Bedömningen 2012 i Värmlands län visar att mycket arbete återstår för att nå riksdagens beslutade miljökvalitetsmål. Endast ett av miljömålen bedöms att uppnås till 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet.
I Värmland pågår mycket miljöinriktat arbete men trots detta så är det inte tillräckligt då endast ett miljömål bedöms vara uppnått till 2020, Grundvatten av god kvalitet. Men även om tillgången på bra grundvatten är god så krävs det trots allt fler vattenskyddsområden för att säkra tillgången i framtiden.
Den dominerande utvecklingstrenden är neutral för miljömålen (8 av 14) på grund av att vissa tendenser är negativa och andra är positiva. Endast ett miljömål bedöms ha en negativ utveckling, Ett rikt växt- och djur liv, beroende bland annat på att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt. Målen om våtmarker, grundvatten och ozonskikt bedöms ha en positiv utveckling. Bedömningen är oklar för målen om försurning och miljögifter.
Värmland är ett skogs- och glesbygdslän med alla tillgångar och utmaningar som det medför. Skogsindustrin är en mycket viktigt sektor och ett stort uttag av biobränsle gynnar klimatmålet, samtidigt som det bidrar till försurning av vatten, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och begränsat friluftsliv. Här är det viktigt att finna en balans och samförstånd mellan naturvärden och skogsnäringen.
Det återstår mycket arbete om målen ska nås. Utmaningarna i länet är många. En stor del av alla vattendrag är påverkade genom till exempel dammar, reglering och jordbruk. Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för att nå Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en god bebyggd miljö krävs kompetenshöjning på många områden men även kraftfullare styrnedel som till exempel lagstiftning.
Länet har ett regionalt mål om ett klimatneutralt Värmland senast 2030. Förutsättningarna finns men det kräver både nationella som internationella styrmedel. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser varav konsumtionen är stadigt ökande. Dock har utsläppen totalt sett minskat de senaste 20 åren, vilket även är positivt för målet om frisk luft.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
Tillståndet i vattenmiljön har förbättrats, men påverkan av luftburet kväve från svenska och internationella källor kvarstår. Fler åtgärder krävs för att nå god status i enlighet med havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen.
Resultat
Påverkan på landekosystem samt tillstånd i sjöar och vattendrag gäller främst de södra delarna av länet där befolkningstätheten är hög och där det förekommer industrier och intensivt jordbruk. I övriga delar av länet är land- och vattenmiljöerna i mindre grad påverkade av övergödning.
Påverkan på havet, tillstånd i havet och tillstånd i kustvatten gäller Värmlands län indirekt. De övergödningsproblem som finns i länets sjöar och vattendrag påverkar havet (Kattegatt/Östersjön) via Göta älv.
Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve med nederbörden över Sverige har under 1990-1999 och 2000-2010 inte minskat i den utsträckning att det kan påvisas som en statistiskt säkerställd förändring i någon del av landet, trots betydande minskningar av Europas kväveutsläpp (IVL – Kvävedeposition till Sverige, B2030, Januari 2012). Fördröjningseffekter i mark och vatten är faktorer som vi själva har svårt att påverka liksom nedfall av kväve från atmosfären, vilket kräver europeiska åtgärder. Ammoniakutsläpp från industriprocesser antas fortfarande öka och ha en betydande roll för övergödningen i länet.
Enligt Skogsstyrelsens statistik för skogsvård och miljöhänsyn skogsgödslades det med cirka 1900 hektar kväve i Värmland under år 2011. Skogsstyrelsen driver sedan 2011 projektet Vattenförvaltning 2015, för att hålla samman och effektivisera verksamheter relaterade till vattenförvaltningsarbetet. Nya åtagande för skyddszoner i jordbruket tar slut i år. Delar av Värmland är fortfarande stödberättigat för fånggrödor och vårbearbetning, vilket minskar kväveläckaget. Satsningen på Greppa Näringen (www.greppa.nu) och Utvald miljö fortsätter i länet. Från och med 1 jan 2013 finns även i Värmland utpekade områden där regler för miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2011:25), på grund av nitratdirektivet, gäller.
Flera satsningar har gjorts på lokal nivå genom LOVA-bidrag. Bidraget har använts till bland annat VA-planer, latrin-tömningsstationer och inventeringar av enskilda avlopp. Kristinehamns kommun har tagit fram en strategi för arbetet med vatten och övergödningsfrågor. Naturbruksgymnasiet utanför Karlstad planerar för en anläggning där en bra avloppslösning kan visas upp och på så sätt vara inspirations- och diskussionsunderlag. Kommunala reningsverk har ändrat reningsteknik för att minska kväveläckage.
Statusklassning inom vattenförvaltningen ska ske under 2013 vilket följer upp tillståndet i vattenförekomster som idag har sämre än god status på grund av övergödning. I dagsläget har cirka 10 procent av vattendragen och cirka 20 procent av sjöarna i länet sämre än god status. Flera näringsrika vikar i Vänern spelar en viktig roll som häckningsområde för fåglar och är Natura 2000-områden. Inga grundvattenförekomster i länet har problem med nitrat.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är neutral då positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. För att uppnå minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) krävs ytterligare åtgärder riktade mot jordbruk och enskilda avlopp gällande begränsning av fosfor och kväve i vattenmiljöer. Påverkan av luftburet kväve från svenska och internationella källor kvarstår och kräver beslut från svenska och europeiska makthavare. De områden där fosfor och kväve anrikats tar tid att utarma och övergödningsproblem kan ta lång tid att åtgärda.
Verktyg för uppföljning och påverkan av gödsling i skogsmark behövs kommande år. Att se över bidrag och regler för skyddszoner kring vatten i både skogsmark och jordbruksmark är viktigt. De genom nitratdirektivet utpekade områdena i länet ger incitament för fler åtgärder, men valet av områden kan komma att ifrågasättas av berörda lantbrukare om dessa inte sammanfaller med de känsliga områden som det idag satsas på i Greppa Näringen. Behov finns av information kring utpekandet och kanske ytterligare satsningar med Greppa i fler delar av länet.
Framtiden för LOVA-bidraget är osäker. Regeringen har beslutat om minskat havs och vattenmiljöanslag flera år framåt. Brist på resurser och kortsiktiga bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålet. Fortfarande är kommunernas arbete inte tillräckligt för att begränsa näringsläckaget från enskilda avloppen, men i och med omvandlingsområden lyfts problemen och intresset för strategiska VA-planer ökar. En länsgemensam VA-grupp har precis bildats. Det fortsatta arbetet kräver också ökad tillsyn på industrier för att minska utsläppen härifrån.
Genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram punkt 30 finns från 2013 en prioriterad lista för Länsstyrelsens arbete med miljöproblemet övergödning, som inkluderar bland annat tillsyn, rådgivning samt andra åtgärder kring näringsrika vattenförekomster.