mångfald. Exempelvis så arbetar Sveaskog aktivt med åtgärder för vitryggig hackspett i länets sydöstra delar.
Tätortsnära natur
Huvudfokus för den kommunala naturvården är att utveckla och tillgängliggöra den tätortsnära naturen, samt komplettera den statliga naturvården. Det statliga stödet LONA är mycket viktigt för det kommunala naturvårdsarbetet. Under 2012 har Länsstyrelsen beslutat om nästan 1,5 miljoner kr i bidrag för tio projekt inom kommunal naturvård. Örebro kommun har fått bidrag för att öka kunskapen om och tillgängligheten till kommunala naturområden och reservat, allmänt och särskilt riktat till nysvenskar och funktionshindrade. Bidrag har även beviljats till projekt som avser att ta fram skötselplaner, naturvårdsprogram och grönstrukturprogram. Några beviljade projekt gäller restaurering av värdefull natur och att öka tillgängligheten till naturreservat genom att utveckla stigsystem. Utöver LONA-projekten så har det under året bildats ett par tätortsnära kommunala reservat, till exempel utvidgningen av Björka lertag i Kumla kommun.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen för miljömålet är fortfarande negativ trots det positiva arbete som utförs. Det är långtgående och storskaliga förändringar i landskapet som orsakas av framför allt skogs- och jordbrukssektorn som har en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
Inom skogsbruket krävs ett fortsatt arbete med att öka kvalitén på frivilliga avsättningar och på den generella naturvårdshänsynen. Det är oerhört viktigt att reglerna för miljöstödet inom jordbruket utformas så att biologisk mångfald gynnas. Samtidigt finns det tecken på att miljöstödsreglernas komplexitet och ombytlighet avskräcker brukare från att fortsätta med verksamheten.
Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Extern finansiering har blivit allt viktigare vid naturvårdsåtgärder. En effekt av det är att fokus kommande år kommer ligga på projekt som t ex RECLAIM Life, restaurering inom åtgärdsprogrammet för rikkärr via medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och naturvårdsinriktade åtgärder för lövskog via medel från landsbygdsprogrammet Skogens mångfald.
Det finns ett behov av att samordna val av indikatorer och uppföljningen av de flesta av miljömålets preciseringar på och mellan regional och nationell nivå. Vissa preciseringar bör endast följas upp på nationell nivå, till exempel de med anknytning till klimatförändringarna.
När det gäller Bevarandestatusen för naturtyper och arter så finns det underlag på nationell nivå för naturtyper och arter medan det saknas för regional nivå. Det borde gå att ta fram underlag för länet när det gäller hotade arter, till exempel rödlistade kärlväxter från floraövervakningen inom miljöövervakningen. När det gäller indikatorer för det biologiska kulturarvet så kan areal hävdad mark i ängs- och betesinventeringen och olika kvalitetsmått fungera. Det är underlag som idag tas fram inom NILS och Lill-NILS. För Tätortsnära natur kan arealen tätortsnära naturområden som getts långsiktigt skydd eller undantagits i översiktsplan vara en lämplig indikator. Det underlaget skulle kunna hämtas in via God bebyggd miljö-enkäten som RUS/Boverket hanterar.
Referenser
Life projektet RECLAIMs hemsida: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/RECLAIM-LIFE/Sv/Pages/default.aspx
Skydd och skötsel av värdefulla områden (2010)
Senast år 2010 ska områden med höga naturvärden och lokaler med hotade arter skötas eller ges någon form av skydd. (Länseget mål)
Brist på resurser för skydd och skötsel av skyddad natur
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Målet är ett eget regionalt mål, formulerat efter det första nationella delmålet. Syftet är att skydda de värdekärnor som behöver skydd och/eller aktiv skötsel för att de biologiska värdena ska bevaras. Trots en satsning på skydd och skötsel av höga naturvärden i länet så har det regionala delmålet inte uppnåtts. Det ligger i linje med bedömningen för det nationella delmålet. Trenden för biologisk mångfald är fortfarande negativ.
Trots en kraftig ökning av den skyddade arealen, så finns det fortfarande stora arealer med höga biologiska värden som borde omfattas av någon form av områdesskydd. Ett stort problem är att medlen till skötsel av skyddade områden inte ökat i takt med att andelen skyddad areal ökat. Det är och kommer vara ett stort problem för att uppnå miljömålet när det gäller skötselkrävande biotoper och arter. Även arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har fått minskade resurser 2010, vilket givetvis försvårar och fördröjer uppfyllelsen av både nationella och regionala miljömål.
Hållbart nyttjande av biologiska resurser (2015)
Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt så att den biologiska mångfalden stärks på landskapsnivå. (Regionaliserat mål)
Långt kvar till ett hållbart nyttjande
Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in.
Målet är ett eget regionalt mål, delvis formulerat utifrån det nationella delmålet nummer tre. Det regionala målet är mindre ambitiöst med avseende på slutåret som är satt till 2015, mot 2010 i det nationella delmålet. Det regionala delmålet är däremot mer ambitiöst då det innebär att den biologiska mångfalden ska stärkas på landskapsnivå, jämfört med den nationella innebörden att den biologiska mångfalden ska upprätthållas på landskapsnivå. Det regionala målet kommer inte att nås då det inte finns några tecken på att den negativa trenden för den biologiska mångfalden minskat eller har upphört. Bedömningen ligger i linje med den för det nationella delmålet.
Hur jord- och skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad arbetar med generell miljö- och naturvårdshänsyn är avgörande för om detta mål kan uppnås. Två stora sektorer med avgörande betydelse för måluppfyllelsen på nationell såväl som regional nivå är skogs- och jordbruket. Ett stort problem med delmålet är att det saknas en definition av begreppet hållbart nyttjande.
Strategi för naturliga processer och funktioner (2008)
Senast år 2008 ska det finnas en strategi som anger hur processer, funktioner och strukturer som är viktiga för biologisk mångfald ska upprätthållas så att inte den biologiska mångfalden utarmas. (Länseget mål)
Flera tillämpbara strategier är framtagna
Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen.
Målet är ett eget regionalt mål som bedöms vara uppnått. Målet har en koppling till alla de tre nationella delmålen. Det regionala målet bidrar till det nationella miljökvalitetsmålet och dess delmål då strategier tydliggör var till exempel skydd och åtgärder ska sättas in ur ett landskapsperspektiv. Genom en övergripande analys så blir det även enklare att prioritera var och hur insatser ska göras för att uppnå bästa effekt. Det är därefter viktigt att föreslagna strategier integreras och genomförs inom de verksamheter som de berör, liksom att de vid behov uppdateras löpande framöver. Exempel på strategier som vi jobbar efter i länet är Strategi för formellt skydd av skog och Våtmarksstrategi för Örebro län.
Minskad andel hotade arter (2015)
Senast år 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen arter som klassificeras som hotade har minskat med 30 % jämfört med år 2000, utan att antalet försvunna arter har ökat.
Öka hänsynen och stärk arbetet för hotade arter
Målet är inte möjligt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in.
Målet överensstämmer med det nationella delmålet nummer två. Nationellt bedöms det vara möjligt att nå målet till 2015, med hänvisning till ett lyckat arbete med åtgärdsprogram för hotade arter. Att vända den negativa utvecklingen när det gäller hotade arter tar tid samtidigt som nya arter tillkommer i takt med att den nationella rödlistan revideras. Vi bedömer därför att det inte är möjligt att nå målet till 2015.
För att nå målet krävs en fortsatt och ökad satsning på att bevara och förstärka biologisk mångfald inom samhället. Satsningen måste omfatta inte enbart hotade arter, som givetvis är en viktig del, utan måluppfyllelsen är beroende av att sektorsansvaret inom jord- och skogsbruket utvecklas i mer naturvårdsvänlig riktning.
Förvaltning av rovdjur (2008)
Senast år 2008 ska utvecklingen för kungsörn, björn, varg och lo följa uppställda mål i den regionala förvaltningsplanen för rovdjur. (Länseget mål).
Rovdjursstammarna utvecklas positivt
Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen.
Rovdjursstammarnas utveckling i Örebro län och Sverige kan ses som en biologisk framgång. Från att ha varit närmast utrotade har Sverige idag fasta stammar av samtliga rovdjursarter. Björn och kungsörn har gynnsam bevarandestatus medan järv och varg har en bit kvar. Lodjursstammens status är omdiskuterad, men stammen är fortfarande stabil på nationell nivå.
Den regionala förvaltningsplanen fastställdes under 2006 för Örebro län. Sedan planen fastställdes har antalet vargrevir ökat, kungsörn har genomfört lyckade häckningar och länet har fått stationära och övervintrande björnar. Ännu har inte någon björnföryngring konstaterats i Örebro län. Lodjursstammen har varit på en stabil nivå senaste tio åren.
Rovdjursarbetet är inriktat på att öka förståelsen och acceptansen för rovdjur och följa upp rovdjursstammarnas utveckling. Aktiva åtgärder för att öka rovdjursstammarna sker inte. Utvecklingen av rovdjursstammarna i länet har ändå varit positiv de senaste åren.
Uppföljning av biologisk mångfald (2015)
Senast år 2015 ska det finnas underlag som visar hur den biologiska mångfalden utvecklas i Örebro län. (Länseget mål)
Uppföljning av biologisk mångfald utvecklas
Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs.
Länsstyrelsen bedömer det som möjligt att beskriva tillståndet för biologisk mångfald i flera av länets naturtyper till år 2015. Det kommer dock inte vara möjligt att göra trendanalyser i någon större omfattning, eftersom miljöövervakningsprogrammen inte har varit i drift tillräckligt länge.
Sedan 2009 pågår systematisk övervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar i samverkan med andra länsstyrelser och från och med 2012 påbörjas övervakning av rikkärr. Vi har även genomfört en första omgång av övervakning av skyddsvärda träd samt en regional utvärdering av RIS-data med fokus på biologisk mångfald. Utvecklingsarbete pågår för att ta fram metoder för övervakning av stränder och för att göra landskapsanalyser i skogsmiljöer. I samarbete med den ideella naturvården övervakar vi fåglar, fjärilar och växter.
Andra uppgifter som är viktiga för uppföljningen av biologisk mångfald är resultat från arbetet med ÅGP och uppföljning av biologisk mångfald i skyddade områden, liksom skogsstyrelsens övervakning av nyckelbiotoper och polytaxinventeringar. Arbetet med uppföljning av vattenmiljöer inom vattenförvaltningen är också ett viktigt underlag.
Indikatorer som följer upp målet
Program för biologisk mångfald i tätortsnära miljöer (2008)
Senast år 2008 bör det finnas program för hur biologisk mångfald ska stärkas och skötas i tätortsnära miljöer. (Länseget mål)
Program saknas i några kommuner
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Målet är ett länseget mål. Det kopplar till alla de nationella delmålen och fokuserar på kommunernas viktiga roll i arbetet med biologisk mångfald i tätortsnära miljöer.
Vid utgången av 2010 hade tio av tolv kommuner färdiga naturvårdsprogram eller arbetade med att ta fram ett program. Alla kommuner i länet bör ha aktuella naturvårdsprogram där värdena i de tätortsnära områdena särskilt lyfts fram. Målet är fortfarande inte uppnått eftersom några kommuner fortfarande saknar aktuella naturvårdsprogram eller grönstrukturplaner.
Strategi för ökad kunskap om biologisk mångfald bland allmänheten (2008)
Senast år 2008 ska det finnas en länsövergripande strategi för hur allmänhetens kunskap om biologisk mångfald ska öka. (Länseget mål)
Arbetet har inte prioriterats, uppdrag saknas
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen.
Målet är ett länseget mål som ännu inte uppnåtts. Kunskap om biologisk mångfald är en viktig del i arbetet med att nå ökad förståelse och insikt om naturvårdsarbetets betydelse bland nyckelgrupper och hos en bredare allmänhet, liksom hos ansvariga politiker. I nuläget saknas finansiering för ett sådant här uppdrag, liksom ett tydligt uppdrag att jobba med frågan. För att nå målet måste dessa brister rättas till.
Folkbildning inom biologisk mångfald bedrivs idag på flera olika sätt inom olika institutioner eller organisationer. Målet är formulerat som en länsövergripande strategi för allmänheten. En sådan strategi bör innehålla tankar kring vilka nyckelgrupper och verksamheter som är lämpliga för informationskampanjer inom länet.