Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det finns knappt 105 000 hektar åkermark och drygt 8200 hektar betesmark i Örebro län. Utvecklingen av arealen betesmarker har i stort sett legat still de senaste åren. De gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. Vi saknar fortfarande kunskap om hur kvalitén på gräsmarkerna utvecklas men den miljöövervakning som startades för några år sedan kommer snart att börja redovisa detta. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur.

Det totala antalet nötkreatur i länet minskar. För år 2014 beräknas antalet vara knappt 34 000. Mellan åren 2012 och 2014 minskade antalet nötkreatur med 1100.

Arealen slåtteräng ökar inte och det senaste året har till och med arealen minskat något. År 2012 var arealen 209 hektar. År 2014 uppgår arealen slåttermark till 190 hektar.

Vår kunskap om mängden småbiotoper i länet och dess kvaliteter är bristfällig. Sammanställd kunskap finns endast om de småbiotoper som vårdas inom kulturmiljöstödet som fasades ut från och med 2014. För närvarande finns inget redskap att kontrollera antal och kvalitet i dessa miljöer. Under 2014 ändrades biotopskyddsbestämmelserna så att rationaliseringsbehov kan utgöra särskilt skäl för att ta bort småbiotoper i odlingslandskapet.

Överlag råder en brist på kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer i odlingslandskapet. I Örebro, Kumla och Lekebergs kommuner pågår dock arbete med kulturmiljöprogram som även omfattar landsbygdens miljöer. Länsstyrelsen arbetar även med fördjupning av länets riksintressen för kulturmiljövård, vilka i flera fall omfattar rurala miljöer. För övrigt arbetar Länsstyrelsen med stöd från Landsbygdsprogrammet och Kulturmiljöanslaget för att stödja bevarande, användning och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Behoven överstiger dock mångfalt de tillgängliga resurserna.

Det anläggs mellan fem och tio våtmarker per år i länet. Arealen varierar mellan 0,1 och 200 hektar, vanligast är dock arealer om 0,5-1,5 hektar. Våtmarker i slättbygden prioriteras. Då det nya landsbygdsprogrammet inte är klart går det förnärvarande inte att söka detta bidrag.

Under 2014 har arbetet med RECLAIM Life, som omfattar två Natura 2000-områden, Venakärret och Tysslingen, fortsatt. Inom projektet återskapas slåtter- och betesmarker och förbättringar av tillgängligheten genomförs.

Utbildningsinsatser för att öka kunskapsnivån hos våra målgrupper har genomförts inom ramen för LBU-programmet. Det gäller kurser, fältvandringar och rådgivningar omfattande ett brett spektrum. Exempel på kurser som genomförts under året är minskad övergödning, kurser i förädling av lokalt producerade jordbruksprodukter och byggande av trägärsgårdar. Kurser som rör husdjurens hälsa samt kurser om betesmarker och slåtterängar. Genomförandet av dessa aktiviteter liksom intresset för många av restaureringsstöden inom ”Utvald miljö” är värdefulla delar i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet. Antalet betesdjur minskar och antalet aktiva småbruk blir färre. Det blir allt svårare att matcha betesdjur med de naturbetesmarker som behöver betas. Övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär åtminstone temporära försämringar ur miljösynpunkt och permanenta försämringar ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Förändringarna i Miljöbalken som innebär att biotopskyddet försvagas försämrar förutsättningarna ytterligare.

Om målet ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli mer lönsamt, inte mindre, för lantbrukarna att investera i miljötjänster som anläggning, restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer. Stödet för ekologisk odling bör förstärkas bland annat eftersom den ekologiska odlingen bidrar till att bevara ett aktivt brukande av jordbruksmark i skogs- och mellanbygder där möjligheterna att konkurrera med konventionella jordbruksprodukter är sämre jämfört med utpräglade högavkastande jordbruksbygder.

Anslutningen till miljöstöden, som är de främsta verktygen för att nå miljömålen är överlag för låg. Kulturmiljöstödets avlägsnande ur landsbygdsprogrammet medför allvarliga konsekvenser för helhetsmiljön i odlingslandskapet. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att det införs någon form av stöd för att upprätthålla en god bevarandestatus för småbiotoperna i odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir viktig för utvecklingen.

För att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark krävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimliga och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker. För att öka arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta exempelvis slåttern på ett rationellt sätt.

Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som t ex handel med lokala produkter, ”bo på lantgård” med mera innebär nya inkomstområden och därigenom en fortsatt tryggad förvaltning.

Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsen har drivit ett arbete med att utveckla regional miljöövervakning inom området. Övervakning av gräsmarker pågår sedan 2009 inom delprogrammet Lill-NILS.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet