Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

På åtgärdssidan har flera värdefulla insatser skett det senaste året. Arbetet inom Life RECLAIM har fortsatt. Ca fem ha våtmarker har anlagts eller restaurerats utanför skyddade områden med jordbruksstöd. Något enstaka större skogsbolag arbetar med restaurering av våtmarker inom prioriterade områden på det egna markinnehavet. Behoven av ökad hävd av våtmarker i odlings- och skogslandskapen är dock fortfarande stora.

Även under 2016 har arbetet med det EU-finansierade Life-projektet RECLAIM varit intensivt. Projektet pågår till och med 2017 och syftar till att restaurera Natura 2000-områdena Venakärret och Tysslingen.

I Venakärret har olika typer av restaureringsåtgärder av äldre naturbetesmarker genomförts. Areal under beteshävd är nu 20 hektar och innefattar även rikkärr. En yta av kärret har iordningställts för att gynna väddnätfjäril som därefter ökat i antal. Anordningar för områdets tillgänglighet närmar sig sin fullbordan.

I Tysslingen har bland annat en strandäng på nio hektar vallats in för att säkerställa ett högre vattenstånd. Slåtter har utförts på en yta av sammanlagt 55 hektar. Det innebär att restaureringsåtgärderna enbart i år omfattar så mycket som 64 hektar. Dessutom har en permanentutställning om Tysslingens historia och naturvärden invigts i en renoverad före detta transformatorstation. Mer information finns på projektets hemsida.

Under 2016 har det arbete som inleddes 2010 med att restaurera rikkärr fortsatt i mindre omfattning genom ytterligare röjningar i några av de totalt 23 restaurerade kärren. Arbetena har huvudsakligen finansierats av EU genom medel från LBU och Life samt med ett mindre stöd från arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.

Enstaka ansökningar om markavvattningar prövas årligen av Länsstyrelsen. Prövningen är mycket restriktiv. Som exempel beträffande våtmarksdikning kan nämnas en ansökan om dispens från ett företag om dikning samt tillstånd till återupptagen torvtäkt i en sedan tidigare expolaterad mosse i Laxå kommun. Ansökan avslogs av Länsstyrelsen liksom överklagandet av mark-och miljödomstolen.

Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målinriktat skyddsarbete i länet. Myrskyddsplaneobjekt och våtmarker i våtmarksinventeringens klass 1 prioriteras. Under året har tio reservatsbeslut tagits som delvis eller till övervägande del innefattar våtmarker på, sammanlagt 250 hektar. Där ingår exempelvis Venakärret. Förhandlingar med Sveaskog är långt framskridna om skydd av fem större mossar i VMI klass 1-2 samt ett rikkärrskomplex.

Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt, kvalitetssäkrat underlag saknas. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt i ett historiskt perspektiv.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Trenden i miljön är fortsatt svagt positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet.

Flera stora och mindre restaureringsprojekt pågår eller har avslutats de senaste åren och markåtkomst för betydelsefulla myrar har säkrats. Dessa positiva trender överväger sammantaget den negativa påverkan på särskilt de skogliga våtmarkerna som fortfarande finns.

Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. Ett ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. I skogslandskapet har de senaste åren flera prioriterade rikkärr kunnat restaureras och flera större våtmarker har skyddats eller så har markåtkomst inför skydd genomförts.

Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Länsstyrelsen ser dock stora möjligheter och behov av att genom relativt enkla insatser restaurera gamla ingrepp för avledning av vatten i skogslandskapet. Någon form av styrmedel, exempelvis ett bidrag, för att stimulera detta skulle vara mycket värdefullt i arbetet mot myllrande våtmarker.

Fortfarande finns dock problem med att våtmarker också skadas av bristande hänsyn från skogssektorn. Vid kalavverkningar mot större myrar sker dessa nära inpå eller med lämnande av endast smala kantzoner. Vi har därutöver de senaste åren sett ett ökat intresse från sektorn att avverka lågproducerande sumpskogar, ibland även innanför gränsen till klass 1-myrar. I anslutning till det har frågor om skyddsdikning återigen aktualiserats och om det är möjligt att genomföra sådan dikning utan bestående påverkan.

Befintliga styrmedel räcker inte heller för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom infrastrukturplaneringen eller för att motverka de ökande problemen med terrängkörning i våtmarker. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande i tillsynen.

Anläggningstakten av nya våtmarker i odlingslandskapet behöver öka. Vår erfarenhet är att intresset generellt är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande. Ersättningsreglerna i det nya nu gällande landsbygdsprogrammet gynnar inte ett ökat initiativtagande från jordbrukssektorn.

Anslagsnivåerna för skötsel av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter är så låga att åtgärder som gör avtryck är beroende av bidrag från EU. Under 2017 kommer Länsstyrelsen att fokusera på arbetet med LIFE-projektet RECLAIM och skydd för några större våtmarksobjekt. Med nuvarande anslagsnivåer och avsaknad av ny bytesmark bedömer vi att det kommer att ta flera år att uppnå fullständigt skydd av myrskyddsplanens alla objekt.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas