Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

På åtgärdssidan har värdefulla insatser skett det senaste året. Några större nyanläggnings- och restaureringsprojekt har avslutats under 2015. Arealerna hävdade våtmarker i odlingslandskapet har därför ökat med drygt 300 hektar, varav drygt 170 hektar är nyanlagda våtmarker. Den stora ökningen beror på att ett stort restaureringsprojekt i naturreservatet Kvismaren avslutats och arbetena inom Life RECLAM har intensifierats. Cirka 14 hektar har anlagts med stöd av jordbruksstöd och det är något mer än normalt. Något enstaka större skogsbolag arbetar med restaurering av våtmarker inom prioriterade områden på det egna markinnehavet. Behoven av ökad hävd av våtmarker i odlings- och skogslandskapen är dock fortfarande stora.

Under 2015 har arbetet med det EU-finansierade Life-projektet RECLAIM varit intensivt. Projektet pågår till och med 2017 och syftar till att restaurera Natura 2000 områdena Venakärret och Tysslingen. I Venakärret har olika typer av restaureringsåtgärder i äldre betes- och ängsmarker genomförts och bete med kor har kommit igång. I Tysslingen har bland annat ett småvatten anlagts och häckningsöar för fåglar skapats, videbuskar tagits bort för att minska på sittplatser för rovfåglar intill häckningsöarna. Totalt har restaureringsinsatser för knappt 1,7 miljoner genomförts av de anlitade entreprenörerna. Mer information finns på projektets hemsida.

Under 2015 har det arbete som inleddes 2010 med att restaurera rikkärr fortsatt. Totalt har restaureringsarbeten skett i 23 rikkärr sedan 2010. Av dessa är 17 stycken med på den prioriteringslista över 30 rikkärr med behov av restaurering som togs fram i ett inventeringsarbete 2007-2009. Arbetena har huvudsakligen finansierats av EU genom medel från LBU och Life samt med ett mindre stöd från arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.

Enstaka ansökningar om markavvattningar prövas årligen av Länsstyrelsen. Prövningen är mycket restriktiv. Olaglig nydikning och skyddsdikning av våtmarker sker årligen. Eftersom tillsynsverksamheten inom området är lågprioriterad är kunskapen om det faktiska läget bristfälligt. Åtminstone lokalt sker en pågående igenväxning av myrar.

Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målmedvetet och planerat skyddsarbete i länet. Myrskyddsplaneobjekt och våtmarker i våtmarksinventeringens klass 1 prioriteras. Under året har ett beslut om skydd för en större myr som ingår i myrskyddsplanen tagits. Beslutet har överklagats.

Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt, kvalitetssäkrat underlag saknas. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt i ett historiskt perspektiv.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Länsstyrelsen ändrar dock bedömningen av trenden från neutral till positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet.

Flera stora och mindre restaureringsprojekt pågår eller har avslutats de senaste åren och markåtkomst för betydelsefulla myrar har säkrats. Dessa positiva trender överväger sammantaget den negativa påverkan på särskilt de skogliga våtmarkerna som fortfarande finns.

Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. Ett ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. I skogslandskapet har de senaste åren flera prioriterade rikkärr kunnat restaureras och flera större våtmarker har skyddats eller så har markåtkomst inför skydd genomförts.

Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Länsstyrelsen ser dock stora möjligheter och behov av att genom relativt enkla insatser restaurera gamla ingrepp för avledning av vatten i skogslandskapet. Någon form av styrmedel, exempelvis ett bidrag, för att stimulera detta skulle vara mycket värdefullt i arbetet mot myllrande våtmarker.

Fortfarande finns dock problem med att våtmarker också skadas av bristande hänsyn från skogssektorn och vi har det senaste året sett ett ökat intresse från sektorn att avverka sumpskog som är något produktivare än våtmarksimpediment. I anslutning till det har frågor om skyddsdikning återigen aktualiserats och om det är möjligt att genomföra utan bestående påverkan på torvmarker.

Befintliga styrmedel räcker inte heller för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom infrastrukturplaneringen eller för att motverka de ökande problemen med terrängkörning i våtmarker. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande i tillsynen.

Anläggningstaken av nya våtmarker i odlingslandskapet behöver öka. Vår erfarenhet är att intresset generellt är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande. Ersättningsreglerna i det nya nu gällande landsbygdsprogrammet gynnar inte ett ökat initiativtagande från jordbrukssektorn.

Anslagsnivåerna för skötsel av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter är så låga att åtgärder som gör avtryck är beroende av bidrag från EU. Under 2016 kommer Länsstyrelsen att fokusera på arbetet med LIFE-projektet RECLAIM och skydd för några större våtmarksobjekt. Med nuvarande anslagsnivåer och avsaknad av ny bytesmark bedömer vi att det kommer att ta flera år att uppnå fullständigt skydd av myrskyddsplanens alla objekt.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet