Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan av övergödning sker främst i de södra delarna av länet på grund av hög befolkningstäthet, industrier och ett intensivare bedrivet jordbruk. Övriga länet är i mindre grad påverkat av övergödning.

Nedfallet av oorganiskt kväve med nederbörden har under 1990-2010 inte minskat i sådan utsträckning att det kan påvisas som en statistiskt säkerställd förändring i någon del av landet, trots betydande minskningar av Europas kväveutsläpp (7). Ammoniakutsläpp i Värmland har inte förändrats nämnvärt under senaste åren.

Statusklassningen inom vattenförvaltningen visar att 7 procent av vattendragen och 17 procent av sjöarna i länet inte har god status på grund av övergödning. Åtgärdsförslag finns för dessa vattenförekomster (8). Inga grundvattenförekomster har problem med nitrat.

Enligt Skogsstyrelsens statistik skogsgödslades 3400 hektar fastmark i Värmland under 2015, vilket är 36 procent mer än 2014 (9). Denna ökning blir större för varje år, och ökningen sker i stora delar av landet.

Åtgärder på regional nivå - myndigheter

Länets lantbrukare har sedan hösten 2015 kunnat söka stöd och ersättningar från nya Landsbygdsprogrammet och flera ansökningar har inkommit.

Rådgivning till länets lantbrukare genom Greppa Näringen pågår och 19 procent av målgruppsarealen är ansluten till programmet. Under året har ett antal träffar och kurser genomförts:

- Greppakurs/lantbrukarträff i Averstad om vattenkvalitet och åtgärder för minskad näringspåverkan på Averstadån

- Kurs i vallskörd

- Jordbrukardagen 2016 - Lönsamt o hållbart lantbruk

- Greppakurser för lantbrukare: två markvårdsdagar har genomförts hösten 2016.

Länsstyrelsen har anlagt en demonstrationsyta för strukturkalkning i Averstadåns avrinningsområde, som kan användas för fältvandringar m.m. i framtiden.

Greppa Näringen har haft en fosforkampanj under året som Länsstyrelsen har kopplat på lokalt.  I Länsstyrelsens informationstidning Utsikt har funnits artiklar om skyddszoner, fosfordammar och strukturkalkning.

Åtgärder på kommunal nivå

Under 2016 har nio LOVA-bidrag beviljats (lokala vattenvårdsprojekt). Dessa omfattar ett projekt för framtagande av VA-plan, fyra projekt för lokala åtgärdsprogram för sjöar , tre projekt för inventering av enskilda avlopp samt ett projekt för anläggning av våtmark. 11 av 16 kommuner har påbörjat arbetet med VA-planer. Under året har Miljösamverkan Värmland arrangerat två träffar med regionala arbetsgruppen för VA-planer, samt ett VA-seminarium med kommunernas miljöinspektörer.

Åtgärder inom näringslivet

Under 2016 har två större lantbruk fått förnyade tillstånd med krav inom gödselhanteringen, vilket kommer att leda till förbättringar för Averstadån och sjöar i Säffle kommun.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är neutral. Åtgärder genomförs men det tar lång tid att åtgärda övergödningsproblemen. Fördröjningseffekter i mark och vatten är svåra att påverka lokalt och regionalt. Nedfall av kväve från atmosfären kräver internationella åtgärder. Näringsämnen som fördröjs i mark och vatten kommer i rörelse vid markberedning och mycket nederbörd. Behovet av att avvattna marker vid ökad nederbörd går emot behovet av att fördröja och fånga upp näringsämnen innan de bidrar till övergödning av sjöar och hav.

För att uppnå god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen krävs ytterligare åtgärder för minskning av fosfor och kväve inom jordbruket, industrier och enskilda avlopp. För minskade utsläpp från industrier krävs förnyade tillstånd med skärpta utsläppskrav.  

Ytterligare åtgärder krävs såsom verktyg för uppföljning av påverkan vid gödsling av skogsmark och arbete med anpassade skyddszoner kring vatten – både för skogsmark och för jordbruksmark. De genom nitratdirektivet skärpta reglerna för lagring och spridning av gödsel kan minska påverkan i de utpekade områdena. Dräneringen av jordbruksmark är eftersatt på många håll i länet, och behöver underhållas mer, vilket skulle minska växtnäringsförlusterna från fält. Ytterligare satsningar på Greppa näringen och annan miljörådgivning i länet behövs.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 kan ge stöd för investeringar för minskad näringsbelastning vid vatten. Andra åtgärder är ett stärkt arbete med klimatanpassning för att hantera framtida stora vattenmängder som kan föra med sig gödande partiklar, restaurering av vattenmiljöer och EU: s luftvårdspolitik.

Brist på resurser och osäkra bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder. Kommunerna visar stort intresse för LOVA -bidraget och det länsgemensamma VA-nätverket, vilka båda utgör åtgärder för att minska övergödningsproblemen. Fortfarande är kommunernas arbete inte tillräckligt för att begränsa näringsläckaget från enskilda avlopp, men allt fler kommuner arbetar med så kallade omvandlingsområden och intresset för strategiska VA-planer ökar. De kommuner som har VA-planer arbetar något mer aktivt med enskilda avlopp.

I förslaget till ”Åtgärdsprogram för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt 2017-2021”, finns åtgärder riktade till kommuner och myndigheter för att minska övergödningen.

Referenser

7 IVL Svenska miljöinstitutet (2012). Kvävedepositionen till Sverige. IVL Rapport B2030

8 http://viss.lansstyrelsen.se/

9 Statistiska meddelanden JO16 SM 1601. Åtgärder i Skogsbruket 2015.