Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

För att få kännedom om luftkvaliteten i länet mäts olika typer av luftföroreningar. Kommunerna genomför mätningar av luftföroreningar i tätorterna. Samtliga kommuner mäter dock inte alla typer av luftföroreningar kontinuerligt, utan mätningarna kan variera från år till år. Därmed varierar tillgängligheten av aktuella data.  

Värmlands läns luftvårdsförbund (där kommunerna, verksamhetsutövare och statliga myndigheter med flera ingår) mäter halten av luftföroreningar på landsbygden (bakgrundsmätningar) på platser där påverkan från exempelvis småskalig vedeldning inte förekommer.

Vissa luftföroreningar mäts inte i länet eftersom de följs upp nationellt, varför data saknas för dessa luftföroreningar på länsnivå.

De mätningar som utförts i länet visar att Frisk luft inte kan uppnås eftersom det är säkerställt att preciseringarna (riktvärdena för halterna av luftföroreningarna) avseende bensen (mätning i flera tätorter), bensoapyren (mätning i flera tätorter), partiklar PM10 (mätning i flera tätorter), kvävedioxid (mätning i flera tätorter) samt marknära ozon (bakgrundsmätningar) inte uppnås. För partiklar PM2,5 visar mätningar att preciseringen för miljökvalitetsmålet sannolikt uppnås (få mätningar). För övriga preciseringar saknas data för uppföljning.

Tätortsmätningar

Partiklar är den luftförorening som de värmländska tätorterna främst har problem med. I de kommuner som mäter luftkvalitet visar mätningarna att halten av främst partiklar (PM10) ligger fortsatt högt i vissa gaturum under delar av året. Flera överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10 har uppmätts, dock inte så många överskridanden att normen kan anses vara överträdd och kommunen därmed måste upprätta åtgärdsprogram. De senaste åren har fler luftkvalitetsmätningar genomförts i länet efter att kommunerna har gått samman i ett samverkansområde. Detta har gett fler och mer tillförlitliga data.

Bakgrundsmätningar

Värmlands läns luftvårdsförbunds mätningar visar att luftkvaliteten på landsbygden, där vedeldning inte förekommer, är god med undantag för halterna av marknära ozon under så kallade ozonepisoder under sommarhalvåret. Dessa episoder beror på att förorenad luft från kontinenten transporteras in över Värmland.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå Frisk luft till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Bedömningen grundar sig framför allt på halten av olika luftföroreningar i tätorterna samt frånvaron av effektiva styrmedel för att minska dessa halter. Inga nämnvärda förändringar har skett med miljötillståndet under 2016 och länets åtgärdsarbete har bedrivits i enlighet med föregående år. Sammantaget görs bedömningen att utvecklingsriktningen i miljön är neutral.  Bedömningen kvarstår från 2015.

Värmland är ett glesbygdslän med medelstora tätorter och mycket skog. Att länet endast har medelstora tätorter innebär att ansamlingen av luftföroreningar i till exempel gaturum är lägre än för exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö. Risk för höga halter av partiklar finns i de flesta tätorter under vårvintern på grund av vägbane- och dubbdäcksslitage. I tätorter där det finns risk för inversion (luften skiktar sig och ett ”lock” bildas) under kalla vinterdagar, kan höga halter av partiklar och kolväten uppstå även på grund av småskalig vedeldning. I några orter med tung industri nära stadskärnan kan även utsläpp från dessa verksamheter påverka luftkvaliteten negativt.

Värmland mottar en mindre mängd föroreningar från kontinenten jämfört med sydligare och västligare delar av landet. Bakgrundshalterna är därför ofta lägre för marknära ozon och partiklar än för till exempel Skåne och Västra Götaland. Bedömningen av om Värmland kommer att uppnå Frisk luft är därför gynnsammare än för landet som helhet. Åtgärder måste däremot vidtas inom främst vägtrafik och småskalig vedeldning, för att minska halterna av marknära ozon och partiklar. Exempel på åtgärder som kan minska halten av partiklar i tätorterna är effektivare utrustning för att sopa gator under vårvintern när halterna är som högst samt byte av vägbeläggning för att minska slitaget och därmed mängden vägslitagepartiklar. Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen innebär också att halten av luftföroreningar i många fall minskar.

Det saknas incitament för att uppnå den miljökvalitet som miljökvalitetsmålet beskriver, då lagstiftningen som reglerar luftföroreningar i tätorter (miljökvalitetsnormerna för utomhusluft) inte har som mål att uppnå preciseringarna för Frisk luft. Enligt lagstiftningen krävs endast åtgärder när luftkvaliteten kan anses oacceptabel ur ett hälsoperspektiv, det vill säga då en miljökvalitetsnorm överträds. För att uppnå Frisk luft i länet och Sverige krävs därför en skärpning av Luftkvalitetsdirektivet, som sedan inarbetas i svensk lagstiftning. Även lagstiftning som reglerar utsläpp av föroreningar kan behöva skärpas. Beslutsfattare skulle också kunna ställa högre krav än vad lagstiftningen kräver, för att uppnå Frisk Luft i de Värmländska tätorterna.

Regionalt tar Värmlands läns luftvårdsförbund en aktiv roll för att uppnå Frisk luft. Förbundet sprider kunskap om luftvårdsfrågor. Kommunerna, de största industrierna samt andra myndigheter (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Trafikverket) och övriga intresserade är medlemmar. Förbundet anordnar föreläsningar om luftvård och luftkvalitet till allmänheten, för ut information genom hemsidan och nyhetsbrev samt utgör en bas för att sprida goda exempel på åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar.