God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat  

Åtgärder på kommunal nivå

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Alla kommuner har ersatt sina översiktsplaner från tidigt 90-tal med nya.

För att nå en hållbar bebyggelsestruktur är kompetensförsörjning en nyckelfråga. Främst länets mindre kommuner har haft svårt att rekrytera planerare.

Bebyggelsetryck vid stränder finns i hela länet men är starkast i Karlstadsregionen och i länets västra delar. Bestämmelserna om LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, har börjat få genomslag i länet, Flera kommuner har översiktsplanerat med avseende på LIS vilket på sikt kan innebära fler dispenser från strandskyddet.

Infrastruktur

Klimatfrågorna lyfts ständigt i plansammanhang och medvetenheten ökar. Översvämningsskyddet runt Centralsjukhuset i Karlstad är ett exempel på hur frågan kan hanteras. Andra projekt är de slussliknande anordningar som planeras för att skydda centrala Arvika och Karlstad. Även risken för översvämningsskador i ledningsnäten har kartlagts.

Projektet ”Tåg i tid” fortlöpte under 2015. Projektet är ett samarbete mellan Karlstads kommun, Region Värmland och Trafikverket. Under 2016 påbörjas ombyggnation av Värmlandsbanan. Projektet syftar till att höja kapaciteten genom att skapa fler mötesstationer.

Natur- och kulturvärden 

Tio kommuner har dokument om grönstruktur (1). I samband med förtätning och tätortsutbyggnad tas ofta mindre park- och grönområden i anspråk. Tätortsnära skogar, som används som rekreationsområden, är inte sällan föremål för exploateringsföretag.

Även om det förekommer att kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs är det största hotet  risken för förvanskning och att kulturhistoriska värden går till spillo i samband med ombyggnation. Endast Karlstads kommun har tillgång till en egen kommunantikvarie (2).

Fler byggnader har de senaste åren fått skydds-/ och/eller varsamhetsbestämmelser Detta sker dock främst i samband med exploatering och är inte ett utslag av aktiv bevarandeplanering. I Värmland finns 216 byggnader skyddade som byggnadsminnen fördelat på 67 anläggningar, varav ett statligt byggnadsminne.

Åtta av länets kommuner har dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram (3). I två kommuner pågår arbetet med framtagande.

Hälsa och säkerhet

Den nya bullerförordningen från 2015 innebär vissa lättnader när det gäller att bygga bostäder i bullerutsatta områden. Risken är att fler personer i framtiden kommer att utsättas för höga bullernivåer i eller i anslutning till sin bostad.

Åtgärder inom näringsliv

Vindkraftsel

I Värmlands län var 42 vindkraftverk i drift i slutet av 2015, med en samlad installerad effekt på 109 MW. Under 2015 genererades det 300 GWh el mot 119 för 2014. Ökningen beror på att under 2015 var två parker i Årjängs kommun i full drift. 32 av de totalt 42 vindkraftverken ingår i tillståndspliktiga vindparker. I slutet av 2015 restes ytterligare 16 verk i en vindkraftspark i Kristinehamns kommun.

Analys och bedömning

Målet kommer inte att nås till 2020. Miljötillståndet varierar och det går inte att se en tydlig trend. För att nå målet krävs en god samhällsplanering där årliga förändringar knappt är mätbara.  

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

En hållbar samhällsplanering kräver insikt om planmonopolets betydelse. Det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och att planfrågorna inte hanteras reaktivt efter initiativ från enskilda.

För många kommuner utgjorde stödet för vindkraftsplanering startskottet för att se över hela översiktsplanen. Stödet för planeringsinsatser avseende strandskydd har haft en liknande effekt.

För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att kommunerna är en attraktivarbetsplats. För att skapa en bredare kompetens kan ett sätt vara att flera kommuner går samman och bildar gemensamma förvaltningar.

Ökad bebyggelse längs stränderna kan innebära en påverkan på friluftsliv och upplevelsevärde samt konsekvenser för djur- och växtlivet. För att bevara biologisk mångfald och ge förutsättningar för allmänhet och friluftsliv och därmed nå miljömålen, är det viktigt med en god hantering av strandskyddet.

Vindkraftsel

Alla länets kommuner har tagit ställning i vindfrågan utifrån de lokala förutsättningarna. Flera kommuner arbetar med frågan i sin översiktliga planering.

Infrastruktur

Ombyggnaden av VA-systemen fortsätter och frågan är högt prioriterad hos många kommuner. Investeringstakten måste öka för att utbytestiderna ska bli rimliga.

Att korta restiderna och därmed göra en allt större del av länet pendlingsbart i relation till Karlstadsområdet är ett viktigt fokusområde. Det krävs stora investeringar för att få en god effektivitet i systemet. Förnyelsen av slussarna i Trollhättan är av avgörande betydelse för Vänersjöfarten. Om förnyelse av slussarna inte sker kommer en omfattande överföring av godstransporter till väg- och järnvägsnätet att ske.

Natur- och kulturvärden

Genom att i planeringsprocessen belysa och ta ställning till tätorternas grönstruktur kan kommunerna skydda värdefulla natur- och rekreationsområden och hantera exploateringsfrågor.

För att skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen måste kunskapsnivån öka både i planerings- och genomförandedelen. Bebyggelsen är en viktig del av kulturarvet.  Byggnader som är synnerligen kulturhistoriskt värdefulla kan skyddas som byggnadsminnen. De senaste åren har få byggnadsminnen tillkommit. Länsstyrelsens mål är att bredda urvalet genom att uppmärksamma kategorier som saknas och rätta till tidsmässiga och geografiska skevheter. En handlingsplan för byggnadsminnena 2017-2022 har tagits fram.

Hälsa och säkerhet

Arbetet med olika tekniska lösningar för att minska buller fortgår. Nya däck, gatu-beläggningar, bullerskärmar med mera utvecklas. Fokus bör dock läggas på själva bullerkällan, vilket oftast är fordonen. En väl utbyggd kollektivtrafik som reducerar privatbilismen i tätorterna är förmodligen det mest effektiva sättet att minska bullernivåerna.

Referenser

[1] Boverkets miljömålsenkät 2015

[2] Boverkets miljömålsenkät 2015

[3] Boverkets miljömålsenkät 2015