Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Men endast miljömålet Bara naturlig försurning utvecklas i positiv riktning. Jämfört med förra året har bedömningen av utvecklingen för miljömålet Ingen övergödning ändrats från positiv till neutral och bedömningen av Levande skogar från neutral till negativ. Det beror i det första fallet på negativa förändringar i samband med övergången till nytt landsbygdsprogram inom EU. De negativa förändringarna uppvägs något av att LOVA återinförs 2014. Problemet med att skogar med höga biologiska värden avverkas blir allt tydligare samtidigt som, och delvis på grund av att resurserna för att skydda dessa skogsmiljöer är otillräckliga i förhållande till behovet.

Två miljömål, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv, förändras fortfarande i negativ riktning. Samhället släpper ut allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Under året har vi arbetat med att kartlägga vilka farliga kemikalier som används i länets industrier. Några kommuner har genomfört riktad tillsyn mot konsumentvaror som kan innehålla farliga kemikalier. Under året har också samverkan kring kemikaliefrågor startat i länet. Under hösten hölls en föreläsningsserie i länet på temat kemikalier i barns vardag.

Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst problemen inom skogssektorn som resulterar i en negativ utveckling. Det regionala naturvårdsarbetet fungerar dock bra. Viktiga insatser har gjorts inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Stora restaureringsinsatser har genomförts i naturreservatet Kvismaren och under året har vi påbörjat de stora naturvårdssatsningarna inom Lifeprojektet RECLAIM.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt, kvalitetssäkrat underlag saknas. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt i ett historiskt perspektiv.

Inga tillstånd till markavvattning har getts under 2013. Nydikning av våtmarker sker dock fortfarande i länet trots förbud, om än i liten skala. Gråzonen mellan skyddsdikning och nydikning är en viktig orsak till detta. Eftersom tillsynsverksamheten är lågprioriterad är kunskapen om det faktiska läget bristfällig. Åtminstone lokalt sker en pågående igenväxning av myrar. Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målmedvetet och planerat skyddsarbete i länet men inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året.

Det formella skyddet av våtmarker i odlingslandskapet har varit knutet till ett fåtal objekt där omfattande restaureringsarbeten i samhällets regi fortlöpande pågår. Under 2013 har ett restaurerings- och nyanläggningsprojekt i Östra Kvismaren pågått. Arbetena har finansierats genom medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och Naturvårdsverket. Totalt är det cirka 200 ha våtmark, varav 80 hektar är ny våtmark som efter projektet ska skötas med bete. Projektet ger möjligheter att styra hydrologin på ett ur miljösynpunkt flexibelt och optimalt sätt som gynnar såväl biologisk mångfald som vattenrening.

Anläggningstakten för nya våtmarker utanför skyddade områden har inte förändrats de senaste åren. Mellan fem och tio våtmarker anläggs per år i länet. De flesta är små, mellan 0,5 och 1,5 hektar stora. För närvarande arbetar vi vidare med att skapa förutsättningar för några prioriterade projekt. Arbetet med att restaurera rikkärr har påbörjats. Under 2013 har restaureringar påbörjats i fem rikkärr delfinansierade av medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Arbetet med det EU-finansierade RECLAIM Life-projektet har påbörjats under 2013 och har en löptid på fem år. Totalbudgeten för projektet är 25 miljoner och inom projektet ska man bland annat återskapa slåtter- och betesmarker och öka tillgängligheten för allmänheten.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Länets skogliga våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Samtidigt planeras och genomförs flera värdefulla restaureringsprojekt och sammantaget innebär detta att utvecklingen i miljön är neutral.

Utvecklingen av våtmarksmiljön visar skilda trender. Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. En ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. För att effekten skall kvarstå krävs dock att trygga förhållanden kan granteras för fåglarna. Vi saknar viktig kunskap om skogsmyrarna men hänsynen till skogliga våtmarker är generellt för låg inom skogssektorn.

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande i tillsynen. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker. På nationell nivå pågår arbete med skärpning av hänsynsreglerna. För miljökvalitetsmålet regionalt är det mycket angeläget att länsstyrelserna och skogsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.

Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Vår erfarenhet är att intresset är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande. Medlen från landsbygdsprogrammet är slut och inriktningen på stödet framdeles är oklart varför aktiviteten inom denna sektor av finansiella skäl kommer att vara lågt under åtminstone de närmaste två åren.

Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Kommunerna äger mycket mark och har goda möjligheter att planera in våtmarker, exempelvis kopplade till dagvattenhantering eller reningsverk.

Under 2014 kommer Länsstyrelsen att fokusera på arbetet med LIFE-projektet RECLAIM och planerade restaureringsinsatser i rikkärr inom åtgärdsprogram för hotade arter. Vi kommer också att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för nya våtmarksanläggningsprojekt i odlingslandskapet utifrån det underlag som successivt tagits fram. Med nuvarande anslagsnivåer och ingen ny bytesmark tillgänglig bedöms det inte längre möjligt att uppnå fullständigt skydd av myrskyddsplanens alla objekt till år 2015.