God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Ett flertal kommuner i länet har fortfarande inaktuella översiktsplaner, varav fyra kommuner har översiktsplaner från 1990-talet. En majoritet av kommunerna håller dock på eller har för avsikt att revidera sina översiktsplaner. Länsstyrelsen har under året deltagit mer aktivt i kommunernas arbete med översiktsplanering, bland annat genom att ta fram en sammanfattande redogörelse som ska fungera som ett stöd för kommunernas arbete med att aktualisera sina översiktsplaner. Länsstyrelsen har även anordnat utbildningsinsatser inom hållbar samhällsplanering.

Under året har Länsstyrelsen tagit fram en skyfallskartering som visar områden som ligger lågt och riskerar att översvämmas vid skyfall. Kommunerna kan använda uppgifterna som underlag när nya områden planeras eller befintlig bebyggelse ses över.

Länsstyrelsen och Region Örebro län arbetar i samverkan med länets aktörer med att genomföra åtgärderna i länets energi- och klimatprogram. Åtgärderna handlar om att främja energieffektivisering, minska klimatpåverkande utsläpp och ta tillvara mer förnybar energi. Arbetet med klimatfrågorna har stärkts genom fortsatta möjligheter för solcellsstöd och de nya stöden för klimatinvesteringar och renovering av skolor.

Avfallshanteringen går mot mer förbränning och utsortering av biologiskt avfall. Mängden avfall per invånare som går till deponering är på rekordlåga nivåer. Insamlingen av farligt avfall ligger i länet något under riksgenomsnittet. Åtgärder för att öka dessa nivåer har genomförts i några kommuner genom framför allt informationsinsatser. Insamling av textilavfall har kommit igång i mindre skala inom detaljhandeln.

Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i de flesta kommuner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja och delfinansiera kommunala kulturmiljöprogram, vilket har lett till att Kumla och Lindesbergs kommuner har tagit fram nya program och att arbete pågår i Lekebergs och Karlskoga kommuner. En stor del av Örebro kommuns bebyggelse har inventerats och en databas finns tillgänglig som stöd för bygglovgivning. Endast Örebro kommun har antikvarisk kompetens direkt knuten till planarbete och bygglovhantering.

Länsstyrelsen arbetar operativt, främst genom Kulturmiljöanslaget, med stöd till byggnadsvård och satsningar på information om och tillgängliggörande av bebyggelsemiljöer i stad och på landsbygd. Länsstyrelsen arbetar också aktivt med att fördjupa beskrivningarna av länets riksintresseområden.

Förutsättningarna att arbeta med naturvård och grön infrastruktur varierar kraftigt mellan länets kommuner. Det statliga stödet LONA innebär att strategiska naturvårdsplaner kan tas fram samt att många direkta miljöförbättrande naturvårdsprojekt kan genomföras. Under 2015 beviljades 17 projekt bidrag om drygt 1,6 miljoner kronor. Det handlar främst om att ta fram grönstrukturplaner och tillgängliggöra och utveckla tätortsnära natur samt direkta restaureringsåtgärder i mark och vatten.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet bedöms som neutral eftersom de insatser som görs har liten effekt i relation till det totala åtgärdsbehovet. Om målet ska nås är det särskilt viktigt att planeringen för en hållbar bebyggelsestruktur och hushållning med energi- och naturresurser förbättras. Resurser för arbetet med fysisk planering och kulturvärden i bebyggd miljö behöver förstärkas. Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas behöver tas fram och den antikvariska kompetensen behöver förstärkas i kommunerna.

Arbetet med att bevara, använda och utveckla värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap försvåras av den pågående samhällsutvecklingen som innebär avfolkning av landsbygden och ökat exploateringstryck i städerna. I länet finns flera exempel på att värdefulla byggnader och miljöer på landsbygden hotas av att de inte längre har någon användning. Vi ser också exempel på att bristen på relevanta kunskapsunderlag och kompetens leder till att kulturmiljövärden hotas vid förtätning av tätorter.

Kommunernas arbete med att ta fram strategier och översiktsplaner är tids- och resurskrävande och konkurrerar med löpande detaljplanering. Statliga stöd till planeringsinsatser i olika frågor har visat sig vara ett effektivt sätt att öka aktiviteten i översiktsplaneringen. Kommuner och Länsstyrelsen behöver tillsammans prioritera arbetet med strategisk planering och planeringsunderlag samt förstärka resurserna för det.

Nationella styrmedel i kombination med regionala projekt är bra incitament för att stimulera åtgärder för att nå måluppfyllelse inom avfallsområdet. Krav på insamlingsmål för exempelvis kläder kan driva på utvecklingen. Ytterligare insatser för att öka insamlings- och återvinningsgraden kommer att genomföras i bland annat kommunerna i södra länsdelen som har utökat sitt samarbete inom avfallsområdet.

Energi- och klimatprogrammet utgör ett underlag för verksamhetsplanering och prioriteringar. Uppföljningar visar att takten i arbetet behöver öka för att energi- och klimatmålen ska kunna uppnås. En viktig utmaning är mer energieffektiva transporter och en hållbar stadsutveckling. Under året har flera nya projekt på transportområdet initierats.

Länsstyrelsen avser att under kommande år prioritera arbetet med planeringsunderlag och utbildningsinsatser, eftersom det utgör ett viktigt förebyggande och vägledande arbete för en hållbar samhällsplanering. Länsstyrelsen har som ambition att i större utsträckning arbeta för att kommunerna bör aktualisera sina översiktsplaner och i ett tidigt skede vara delaktig i det arbetet. Länsstyrelsen avser även att prioritera arbetet med energieffektivisering och att i samverkan med länets aktörer i högre grad ta tillvara den digitala teknikens möjligheter.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas