Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömning och trender är desamma som år 2014.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att klimatmålen ska nås. Länsstyrelsens och Västra götalandsregionens arbete med Fossiloberoende Västra Götaland är en viktig del. Samtidigt vet vi att utsläppen inte minskar globalt sett och att Sverige genom svenskarnas konsumtion av importerade varor och flygresor till utlandet inte förbättrar situationen. Klimatförändringarna har också stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Fortsatt åtgärdsarbetet behövs för att minska påverkan från försurning, övergödning och fysisk påverkan på våra vatten. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt men hänsynsfullt jordbruk och fortsätta arbetet med miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer, både på land och vatten, är fortsatt viktigt. Arbetet med grön infrastruktur och havsplanering är viktiga verktyg för att nå detta.

En hållbar samhällsplanering och att hushålla med våra resurser är fortsatt centrala för att nå våra miljömål. För att värna vår hälsa behöver arbetet för förbättrad luftkvalitet fortsätta, liksom ett fortsatt arbete med att skydda fler av våra dricksvattentäkter och åtgärder för att nå en giftfri miljö.

Vår bedömning är att dagens styrmedel är otillräckliga. Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll, bland annat är det nödvändigt att miljöskadliga subventioner ses över och avvecklas. Samtidigt behöver vi regionalt och lokalt planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i ÄVstra Götaland blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

God ekologisk och kemisk status

Enligt vattenförvaltningsförordningen[1] uppnår inte 66 procent av länets sjöar och 81 procent av vattendragen god ekologisk status. Försämringen sedan förra förvaltningscykeln beror inte på att miljön har försändrats utan på att bedömningsgrunder för hydromorfologi samt försurning fått större genomslag på klassningen. Av de tio vattenförekomster som räknas som kraftigt modifierade/konstgjorda har samtliga klassats som otillfredsställande eller med måttlig ekologisk potential. Den kemiska statusen uppnår inte god status i någon vattenförekomst. Detta beror på att kvicksilverhalterna i fisk är högre än EU:s gränsvärde. Kemisk status exklusive kvicksilver har klassats som ”uppnår inte god status” i fem vattendrag och i sjöarna Vänern, Vättern och Laxsjön[2].

Ytvattentäkters kvalitet

Hälften av länets ytvattentäkter har idag vattenskyddsområde. Arbete med att ta fram förslag till vattenskyddsområden för Göta Älv och Vänerns vattentäkter pågår. När det gäller vatten- och avloppsplaner har inget hänt sedan förra året, 34 av länets 49 kommuner har/håller på att utarbeta planer.

Struktur och vattenflöden

Vid aktiviteter, som exempelvis vattendragsvandringar, lyfter länsstyrelsen upp frågor som markanvändning och svämplanens betydelse med mark- och skogsägare.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Exempel på limniska arter i vårt län som inte uppnår gynnsam bevarandestatus enligt artdatabankens rödlista är utter, asp, havsnejonöga, strandpadda, flodkräfta, flodpärlmussla och ävjepilört. Under det senaste året har restaurering genomförts i bland annat Säveån[3], Rolfsån[4], Örekilsälven, Sollumsån och Slereboån för att gynna ovanstående arter samt naturtyperna större och mindre vattendrag.  Inventering har genomförts av skaftslamkrypa 2015. Ett nytt regionalt miljöövervakningsprogram (RMÖ) har tagits fram för makrofytövervakning.

Främmande arter

Utvecklingen av hotbilden från främmande arter är negativ i den mån den är känd. En inventering av signal- och flodkräftans utbredningsområde håller på att utföras i länet. Flytbladsväxten sjögull, är en invasiv art som ställer till stora problem, bland annat i de övre delarna av Viskan. Metoder för att minska dess framfart har utvecklats.

 Natur- och kulturmiljövärden

En fjärdedel av de 32 nationellt särskilt värdefulla vattnen med skyddsbehov är skyddade och arbetet fortsätter för tillfället i hela eller delar av 9 objekt. Ett projekt rörande vilka effekter klimatförändringarna kan få på kulturvärden pågår.

Senast 2020 ska minst 50 procent av vattnen med natur- och kulturvärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten driver ett projekt, VaKul[5] (Vattenförvaltning och Kulturmiljö), för att förbättra kunskaps- och planeringsunderlag för vattenanknutna kulturmiljöer vid åtgärder i vatten. En inventering av flottlämningar i Örekilsälven, Valboån och Töftedalsån har utförts och en inventering av kraftverk i länet pågår. Dessutom pågår arbetet med att beskriva kulturvärdena vid 23 specifika åtgärdsområden.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet de närmaste åren.

God ekologisk och kemisk status, ytvattentäkters kvalitet

Det finns åtgärder föreslagna för alla vattenförekomster i länet som inte uppnår god ekologisk och kemisk status. Målsättningen är att god status ska vara uppfylld till 2021 eller 2027 men styrmedel behöver komma på plats och för en del av miljöproblemen går återhämtningen långsamt även om alla åtgärder genomförs. Principen att ”förorenaren betalar” med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen samtidigt som det fysiska åtgärdsbehovet för att nå god ekologisk status i våra vatten är mycket stort.

Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan för hela länet skulle ge ökad kunskap om vilka geologiska formationer som är av stor betydelse för länets framtida dricksvattenförsörjning.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

För att nå gynnsam bevarandestatus för naturmiljöer och arter i Art- och habitatdirektivet inom rimlig tid behöver anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljön från Havs- och vattenmyndigheten öka i framtiden, kombinerat med att Naturvårdsverkets Vård- och skötselanslag ökar. Vi har 196 rinnsträckor utpekade som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla vatten för naturvård och/eller fiske i vårt län[6]. En ny regional indikator är under utarbetande. Data kan hämtas från VISS[7] (Vatteninformation Sverige) där planerade åtgärder per vattenförekomst samt utförda åtgärder framgår.                             

 Natur- och kulturmiljövärden

Skydd av limniska miljöer går för långsamt. Ska målen uppnås måste vattendrag och sjöar jämställas med skydd av skog och hav och ges resurser i relation till dessa verksamheter.
Vattenverksamhetsutredningens betänkande kan göra att naturskyddet av vatten blir något billigare genom att branschen själv får ta ett större ekonomiskt ansvar och därmed ett steg i rätt riktning för bevarande av naturvärdena.

Det finns farhågor att Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning[8] och slutbetänkandet I Vått och Torrt[9] kommer innebär att många kulturhistoriskt värdefulla miljöer går förlorade. Kostnaderna för att söka tillstånd och vidta de åtgärder tillståndet kräver är höga. De kulturhistoriska värden som finns riskerar att försvinna då det inte finns ekonomi för att ta hand om och vårda anläggningen och miljön.

Friluftsliv

Utvecklingstrenden för värnandet av de allmänna värdena för strandmiljöer i inlandet är sammantaget negativ med gradvis ökad exploatering även om antalet bygglov nära sjöar och vattendrag i länet har sjunkit de senaste åren. Det pågår en översyn av det utvidgade strandskyddet, vilket innebär att färre sjöar kommer att få utökat strandskydd. Detta bedöms dock få marginell effekt eftersom endast områden med lägre värden undantagits.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Västra Götalands län