Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Värmlands läns miljömål?

Ett av 11 miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020 i Värmlands län – Grundvatten av god kvalitet. Övriga mål bedöms inte kunna nås. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

Ett av miljökvalitetsmålen - Grundvatten av god kvalitet - bedöms ha en positiv utveckling. I övrigt är den dominerande utvecklingstrenden neutral (7 av 11 mål). Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en nedåtgående trend, till stor del beroende på minskade utsläpp från personbilar. De minskande utsläppen från personbilar beror sannolikt på mer energieffektiva nya bilar och ett ökat inslag av förnybara drivmedel, eftersom körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet.  Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan av övergödning sker främst i de södra delarna av länet på grund av hög befolkningstäthet, industrier och intensivt jordbruk. Övriga delar är i mindre grad påverkat av övergödning. De övergödningsproblem som finns i länets sjöar och vattendrag påverkar Kattegatt och Östersjön indirekt via Göta älv.

Nedfallet av oorganiskt kväve med nederbörden har under 1990-2010 inte minskat i sådan utsträckning att det kan påvisas som en statistiskt säkerställd förändring i någon del av landet, trots betydande minskningar av Europas kväveutsläpp[1]. Ammoniakutsläpp från industriprocesser antas fortfarande öka och bidra till en del av övergödningsproblematiken i länet.

Statusklassningen inom vattenförvaltningen visar att 7 procent av vattendragen och 17 procent av sjöarna i länet inte har god status på grund av övergödning. Åtgärdsförslag finns för dessa vattenförekomster[2]. Inga grundvattenförekomster har problem med nitrat.

Enligt Skogsstyrelsens statistik skogsgödslades 2500 ha fastmark i Värmland under 2014, vilket är 25 procent mer än 2013[3]. Skogsstyrelsen har samanställt kunskap om ”Effekter av kvävegödsling på skogsmark”[4].

Genom nya Landsbygdsprogrammets försening har länets lantbrukare inte kunnat söka vissa stöd och ersättningar under 2015, varför åtgärder för att minska växtnäringsförluster kan ha minskat eller uteblivit. Rådgivning till länets lantbrukare genom Greppa Näringen pågår och 19 procent av målgruppsarealen är i dagsläget ansluten till programmet. 1 januari 2016 utökas de nitratkänsliga områdena i länet, vilka grundar sig i EU: s nitratdirektiv. Under året har Länsstyrelsen tagit fram broschyren ”Områden känsliga för växtnäringsläckage”[5] för att informera om de särskilda regler som gäller i de utpekade områdena. Länsstyrelsen och aktörer inom lantbruksbranschen anordnade en informationsdag om jordbearbetning, energi och markvård för rationell och resurseffektiv produktion. Aktiviteterna bör bidra till minskad förlust av växtnäringsämnen.

Under 2015 har tolv LOVA-bidrag beviljats (lokala vattenvårdsprojekt). VA-planer, strukturkalkning, inventering av enskilda avlopp, spolplattor och tömningsstationer ingår bland projekten. Elva av 16 kommuner har påbörjat arbetet med VA-planer. Arbetet med inventering av enskilda avlopp pågår i flera av länets kommuner. Under året har Miljösamverkan Värmland arrangerat två träffar med temat enskilda avlopp för kommunernas miljöinspektörer.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är neutral då positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Åtgärder genomförs men det tar lång tid att åtgärda övergödningsproblematiken. Fördröjningseffekter i mark och vatten är svåra att påverka lokalt och regionalt, liksom nedfall av kväve från atmosfären, vilket kräver europeiska åtgärder. Näringsämnen som fördröjs i mark och vatten kommer i rörelse vid markberedning och mycket nederbörd. Behovet av att avvattna marker vid ökad nederbörd går emot behovet av att fördröja och fånga upp näringsämnen innan de bidrar till övergödning av sjöar och hav.

För att uppnå god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen krävs ytterligare åtgärder inom jordbrukssektorn, industrier och enskilda avlopp gällande begränsning av fosfor och kväve i vattenmiljöer. För minskade utsläpp från industrier krävs förnyade tillstånd med skärpta utsläppskrav. Påverkan av luftburet kväve kvarstår och beslut krävs på nationell och europeisk nivå.

För att minska övergödningen krävs mer åtgärder, bland annat verktyg för uppföljning av påverkan vid gödsling av skogsmark och att arbeta vidare med skyddszoner kring vatten – både för skogsmark och för jordbruksmark. De genom nitratdirektivet skärpta reglerna för lagring och spridning av gödsel kan minska påverkan i de utpekade områdena. Dräneringen av jordbruksmark är eftersatt på många håll i länet, och behöver underhållas mer, vilket skulle minska växtnäringsförlusterna från fält. Ytterligare satsningar på Greppa näringen och annan miljörådgivning i länet behövs.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 kan ge stöd för miljöinvesteringar för vatteninsatser. Andra åtgärder som kan ha en positiv betydelse för övergödningssituationen är ett stärkt arbete med klimatanpassning för att hantera framtida stora vattenmängder som kan föra med sig gödande partiklar, restaurering av vattenmiljöer och EU: s luftvårdspolitik.

Brist på resurser och kortsiktiga bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålet. Kommunerna visar stort intresse för LOVA -bidraget och det länsgemensamma VA-nätverket, vilka båda utgör åtgärder för att minska övergödningsproblemen på sikt. Fortfarande är kommunernas arbete inte tillräckligt för att begränsa näringsläckaget från enskilda avlopp, men allt fler kommuner arbetar med så kallade omvandlingsområden och intresset för strategiska VA-planer ökar. De kommuner som har VA-planer arbetar något mer aktivt med enskilda avlopp.

I december 2015 beslutas ”Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt”, där Värmland ingår. Dessa dokument utgör grunden för hur arbetet bör ske för att komma tillrätta med övergödningsproblematiken de kommande sex åren.


[1] IVL Svenska miljöinstitutet (2012). Kvävedepositionen till Sverige. IVL Rapport B2030

[3] Skogsstatistisk årsbok 2015, kap. 6:18

[4] Rapport 1:2014. Effekter av kvävegödsling på skogsmark: kunskapssammanställning utförd av SLU på begäran av Skogsstyrelsen. Bestnr 1857

[5] Länsstyrelsen Värmland (2015). Områden känsliga för växtnäringsläckage. Publikationsnr 2015:07, ISSN 0284-6845