Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Förnyelsebar råvara från skogen som virke och biobränsle nyttjas intensivt. Negativ påverkan genom körskador, näringsförluster och försurning sker på mark och vatten. Klimatförändringar kan göra att riskerna för skador ökar.

Ekosystemtjänster

Några exempel på ekosystemtjänster från våra skogar är skogsråvara, biobränsle, bär, svamp, jakt, friluftsliv, rening av luft och vatten samt klimatreglering. För att säkerställa många av ekosystemtjänsterna krävs ett bevarande av den biologiska mångfalden. Avverkning av skyddsvärd skog och bristande miljöhänsyn bedöms vara de största hoten mot den biologiska mångfalden

Åtgärder på regional nivå

Skogsstyrelsen arbetar med skogspolitisk dialog, aktiv tillsyn, kompetenshöjning och olika former av stöd som Skogens miljövärden och Nokås[1].

Arbetet med bildande av naturreservat och biotopskyddsområden, samt tecknande av naturvårdsavtal fortgår för de mest värdefulla miljöerna. Men eftersom Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens anslag för ersättning till markägare med skyddsvärd skog är begränsade är risken att skyddsvärd skog fortsatt kommer att avverkas. Under 2015 skyddades 553 hektar produktiv skogsmark, 481 genom naturreservat, 17 genom biotopskydd och 55genom naturvårdsavtal.

Skogsstyrelsens har under 2016 för fortsatt skogspolitisk dialog träffat ledningen för de skogsföretag som står för mer än 90 procent av avverkningen. Ett 80-tal av företagens virkesköpare och entreprenörer har fått objektsvis återkoppling om genomförd miljöhänsyn. Dessa företag har avgörande påverkan på miljöhänsynen i skogen. Faktablad[2] om målbilder för god miljöhänsyn har i samverkan mellan Skogsstyrelsen och skogssektorn tagits fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn.

Sådana målbilder finns även för hänsynen till kulturmiljöer och sociala värden. I miljökvalitetsmålet ingår att skogens kulturmiljövärden är bevarade, samt att skogens värden för friluftsliv värnas. Dessa värden är viktiga för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Åtgärder inom näringslivet

Skogsbrukets gemensamma miljöpolicy[3] om körskador på skogsmark har bidragit till bättre planering. Några företag har exempelvis infört markskoningsgarantier och metodstöd för att förhindra körskador. Bra barmarksplanering och hänsyn till rådande väderförhållanden är viktiga faktorer för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket.

Återföring av aska från skogsbränsle är ett sätt att motverka näringsförluster och försurning. 2015 återfördes skogsbränsleaska på 588 ha produktiv skogsmark.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Sammantaget bedöms utvecklingstrenden i miljön som neutral då både positiva och negativa trender i miljötillståndet märks.

Skyddsarbete

För att nå målen behövs större statliga anslag för ersättning till markägare för långsiktigt skydd av skogsmark med höga naturvärden. Trots ökade anslag bedöms dessa som fortsatt otillräckliga för att täcka det behov som finns att formellt skydda skyddsvärd skog. För bästa nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Värmland” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. Det är också viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare.

Genom det nya verktyget ”Nya komet” ska markägarnas initiativ och intresse för att bevara biologisk mångfald genom att skydda områden med höga naturvärden tillvaratas. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska utföra uppdraget tillsammans och redovisa arbetet i gemensamma rapporter.

Länsstyrelserna ska i samarbete med Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter och organisationer, utarbeta regionala handlingsplaner för grön infrastruktur[4]. Handlingsplanerna ska i huvudsak vara på plats under 2017.

Kompetens och samverkan

Utöver skydd av skog är hänsyn enligt de nya målbilderna vid alla skogliga åtgärder centralt. En fortsatt kompetenshöjning i skogssektorn för ökad kunskap och förståelse av innebörden av sektorsansvaret och för miljöhänsyn vid det praktiska brukandet är därför mycket viktigt. Ökad samverkan och en fortsatt tydlig skogspolitisk dialog är i detta sammanhang viktiga komponenter. Tanken är att det nationella skogsprogrammet[5] som är under framtagning ska bidra till ökad samsyn om skogens alla värden.

Biobränsle och virke från skogen kan vara viktiga delar i arbetet med att begränsa klimatförändringen. Nya produkter baserade på skogsråvara är under utveckling. För att undvika negativa effekter på mark och vatten behövs samverkan mellan myndigheter och skogssektorn liksom kompetenshöjning. Körskadepolicyn och de framtagna målbilderna för god miljöhänsyn behöver få fullt genomslag i skogsbruket.

Referenser