Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt, kvalitetssäkrat underlag saknas. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt i ett historiskt perspektiv.

Arbetet med det EU-finansierade RECLAIM Life-projektet som påbörjades under 2013 har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Det formella skyddet av våtmarker i odlingslandskapet har varit knutet till ett fåtal objekt där omfattande restaureringsarbeten i samhällets regi fortlöpande pågår. Under 2014 har i huvudsak restaurerings- och nyanläggningsprojekt i Östra Kvismaren genomförts. Arbetena har finansierats genom medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och Naturvårdsverket. Totalt är det cirka 200 hektar våtmark, varav 80 hektar är ny våtmark som efter projektet ska skötas med bete. Projektet ger möjligheter att styra hydrologin på ett ur miljösynpunkt flexibelt och optimalt sätt som gynnar såväl biologisk mångfald som vattenrening.

Anläggningstakten för nya våtmarker utanför skyddade områden har inte förändrats de senaste åren. Mellan fem och tio våtmarker anläggs per år i länet. De flesta är små, mellan 0,5 och 1,5 hektar stora. För närvarande arbetar vi vidare med att skapa förutsättningar för några prioriterade projekt. Under 2014 har restaureringar i drygt tio rikkärr utförts huvudsakligen finansierade av medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram med ett mindre stöd från verksamheten Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP).

Inga tillstånd till markavvattning har getts under 2014. Nydikning av våtmarker sker dock fortfarande i länet trots förbud, om än i liten skala. Gråzonen mellan skyddsdikning och nydikning är en viktig orsak till detta. Eftersom tillsynsverksamheten är lågprioriterad är kunskapen om det faktiska läget bristfälligt. Åtminstone lokalt sker en pågående igenväxning av myrar. Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målmedvetet och planerat skyddsarbete i länet. Ett av den nationella myrskyddsplanens områden har skyddats under året.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Länets skogliga våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Samtidigt planeras och genomförs flera värdefulla restaureringsprojekt främst i odlings- men även skogslandskapet och sammantaget innebär detta att utvecklingen i miljön är neutral.

Utvecklingen av våtmarksmiljön visar skilda trender. Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. En ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. För att effekten skall kvarstå krävs dock att trygga förhållanden kan granteras för fåglarna. Vi saknar viktig kunskap om skogsmyrarna men hänsynen till skogliga våtmarker är generellt för låg inom skogssektorn.

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande i tillsynen. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Vår erfarenhet är att intresset är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande. Medlen från landsbygdsprogrammet är slut och inriktningen på stödet framdeles är oklart varför aktiviteten inom denna sektor av finansiella skäl kommer att vara lågt under åtminstone det närmaste året.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Kommunerna äger mycket mark och har goda möjligheter att planera in våtmarker, exempelvis kopplade till dagvattenhantering eller reningsverk.

Under 2015 kommer Länsstyrelsen att fokusera på arbetet med LIFE-projektet RECLAIM och planerade restaureringsinsatser i rikkärr inom åtgärdsprogram för hotade arter. Vi kommer också att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för nya våtmarksanläggningsprojekt i odlingslandskapet utifrån det underlag som successivt tagits fram. Med nuvarande anslagsnivåer och avsaknad av ny bytesmark bedömer vi att det kommer att ta flera år att uppnå fullständigt skydd av myrskyddsplanens alla objekt.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet