Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det finns knappt 105 000 hektar åkermark och nära 8 400 hektar betesmark i Örebro län. Arealen betesmark uppvisar en svag ökning jämfört med föregående år. Den blygsamma ökningen av arealen betesmark beror delvis på ändringar av betesmarksdefinitionen men är också en effekt av restaureringsstödet. Utvecklingen av arealen betesmarker har annars i stort sett legat still de senaste åren. Det gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur. Det totala antalet nötkreatur i länet minskar. För år 2015 beräknas antalet vara drygt 33 000. Mellan åren 2013 och 2015 minskade antalet nötkreatur med drygt 900 djur.

Arealen hävdade slåtterängar med miljöstöd har ökat något de senaste åren och är nu 212 hektar jämfört med 190 hektar år 2014. En ökning som till skillnad från arealen betesmark inte berörts av någon omdefinition.

Många ängs- och betesmarker med höga biologiska och kulturhistoriska värden som kartlades 2002-2004 har i dagsläget sämre eller utebliven hävd visar en nyligen genomförd återinventering i Lekebergs kommun. I Örebro kommun är läget ungefärligen detsamma. Anledningen är oftast brist på betesdjur, i vissa fall har markägarna slutat med djurhållning.

Det nya Landsbygdsprogrammet öppnar upp för fler ansökningar för anläggande av våtmarker. Hittills rör det sig om fyra projekt om totalt drygt fem ha.

Kunskapen om miljötillståndet för biologisk mångfald i odlingslandskapet är fortfarande inte tillfredsställande men resultatet från en miljöövervakning har sammanställts och kommer att bidra med mer kunskap. Resultatet ger en bra bild av gräsmarkers och småbiotopers mängd och kvalitet i olika intensivt odlade landskap. Ett pilotprojekt som avslutats år 2015 pekar på att småbiotoper har betydelse för jordbruksmarksfåglars artsammansättning och förekomst. Ändringarna i biotopskyddsbestämmelserna från 2014 som innebar att rationaliseringsbehov numer kan utgöra särskilt skäl för att ta bort småbiotoper i odlingslandskapet har inte påverkat trycket på småbiotoper i någon stor utsträckning. En viss ökning av antalet dispensansökningar har dock skett under 2016 jämfört med år 2015. I ett fall har ansökan beviljats.

Inom Landsbygdsprogrammet har olika kurser genomförts inom kompetensutveckling. Kurser inom ekologisk djurhållning omfattande gris, nöt och höns, kurser som behandlar potatisodling, plöjning, ogräs i jordbruksmark, bihälsa och även historiska kartor har under året genomförts. Till detta kommer rådgivningsverksamheten. Genomförandet av dessa aktiviteter utgör en värdefull del i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden i miljön är negativ. Antalet betesdjur minskar och antalet aktiva småbruk blir färre. Det blir allt svårare att matcha betesdjur med de naturbetesmarker som behöver betas. Övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär klara försämringar ur natur- och kulturmiljösynpunkt.

Om målen ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli lönsamt, för lantbrukarna att investera i miljötjänster som restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer. Stödet för ekologisk odling bör förstärkas då den ekologiska odlingen bland annat bidrar till att bevara ett aktivt brukande av jordbruksmark i skogs- och mellanbygder där möjligheterna att konkurrera med konventionella jordbruksprodukter är sämre jämfört med utpräglade högavkastande jordbruksbygder.

Anslutningen till miljöstöden, som är de främsta verktygen för att nå miljömålen, är överlag för låg. Då kulturmiljöstödet togs bort ur landsbygdsprogrammet medförde det allvarliga konsekvenser för helhetsmiljön i odlingslandskapet. Det är därför av största vikt att det införs någon form av stöd för att upprätthålla en god bevarandestatus för dessa småbiotoper i odlingslandskapet. Det finns ett visst utrymme inom det nya Landsbygdsprogrammet för detta, men insatserna kompenserar inte för bortfallet av kulturmiljöstödet.

För att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark krävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimligt och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker. För att säkerställa en fortsatt ökning av arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta slåttern på ett rationellt sätt.

Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som t ex handel med lokala produkter, fiske- och upplevelseturism med mera innebär nya inkomstområden och därigenom en fortsatt tryggad förvaltning.

Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver fortfarande förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsens arbete med regional miljöövervakning av gräsmarker, våtmarker och småbiotoper har pågått sedan 2009. Under 2016 publicerades rapporten ”Resultat från regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar 2009–2014”.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas