Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Men endast miljömålet Bara naturlig försurning utvecklas i positiv riktning. Jämfört med förra året har bedömningen av utvecklingen för miljömålet Ingen övergödning ändrats från positiv till neutral och bedömningen av Levande skogar från neutral till negativ. Det beror i det första fallet på negativa förändringar i samband med övergången till nytt landsbygdsprogram inom EU. De negativa förändringarna uppvägs något av att LOVA återinförs 2014. Problemet med att skogar med höga biologiska värden avverkas blir allt tydligare samtidigt som, och delvis på grund av att resurserna för att skydda dessa skogsmiljöer är otillräckliga i förhållande till behovet.

Två miljömål, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv, förändras fortfarande i negativ riktning. Samhället släpper ut allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Under året har vi arbetat med att kartlägga vilka farliga kemikalier som används i länets industrier. Några kommuner har genomfört riktad tillsyn mot konsumentvaror som kan innehålla farliga kemikalier. Under året har också samverkan kring kemikaliefrågor startat i länet. Under hösten hölls en föreläsningsserie i länet på temat kemikalier i barns vardag.

Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst problemen inom skogssektorn som resulterar i en negativ utveckling. Det regionala naturvårdsarbetet fungerar dock bra. Viktiga insatser har gjorts inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Stora restaureringsinsatser har genomförts i naturreservatet Kvismaren och under året har vi påbörjat de stora naturvårdssatsningarna inom Lifeprojektet RECLAIM.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Det finns 105 000 hektar åkermark och 8500 hektar betesmark i Örebro län. Utvecklingen av arealen betesmarker har i stort sett legat still de senaste åren. De gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. Vi saknar fortfarande kunskap om hur kvalitén på gräsmarkerna utvecklas men den miljöövervakning som startades för några år sedan kommer snart att börja redovisa detta. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur. Det totala antalet nötkreatur i länet minskar. Mellan 2010 och 2012 var minskningen cirka 1300 djur alla kategorier. Störst var minskningen mellan åren 2010 och 2011 medan minskningen planade ut mellan åren 2011 och 2012. År 2012 fanns knappt 35 000 nötkreatur i Örebro län. Arealen slåtteräng ökar inte och det senaste året har till och med arealen minskat något. År 2011 var arealen 222 hektar, varav 161 hektar med höga (särskilda) biologiska värden. År 2012 minskade arealen till 209 hektar.

Vår kunskap om den totala mängden småbiotoper i länet och dess kvaliteter är bristfällig. Sammanställd kunskap finns endast om de småbiotoper som vårdas inom kulturmiljöstödet. Det finns en uppenbar risk att nämnda stöd fasas ut i och med införandet av det nya landsbygdsprogrammet. Om så sker förloras det viktigaste verktyget i arbetet med att vårda dessa kulturmiljöer i odlingslandskapet. Överlag råder en stor brist på kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer i odlingslandskapet. Länsstyrelsen arbetar aktivt med stöd från Landsbygdsprogrammet och Kulturmiljöanslaget för att stödja bevarande, användning och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Behoven överstiger dock mångfalt de tillgängliga resurserna.

Nyskapande och restaurering av våtmarker och småvatten sker i ökad takt. Det anläggs mellan fem och tio våtmarker per år i länet. Arealen varierar mellan 0,5 och fem hektar. Under 2013 arbetar vi vidare med ytterligare några prioriterade projekt varav tre överstiger fem hektar.

Under 2013 har arbetet med RECLAIM Life, som omfattar två Natura 2000-områden, påbörjats. Inom projektet ska vi bland annat återskapa slåtter- och betesmarker och öka tillgängligheten för allmänheten.

Utbildningsinsatser för att öka kunskapsnivån hos våra målgrupper har genomförts inom ramen för LBU-programmet. Det gäller kurser, fältvandringar och rådgivningar omfattande ett brett spektrum. Exempel på kurser som genomförts under året är restaurering trägärsgårdar liksom minskad övergödning. Kurser som rör husdjurens hälsa samt kurser om betesmarker och slåtterängar. Genomförandet av dessa aktiviteter liksom intresset för många av restaureringsstöden inom ”Utvald miljö” är värdefulla delar i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljömålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Sammantaget bedömer vi att utvecklingen i miljön är neutral. Försämringar av exempelvis antal vårdade kulturmiljöelement uppvägs av att ett antal värdefulla naturvårdsprojekt genomförts. För stora delar av miljömålet varken förbättras eller försämras miljösituationen. Den framtida bärkraften inom jordbruket är helt avgörande för utvecklingen inom odlingslandskapet. Om målet ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli mer lönsamt för lantbrukarna att investera i miljötjänster som anläggning, restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer. Miljöinsatserna i odlingslandskapet de senaste åren har sammantaget inneburit att miljötillståndet varken försämrats eller förbättrats.

Anslutningen till miljöstöden, som är det främsta verktyget för att nå miljömålen är överlag för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs. Samtidigt behöver gårdsstödets definition på betesmark likställas med miljöstödets för att främja miljöarbetet. Utformningen av kommande landsbygdsprogram är avgörande för utvecklingen.

Betesmarker som idag klassificerats som så kallade miljöblock behöver berättiga till stöd även i kommande landsbygdsprogram, även om de bara har allmänna värden enligt nuvarande stödsystem. Träd och buskar har alltid utgjort ett naturligt inslag i dessa marker och måste därför i högre utsträckning berättiga till jordbruksstöd. Men för att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark kvävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimliga och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker.

Resurserna för arbetet med kulturvärden i odlingslandskapet behöver stärkas. Länsstyrelsen behöver mer resurser för att samordna, inspirera och vägleda i arbetet med att skydda kulturmiljövärden samt för att stödja vård- och informationsinsatser. För att öka arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta exempelvis slåttern på ett rationellt sätt.

Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som till exempel handel med lokala produkter, ”bo på lantgård” med mera innebär nya inkomstområden och därigenom en fortsatt tryggad förvaltning. I det perspektivet är de neddragningar som aviserats rörande landsbygdsprogrammets åtgärder alarmerande.

Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsen har drivit ett arbete med att utveckla regional miljöövervakning inom området. Övervakning av gräsmarker pågår sedan 2009 men det är ännu för tidigt att kunna dra några slutsatser. För småbiotoper finns planer på att ta fram en indikator och med hjälp av gamla och nya flygbilder kunna få fram trender.