Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Värmlands läns miljömål?

Ett av de 11 miljökvalitetsmål som har bedömts år 2013 är möjligt att nå till 2020 i Värmlands län – Grundvatten av god kvalitet. Övriga mål bedöms inte kunna nås till år 2020. För att nå målen krävs fler styrmedel, en ökad samverkan samt en ökad takt på åtgärdsarbetet.

Två av miljökvalitetsmålen - Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker - bedöms ha en positiv utveckling. I övrigt är den dominerande utvecklingstrenden neutral för målen (7 av 11) på grund av att områden inom vissa preciseringar visar en negativ trend medan andra har en positiv trend. Endast två av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en mycket viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning av vatten, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan naturvärden och skogsnäringen måste finnas.

En stor del av länets vattendrag är påverkade genom till exempel dammar, reglering och jordbruk. Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs kompetenshöjning inom många områden men även kraftfullare styrmedel.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030 och arbetet för minskade utsläpp visar goda resultat. Länets utsläpp har totalt sett minskat de senaste 20 åren vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå målet men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödning av landekosystem samt av sjöar och vattendrag sker främst i de södra delarna av länet där befolkningstätheten är hög och där det förekommer industrier och intensivt jordbruk. I övriga delar av länet är land- och vattenmiljöerna i mindre grad påverkade av övergödning.

Länet påverkar indirekt haven och kustvattnen. De övergödningsproblem som finns i länets sjöar och vattendrag påverkar Kattegatt och Östersjön via Göta älv, även om utbytet här emellan är begränsat.

Det går inte att statistiskt säkerställa att nedfallet av oorganiskt kväve har förändrats sedan början av 1990-talet, trots betydande minskningar av Europas kväveutsläpp. Fördröjningseffekter i mark och vatten är svårt att påverka, liksom nedfall av kväve från atmosfären, vilket kräver europeiska åtgärder. Ammoniakutsläpp från industriprocesser antas fortfarande öka och ha en betydande roll för övergödningen i länet.

Enligt Skogsstyrelsen gödslades cirka 2900 hektar skog med kväve i länet under 2012. Skogsstyrelsen driver sedan 2011 projektet ”Vattenförvaltning 2015” för att hålla samman och effektivisera verksamheter relaterade till vattenförvaltningsarbetet.

Åtgärden skyddszoner i jordbruket finns inte längre. Miljömålsberedningen föreslår krav enligt lag på skyddszoner på åkermark där det behövs med hänsyn till vattenkvaliteten. Delar av länet är stödberättigat för fånggrödor och vårbearbetning. Rådgivning enligt Greppa Näringen och Utvald miljö fortsätter i länet. Från och med 1 januari 2013 finns utpekade områden i länet där regler för miljöhänsyn i jordbruket gäller som en följd av EU: s nitratdirektiv.

Under 2013 kunde inte LOVA-bidrag sökas och vissa påbörjade projekt har avstannat. Enstaka åtgärder utfördes under 2013 såsom strukturkalkning, färdigställande av spolplattor i Karlstad och Hammarö kommun samt iordninggjord våtmark vid Charlottenbergs avloppsreningsverk. För 2014 finns återigen pengar att söka.

Statusklassningen inom vattenförvaltningen har uppdaterats under 2013. I dagsläget har cirka 7 procent av vattendragen och cirka 16 procent av sjöarna i länet sämre än god status.

Flera näringsrika vikar i Vänern är viktiga häckningsområden för fåglar och är också Natura 2000-områden. Områdena ingår i det femåriga projektet ”LIFE Vänern”. Projektet ska restaurera igenväxande miljöer till nytta för fågelliv och friluftsliv, något som eventuellt kan komma att påverka näringsbelastningen i vikarna (både positivt och negativt beroende på restaureringsmetoder, friluftslivets utveckling med mera).

Inga grundvattenförekomster i länet har problem med nitrat.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är neutral då positiva och negativa utvecklingsriktningar tar ut varandra. För att uppnå minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen krävs ytterligare åtgärder riktade mot jordbruk, industrier och enskilda avlopp gällande begränsning av fosfor och kväve. Förändrade tillstånd  och ökad tillsyn på verksamheter krävs för att minska utsläppen. Påverkan av luftburet kväve från svenska och internationella källor kvarstår och kräver beslut på nationell och europeisk nivå. De områden där fosfor och kväve anrikats tar tid att utarma och övergödningsproblem kan ta lång tid att åtgärda.

Verktyg för uppföljning och påverkan av gödsling i skogsmark behövs kommande år. Att arbeta vidare med förslaget om skyddszoner kring vatten är viktigt - både för skogsmark och för jordbruksmark. De genom nitratdirektivet striktare reglerna för gödselhantering är bra, men behov finns av information om det nya regelverket och ytterligare satsningar på Greppa Näringen i fler delar av länet.

Brist på resurser och kortsiktiga bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålet. Fortfarande är kommunernas arbete inte tillräckligt för att begränsa näringsläckaget från enskilda avlopp. I och med omvandlingsområden lyfts problemen och intresset för strategiska VA-planer ökar. LOVA och den länsgemensamma VA-gruppen är mycket intressant för kommunerna och utgör framgångsrika åtgärder för att minska övergödningsproblemen.

Genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram punkt 30 finns från 2013 en prioriterad lista för Länsstyrelsens arbete med miljöproblemet övergödning, som inkluderar bland annat tillsyn, rådgivning och andra åtgärder kring näringsrika vattenförekomster. År 2015 beslutar Vattenmyndigheten om ett nytt åtgärdsprogram för Västerhavet, som visar hur arbetet ska ske de kommande sex åren.