Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Värmlands läns miljömål?

Ett av 11 miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020 i Värmlands län – Grundvatten av god kvalitet. Övriga mål bedöms inte kunna nås. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

Ett av miljökvalitetsmålen - Grundvatten av god kvalitet - bedöms ha en positiv utveckling. I övrigt är den dominerande utvecklingstrenden neutral (7 av 11 mål). Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden måste finnas.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp har totalt sett minskat de senaste 20 åren vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå målet men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan av övergödning på landekosystem och på tillståndet i sjöar och vattendrag sker främst i de södra delarna av länet där befolkningstätheten är hög och där det förekommer industrier och intensivt jordbruk. I övriga delar av länet är land- och vattenmiljöerna i mindre grad påverkade av övergödning.

De övergödningsproblem som finns i länets sjöar och vattendrag påverkar Kattegatt och Östersjön indirekt via Göta älv.

Nedfallet av oorganiskt kväve med nederbörden över Sverige har under 1990-2010 inte minskat i sådan utsträckning att det kan påvisas som en statistiskt säkerställd förändring i någon del av landet, trots betydande minskningar av Europas kväveutsläpp[1]. Fördröjningseffekter i mark och vatten är faktorer som är svåra att påverka lokalt och regionalt, liksom nedfall av kväve från atmosfären, vilket kräver europeiska åtgärder. Ammoniakutsläpp från industriprocesser antas fortfarande öka och bidra till en del av övergödningsproblematiken i länet.

Enligt Skogsstyrelsens statistik skogsgödslades 2000 ha i Värmland under år 2013, vilket är 31 procent mindre än vad som gödslades 2012[2]. Skogsstyrelsen har även sammanställt kunskap om ”Effekter av kvävegödsling på skogsmark”[3]. Sedan 2011 driver Skogsstyrelsen projektet Vattenförvaltning 2015, i syfte att hålla samman och effektivisera verksamheter relaterade till vattenförvaltningsarbetet.

Delar av Värmlands åkermark är stödberättigade för fånggrödor och vårbearbetning. Rådgivning till länets jordbrukare genom programmen Greppa Näringen och Utvald miljö har pågått under året. Från och med 1 januari 2013 finns områden i Värmland, där regler för miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2011:25) gäller, enligt Nitratdirektivet (91/676/EEG).

15 stycken LOVA-bidrag till lokala vattenvårdsprojekt har beviljats under 2014 och ett antal åtgärder har genomförts, till exempel kommunala VA-planer, strukturkalkning, inventering av enskilda avlopp och latrinstationsanläggning för småbåtar.

Statusklassningen inom vattenförvaltningen visar att cirka 7 procent av vattendragen och cirka 17 procent av sjöarna i länet har sämre än god status på grund av övergödning. För samtliga av dessa vattenförekomster finns förslag på åtgärder för att motverka övergödningen.

Flera näringsrika vikar i Vänern har en viktig roll som häckningsområde för fåglar och är Natura 2000-områden.

Inga grundvattenförekomster i länet har problem med nitrat.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är neutral då positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Åtgärder genomförs men det tar lång tid att vända övergödningsproblematiken. Näringsämnen som fördröjs i mark och vatten kommer i rörelse vid markberedningar och mycket nederbörd. Behovet av att avvattna marker vid ökad nederbörd går emot behovet att fördröja och fånga upp näringsämnena innan de bidrar till övergödning i sjöar och hav.

För att uppnå minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen krävs ytterligare åtgärder mot jordbrukssektorn, industrier och enskilda avlopp gällande begränsning av fosfor och kväve i vattenmiljöer. För minskade utsläpp från industrier krävs förnyade tillstånd med hårdare utsläppskrav. Påverkan av luftburet kväve från svenska och internationella källor kvarstår och beslut krävs på nationell och europeisk nivå.

För att minska övergödningen krävs mer åtgärder, bland annat verktyg för uppföljning av påverkan vid gödsling i skogsmark och att arbeta vidare med skyddszoner kring vatten – både för skogsmark och för jordbruksmark. De genom nitratdirektivet striktare reglerna för gödselhantering kan minska påverkan i vissa av de utpekade områdena. Dräneringen av jordbruksmark är eftersatt på många håll i länet, och behöver underhållas mer, vilket skulle minska växtnäringsförlusterna från fält. Ytterligare satsningar på Greppa Näringen och annan miljörådgivning i länet behövs.

Ytterligare åtgärder som kan ha betydelse för övergödningssituationen är utformningen av nya Landsbygdsprogrammet, stärkt arbete med klimatanpassning för att hantera framtida stora vattenmängder som kan föra med sig gödande partiklar, restaurering av vattenmiljöer och EU: s luftvårdspolitik.

Brist på resurser och kortsiktiga bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålet. Kommunerna visar stort intresse för LOVA -bidraget och det länsgemensamma VA-nätverket, vilka båda utgör åtgärder för att minska övergödningsproblemen på sikt. Fortfarande är kommunernas arbete inte tillräckligt för att begränsa näringsläckaget från enskilda avlopp, men allt fler kommuner arbetar med så kallade omvandlingsområden och intresset för strategiska VA-planer ökar.  

År 2015 beslutas Vattenmyndigheten Västerhavets Åtgärdsprogram, som visar hur arbetet bör ske för att motverka miljöproblemet övergödning de kommande sex åren.


[1] IVL – Kvävedeposition till Sverige, B2030, Januari 2012

[2] SKs årsbok för 2014

[3] Rapport 1:2014, bestnr 1857