Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det finns knappt 105 000 hektar åkermark och 8 300 hektar betesmark i Örebro län. Utvecklingen av arealen betesmarker har i stort sett legat still de senaste åren och minskat med cirka 15 procent de senaste tio åren. De gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. Data om hur kvalitén på betesmarkerna är håller på att sammanställas. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur. Det totala antalet nötkreatur i länet minskar. För år 2015 beräknas antalet vara drygt 33 000. Mellan åren 2013 och 2015 minskade antalet nötkreatur med drygt 900 djur.

Arealen slåtteräng ökar inte och det senaste året har till och med arealen minskat något. År 2012 var arealen 209 hektar. År 2014 uppgick arealen slåttermark till 190 hektar.

Några större nyanläggnings- och restaureringsprojekt av våtmarker pågår eller har avslutats under 2015. Arealerna hävdade våtmarker i odlingslandskapet har därför ökat med drygt 300 ha, varav drygt 170 hektar är nyanlagda våtmarker. Den stora ökningen beror på att ett stort restaureringsprojekt i naturreservatet Kvismaren avslutats och arbetena inom Life RECLAIM har intensifierats. Det nya Landsbygdsprogrammet öppnar upp för fler ansökningar för anläggande av våtmarker.

Kunskapen om miljötillståndet för biologisk mångfald i odlingslandskapet är fortfarande låg men resultatet från nystartad miljöövervakning håller på att sammanställas. Resultatet kommer att ge en bra bild av gräsmarkers och småbiotopers mängd och kvalitet i olika intensivt odlade landskap. Ett pilotprojekt som avslutats i år pekar på att småbiotoper har betydelse för jordbruksmarksfåglars artsammansättning och förekomst. Ändringarna i biotopskyddsbestämmelserna från 2014 som innebar att rationaliseringsbehov numer kan utgöra särskilt skäl för att ta bort småbiotoper i odlingslandskapet har inte påverkat trycket på småbiotoper nämnvärt. Under 2015 har vi tagit emot fem ansökningar om dispens enligt den nya regeln. Två ärenden har avslutats, varav en ansökan beviljats helt och en delvis. Problem finns med att småbiotoper tas bort olagligt.

Överlag råder en brist på kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer i odlingslandskapet. Flera kommuner arbetar med kulturmiljöprogram som även omfattar landsbygdens miljöer. Kumla kommun är klar med sitt program. Länsstyrelsen arbetar även med fördjupning av länets riksintressen för kulturmiljövård ger stöd från Landsbygdsprogrammet och Kulturmiljöanslaget för att stödja bevarande, användning och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Behoven överstiger dock de tillgängliga resurserna.

Inom Landsbygdsprogrammet har olika kurser genomförts inom kompetensutveckling. Exempel är kurser inom djurhälsa, biodling och historiska kartor. Genomförandet av dessa aktiviteter utgör en värdefull del i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Trenden i miljön är negativ. Antalet betesdjur minskar och antalet aktiva småbruk blir färre. Det blir allt svårare att matcha betesdjur med de naturbetesmarker som behöver betas. Övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär åtminstone temporära försämringar ur miljösynpunkt och permanenta försämringar ur natur- och kulturmiljösynpunkt.

Om målet ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli lönsamt, för lantbrukarna att investera i miljötjänster som restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer. Stödet för ekologisk odling bör förstärkas bland annat eftersom den ekologiska odlingen bidrar till att bevara ett aktivt brukande av jordbruksmark i skogs- och mellanbygder där möjligheterna att konkurrera med konventionella jordbruksprodukter är sämre jämfört med utpräglade högavkastande jordbruksbygder.

Anslutningen till miljöstöden, som är de främsta verktygen för att nå miljömålen, är överlag för låg. Kulturmiljöstödets avlägsnande ur landsbygdsprogrammet medför allvarliga konsekvenser för helhetsmiljön i odlingslandskapet. Det är av största vikt att det införs någon form av stöd för att upprätthålla en god bevarandestatus för dessa småbiotoper i odlingslandskapet. Det finns ett visst utrymme inom det nya Landsbygdsprogrammet för detta, men insatserna kommer inte att kunna kompensera för bortfallet av kulturmiljöstödet.

För att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark krävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimliga och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker. För att öka arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta exempelvis slåttern på ett rationellt sätt.

Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som t ex handel med lokala produkter, fisketurism, upplevelseturism, ”Bo på lantgård” med mera innebär nya inkomstområden och därigenom en fortsatt tryggad förvaltning. Stora restaureringsprojekt motverkar förlusten av biologisk mångfald.

Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsen har drivit ett arbete med att utveckla den regionala miljöövervakningen inom området. Regional miljöövervakning av gräsmarker, våtmarker och småbiotoper pågår sedan 2009.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet