Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

För att långsiktigt skydda och sköta värdefulla naturområden är bildandet av naturreservat viktigt. Under 2015 beslutades om totalt 837 hektar naturreservat i Värmland. Av dessa är 481 hektar produktiv skogsmark.

2013 startade EU-projektet Life Vänern, med huvudsyftet att åtgärda igenväxningen av Vänerskärgårdens fågelskär, betesmarker och strandängar. Fram tills hösten 2016 har 212 häckningslokaler röjts. Dessutom har 46 hektar betesmarker, slåtterängar och strandängar restaurerats, röjts eller bränts och nio boplattformar för fiskgjuse och havsörn har placerats ut. På Harvelsön har cirka 2 hektar naturvårdsbränning i skog genomförts. Projektet och dess resultat presenteras kontinuerligt på www.lifevanern.se.

Fram till 2019 är Länsstyrelsen även partner i EU-projektet Life Taiga, med huvudsyftet att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i skogsmark av typen västlig Taiga i 89 Natura 2000-områden runt om i Sverige. Hittills har cirka 78 hektar bränts inom Natura 2000-områdena Västersjön och Brattforsheden.

Inom Länsstyrelsens arbete med Åtgärdsprogram för hotade arter har arbete genomförts för att gynna ett flertal arter. Bland annat har bränningar gjorts och frön såtts in för att gynna den brandanpassade mosippan. Dessutom har sandödleägg flyttats till nyskapade miljöer, vilket lett till en ökning av arten inom länet.

I samband med ombyggnaden av E18 genom naturreservatet Sörmon har åtgärder genomförts för att kompensera förlust av habitat, bland annat i form av skapande av sandkullar för att generera bomiljöer för ett flertal hotade sandmarksarter.

Åtgärder på kommunal nivå

I Gustavsvik har Kristinehamns kommun tillsammans med Trafikverket och Länsstyrelsen restaurerat miljöer för den solälskande och i länet starkt hotade art trumgräshoppan. Lämpliga miljöer har återskapats genom att röja bort igenväxande sly och slå gräsmarker.

Åtgärder inom näringslivet

Bergvik Skog och Stora Enso har tagit utökad riktad generell hänsyn inom skogsbruket i form av åtgärder som gynnar vedlevande insekter och marksvampar. Vid avverkningar har man bland annat säkerställt att grupper av tallar sparats på särskilt lämpliga platser för att maximera nyttan för berörda arter.

Analys och bedömning  

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ.

Räcker befintliga åtgärder? 

Värmland har stora arealer produktionsskog och har en betydande pappersindustri. Skogen är en viktig källa för rekreation och hyser ett myller av arter. Den ger goda förutsättningar till inkomster från turism. För att upprätthålla samtliga ekosystemtjänster krävs att skogen brukas hållbart, det vill säga så att vi inte äventyrar några arters fortlevnad eller kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Under 2016 har många små vattendrag, framförallt i västra Värmland, haft ovanligt låga flöden.  Detta medför en risk för bland annat öring som hotas av försvårad lekvandring och flodpärlmusslor som riskerar syrebrist samt att frysa ihjäl om inte flödena blir högre innan frosten.

Klarälven ger många ekosystemtjänster, bland annat vattenkraft. Ett förändrat klimat, med ökade regnmängder, ställer stora krav på att behålla så naturliga flöden som möjligt även i reglerade älvar. Med naturliga flöden avses en tydlig vårflod och att långa perioder av höga sommarflöden undviks. För många arter är vårfloden viktig för att skapa gynnsamma miljöer. Höga sommarflöden är däremot något som sällan, eller endast kortvarigt, förekommer i oreglerade vattendrag och när de blir långvariga i länets reglerade älvar medför de en risk för strandarters fortplantning. Årets låga sommarflöden har varit gynnsamma för dessa strandarter. Likväl har Klarälvens mest hotade art, strandsandjägare, en så liten population att risken för utdöende är fortsatt akut.

Mest angelägna insatserna

Ökad finansiering av åtgärder samt att verksamhetsutövare tar tillräcklig hänsyn är de viktigaste och mest effektiva styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålet. 

Med nuvarande lagstiftning kan det vara svårt att kräva tillräcklig hänsyn av skogsbruket. Körskador och avverkning av nyckelbiotoper är de största problemen. Det krävs en god dialog mellan naturvården och skogsägare. Genom att utveckla den allmänna hänsynen vid avverkningar och anpassa den till området skulle sannolikt stora vinster kunna göras. 

Det är viktigt att inom ramen för befintliga vattendomar arbeta mer med miljöanpassade flöden. Detta skulle minska skadorna på den biologiska mångfalden längs älvstränderna och är en nödvändig åtgärd om vi långsiktigt ska bevara strandsandjägare, backsvala och en rad andra hotade arter med sin livsmiljö längs Klarälven. En dialog om detta har inletts med berörda vattenkraftsföretag. I enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten är det angeläget att arbeta med miljöanpassning av villkoren för befintlig vattenkraft och att bästa möjliga teknik föreskrivs vid eventuell etablering av ny vattenkraft.