God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Hållbar bebyggelsestruktur och transporter

Ett flertal kommuner i länet har inaktuella översiktsplaner, en majoritet av kommunerna arbetar dock med att revidera dem. I Nora kommun och Ljusnarsbergs kommun pågår ett arbete med att ta fram översiktsplaner utifrån Boverkets nya utvecklingsmodell, vilket de är bland de första i landet att göra.

Det är bostadsbrist i hela länet. Örebro län tillhör dock de län i landet som har den största investeringstillväxten i bostäder under prognosperioden 2016-2017[1]. Örebro kommun, som står för huvuddelen av bostadstillväxten i länet, har förutom många förtätningsprojekt även under det senaste året fokuserat på att planlägga för större bostadsområden med upp till cirka 2000 bostäder i stadens ytterområden med god tillgänglighet till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och service. Örebro kommun har beviljats Klimatinvesteringsstöd för bussprioritering i Örebro och Stadsmiljöavtal för omvandling av en central gata från trafikled till stadsgata.

God livsmiljö

Kommunerna planerar i stor utsträckning för nya bebyggelseområden i bullerutsatta lägen eller på jordbruksmark. Samtidigt har kommunerna ofta en ambition att ta vara på värdefulla grönstrukturer vid de planerade bebyggelseområdena. Förutsättningarna att arbeta med grön infrastruktur varierar kraftigt mellan kommunerna. Under 2016 beviljades tio projekt i länet bidrag från det statliga stödet LONA. Projekten handlar om allt från naturupplevelser för ensamkommande barn i tätortsnära natur till att ta fram en kommunal grönstrategi.

Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i flera kommuner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja och delfinansiera kommunala kulturmiljöprogram. Kumla, Lekebergs och Lindesbergs kommuner har tagit fram nya program och arbete pågår i Karlskoga kommun. En stor del av Örebro kommuns bebyggelse har inventerats och en databas finns tillgänglig som stöd för bygglovgivning. Endast Örebro kommun har antikvarisk kompetens direkt knuten till planarbete och bygglovshantering. Länsstyrelsen har under 2016 fattat beslut om att bilda tre nya byggnadsminnen, varav ett av dem omfattar mer än 60 byggnader.

Byggnader och resurshushållning

Länsstyrelsen och Region Örebro län arbetar med att tillsammans med länets aktörer främja energieffektivisering, minska klimatpåverkande utsläpp och ta tillvara mer förnybar energi. Klimatarbetet har stärkts genom fortsatta möjligheter för solcellsstöd och nya stöd för klimatinvesteringar, kollektivtrafik och renovering av skolor.

Avfallshanteringen går mot mer förbränning och utsortering av biologiskt avfall. Mängden avfall per invånare som går till deponering är på rekordlåga nivåer. Insamlingen av farligt avfall ligger i länet något under riksgenomsnittet. För att öka dessa nivåer har informationsinsatser genomförts i några kommuner. Insamling av textilavfall har kommit igång i mindre skala inom detaljhandeln. I länet finns än så länge en anläggning som tar emot hushållsavfall för rötning från olika delar av länet.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet bedöms som neutral, eftersom det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Om målet ska nås är det särskilt viktigt att planeringen för en hållbar bebyggelsestruktur och god livsmiljö samt hushållning med energi- och naturresurser förbättras ytterligare. Strategier för hur kulturmiljö– och naturvärden ska tas till vara och utvecklas behöver tas fram och den antikvariska kompetensen behöver förstärkas i kommunerna.

Hållbar bebyggelsestruktur och transporter

Kommunernas arbete med att ta fram strategier och översiktsplaner är tids- och resurskrävande och konkurrerar med löpande detaljplanering. Statliga stöd till planeringsinsatser i olika frågor har visat sig vara ett effektivt sätt att öka aktiviteten i översiktsplaneringen. Med den bostadsbrist som råder i länet finns behov av en mer strategisk samhällsplanering.

Energi- och klimatprogrammet utgör ett underlag för verksamhetsplanering och prioriteringar. Uppföljningar visar att takten i arbetet behöver öka för att energi- och klimatmålen ska kunna uppnås. Viktiga utmaningar är mer energieffektiva transporter och en hållbar stadsutveckling.

Länsstyrelsen har i samarbete med länets kommuner inlett ett projekt kring transportsnål fysisk planering.

God livsmiljö

Länsstyrelsen avser att under kommande år prioritera arbetet med utbildningsinsatser inom bland annat samhällsplanering, eftersom det utgör ett viktigt förebyggande och vägledande arbete för en hållbar och god bebyggd miljö.

I det strategiska arbetet för bostadsförsörjning är det viktigt att ta fram riktlinjer för detta för att skapa goda bostäder för alla. Fler kommuner i länet arbetar nu mer aktivt med att ta fram riktlinjer. Boendesociala frågor är viktiga i planeringen och behöver stärkas för att skapa goda livsmiljöer.

Arbetet med att bevara, använda och utveckla värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap försvåras av den pågående samhällsutvecklingen som innebär avfolkning av landsbygden och ökat exploateringstryck i städerna. I länet finns flera exempel på att värdefulla byggnader och miljöer på landsbygden hotas av att de inte längre har någon användning. Det finns också exempel på att bristen på relevanta kunskapsunderlag och kompetens leder till att kulturmiljö- och naturvärden hotas vid förtätning av tätorter.

Byggnader och resurshushållning

Länsstyrelsen avser att under kommande år att prioritera arbetet med energieffektivisering och att i samverkan med länets aktörer i högre grad ta tillvara den digitala teknikens möjligheter.

Nationella styrmedel i kombination med regionala projekt är bra incitament för att stimulera åtgärder för att nå måluppfyllelse inom avfallsområdet. Krav på insamlingsmål för exempelvis kläder kan driva på utvecklingen. De flesta av länets kommuner har aktuella avfallsplaner. I dessa framgår att man jobbar aktivt för att öka återvinningen och öka sorteringen både av vanligt avfall och farligt avfall.


[1] Konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas