Bedömningen 2012 i Värmlands län visar att mycket arbete återstår för att nå riksdagens beslutade miljökvalitetsmål. Endast ett av miljömålen bedöms att uppnås till 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet.
I Värmland pågår mycket miljöinriktat arbete men trots detta så är det inte tillräckligt då endast ett miljömål bedöms vara uppnått till 2020, Grundvatten av god kvalitet. Men även om tillgången på bra grundvatten är god så krävs det trots allt fler vattenskyddsområden för att säkra tillgången i framtiden.
Den dominerande utvecklingstrenden är neutral för miljömålen (8 av 14) på grund av att vissa tendenser är negativa och andra är positiva. Endast ett miljömål bedöms ha en negativ utveckling, Ett rikt växt- och djur liv, beroende bland annat på att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt. Målen om våtmarker, grundvatten och ozonskikt bedöms ha en positiv utveckling. Bedömningen är oklar för målen om försurning och miljögifter.
Värmland är ett skogs- och glesbygdslän med alla tillgångar och utmaningar som det medför. Skogsindustrin är en mycket viktigt sektor och ett stort uttag av biobränsle gynnar klimatmålet, samtidigt som det bidrar till försurning av vatten, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och begränsat friluftsliv. Här är det viktigt att finna en balans och samförstånd mellan naturvärden och skogsnäringen.
Det återstår mycket arbete om målen ska nås. Utmaningarna i länet är många. En stor del av alla vattendrag är påverkade genom till exempel dammar, reglering och jordbruk. Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för att nå Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en god bebyggd miljö krävs kompetenshöjning på många områden men även kraftfullare styrnedel som till exempel lagstiftning.
Länet har ett regionalt mål om ett klimatneutralt Värmland senast 2030. Förutsättningarna finns men det kräver både nationella som internationella styrmedel. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser varav konsumtionen är stadigt ökande. Dock har utsläppen totalt sett minskat de senaste 20 åren, vilket även är positivt för målet om frisk luft.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Bedömningen grundar sig framför allt på att halten av olika luftföroreningar i de Värmländska tätorterna är höga och att det saknas effektiva legala verktyg för att minska dessa halter.
Resultat
Luftkvaliteten i Värmland kan antas vara oförändrad jämfört med tidigare år vad gäller samtliga preciseringar för Miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Det är säkerställt att preciseringarna för bensoapyren (mätning i en tätort), partiklar PM10 (mätning i flera tätorter), kvävedioxid (mätning i flera tätorter) samt marknära ozon (bakgrundsmätningar) överskrids. För partiklar PM2,5 visar mätningar i en tätort att preciseringen sannolikt uppnås, för övriga preciseringar saknas data för uppföljning.
De kommuner som mäter luftkvaliteten på egen hand visar att halten av främst partiklar (PM10) ligger fortsatt högt i vissa gaturum under delar av året. Flera överskridande av gränsvärdet för PM10 har uppmätts, dock inte så många överskridanden att miljökvalitetsnormen kan anses vara överträdd. Fler luftkvalitetsmätningar har dock genomförts i länet på grund av att kommunerna har gått samman i ett s.k. samverkansområde under 2011. Resultat finns dock bara för Arvika där mätningarna av kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen för detta ämne inte överskrids.
Värmlands läns luftvårdsförbunds mätningar visar dock på att luftkvaliteten på landsbygden, där vedeldning inte förekommer, är god. Samtliga preciseringar där det finns data visar på att Frisk Luft uppnås utanför tätorterna. Det enda undantaget är halterna av marknära ozon under s.k. ozonepisoder på sommarhalvåret då förorenad luft transporteras in över Värmland, från kontinenten.
Värmlands läns luftvårdsförbund är också den organisation där arbetet med att sprida kunskap om luftvårdsfrågor bedrivs samlat. Samtliga kommuner, de största industrierna samt andra myndigheter och övriga intresserade är medlemmar. Förbundet anordnar föreläsningar om luftvård och luftkvalitet till allmänheten, för ut information genom hemsidan och nyhetsbrev samt utgör en bas för att sprida goda exempel på åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral.
Värmland är ett glesbygdslän med medelstora tätorter och mycket skog. Att länet endast har medelstora tätorter innebär att ansamlingen av luftföroreningar i exempelvis gaturum är lägre än för exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö.
Risk för höga halter av partiklar finns dock i de flesta tätorter under vårvintern på grund av vägbane- och dubbdäcksslitage. I tätorter där det finns risk för inversion (luften skiktar sig och ett ”lock” bildas) under kalla vinterdagar, kan man också få höga halter av partiklar och kolväten på grund av småskalig vedeldning. I några orter med tung industri nära stadskärnan kan även utsläpp från dessa påverka luftkvaliteten negativt.
Värmland har dock en mindre mängd av föroreningar som transporterats hit från kontinenten jämfört med sydligare och västligare delar av landet. Detta gör att bakgrundshalterna ofta är lägre för marknära ozon och partiklar än för exempelvis Skåne och Västra Götaland.
Bedömningen av om Värmland kommer att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk Luft är därför gynnsammare, än för landet som helhet, trots att åtgärder måste vidtas främst inom vägtrafik och småskalig vedeldning. Åtgärder för minska utsläppen av fossil koldioxid innebär också att halten av luftföroreningar minskar i många, men inte alla fall. Dock saknas det idag incitament att uppnå de preciseringar som finns för miljökvalitetsmålet, då den lagstiftning som reglerar luftföroreningar i tätorter (miljökvalitetsnormerna för utomhusluft) inte har som mål att uppnå Frisk Luft, utan endast kräver åtgärder när luftkvaliteten kan anses helt oacceptabel ur ett hälsoperspektiv, d.v.s. då en miljökvalitetsnorm överträds. För att uppnå Frisk Luft i Värmland och Sverige krävs därför en skärpning av det s.k. luftkvalitetsdirektivet, som sedan omarbetas och läggs in i svensk lagstiftning. Även lagstiftning som reglerar utsläpp av föroreningar kan behöva skärpas. Dessa åtgärder måste genomföras nationellt.