Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Värmlands läns miljömål?

Ett av 11 miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020 i Värmlands län – Grundvatten av god kvalitet. Övriga mål bedöms inte kunna nås. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

Ett av miljökvalitetsmålen - Grundvatten av god kvalitet - bedöms ha en positiv utveckling. I övrigt är den dominerande utvecklingstrenden neutral (7 av 11 mål). Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden måste finnas.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp har totalt sett minskat de senaste 20 åren vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå målet men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Avverkningsnivån är hög och efterfrågan på biobränsle ökar. Negativ påverkan genom körskador, näringsförluster och försurning sker på både mark och vatten. Klimatförändringar kan göra att riskerna för skador ökar. Skogsstyrelsen arbetar med skogspolitisk dialog, skarpare tillsyn, kompetenshöjning och olika former av stöd via exempelvis Landsbygdsprogrammet, Skogsriket och Nokås[1].

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogsbrukets gemensamma miljöpolicy[2] om körskador på skogsmark har bidragit till bättre planering. Några företag har exempelvis infört markskoningsgarantier och metodstöd för att förhindra körskador. Bra barmarksplanering och hänsyn till rådande väderförhållanden är viktiga faktorer för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket.

Återföring av aska från skogsbränsle är ett sätt att motverka näringsförluster och försurning. Fortfarande är den areal i Värmland där aska sprids bara en bråkdel av den areal där uttag av GROT (grenar och toppar) görs.

Ekosystemtjänster

Några exempel på ekosystemtjänster från våra skogar är skogsråvara, biobränsle, bär, svamp, jakt, friluftsliv, rening av luft och vatten samt klimatreglering. För att många av ekosystemtjänsterna ska kunna fortsätta även i långt perspektiv krävs ett bevarande av den biologiska mångfalden.

Grön infrastruktur

Avverkning av skyddsvärd skog och bristfällig miljöhänsyn bedöms utgöra det största hotet mot den biologiska mångfalden. Arbetet med bildande av naturreservat och biotopskyddsområden, samt tecknande av naturvårdsavtal fortgår för de mest värdefulla miljöerna. De statliga anslagen för ersättning till markägare är fortfarande mycket begränsade hos både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Myndigheterna tvingas allt oftare neka enskilda markägare ersättning och skyddsvärda skogar går därmed förlorade. Uppgörelsen om markbyte mellan staten och skogsbolagen innebär för Värmland att 6393 hektar av Bergviks skogsmark omvandlas till reservat. 

Skogsstyrelsens har under 2014 för skogspolitisk dialog träffat de skogsföretag som står för mer än 90 procent av avverkningen. Dessa företag har avgörande påverkan på miljöhänsynen i skogen. Faktablad[3] om målbilder för god miljöhänsyn har i samverkan mellan Skogsstyrelsen och skogssektorn tagits fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn.

Åskstormen 4 augusti 2014 som fällde 250 000 m3sk skog och orsakade stora skador kan dock som en positiv bieffekt bidra till ökad mängd död ved. Andelen lövträd som skadades var större än normalt då stormen inträffade sommartid. Död lövträdsved är viktig för den biologiska mångfalden.

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Målbilder (se ovan) finns även för hänsyn till kulturmiljöer och sociala värden. I målet för Levande skogar ingår att skogens kulturmiljövärden är bevarade, samt att skogens värden för friluftsliv värnas. Dessa värden är viktiga för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Sammantaget bedöms utvecklingstrenden i miljön som neutral då både positiva och negativa trender i miljötillståndet märks.

En orsak är otillräckliga statliga anslag för ersättning till markägare för långsiktigt skydd av skogsmark med höga naturvärden. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning i skogssektorn och ökad samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet i skogspolitisk dialog kan också ge positiva effekter på miljön i skogen.

Landsbygdsdepartementets vision[4] för att tillvarata skogens alla värden, Skogsriket, har i Värmland lett till en kraftsamling på initiativ av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. En handlingsplan för Skogsriket Värmland har tagits fram. Fokusområden i denna plan är Ökad förädling, Besöksnäring samt Kompetensförsörjning och jämställdhet. Projektet fortsätter även under 2015.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är starkt begränsade och skulle behöva öka markant för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Värmland” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. Det är också viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare.

Ökad kompetens och samverkan

Nuvarande Landsbygdsprogram avslutas under 2014. De senaste åren har omfattande informations- och rådgivningsinsatser liksom bidrag till natur- och kulturvårdande åtgärder erbjudits markägare och verksamma i skogen. Osäkerhet råder om innehållet i nästa programperiod.

Användning av biobränsle och skogsråvara som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar i arbetet med att begränsa en framtida klimatförändring. För att inte få negativa effekter på mark och vatten behövs det resurser för arbete med samverkan mellan myndigheter och skogssektorn och även kompetenshöjning. En förutsättning för att minska de negativa effekterna är också att skogsbruket följer den körskadepolicy och de målbilder för god miljöhänsyn som tagits fram.

En ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogssektorn behövs. Hänsyn enligt de nya målbilderna vid alla skogliga åtgärder i samverkan med frivilliga avsättningar och formellt skyddande av områden är viktiga åtgärder. Hyggesfritt skogsbruk kan för vissa skogar vara ett sätt att kombinera brukande med bra miljöhänsyn. Allt för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd.