Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka och att fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att kunna nås till år 2050. Vi kan notera att utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska. Samtidigt vet vi att utsläppen ökar globalt sett och att Sverige i hög grad bidrar till denna ökning genom svenskarnas konsumtion av resor och varor i andra länder. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, påverkar miljötillståndet och riskerar att förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålens uppfyllnad. Målet har även stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå målen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bland annat innebär att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att förstå att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att veta om de åtgärder som genomförs i dag räcker för att ge tillräckliga effekter i miljön. Vår bedömning är dock att dagens styrmedel är otillräckliga.

Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är fortfarande möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland blir en del av lösningen.

 Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

God ekologisk och kemisk status

Enligt vattenförvaltningsförordningen[1] uppnår inte 65 procent av länets sjöar och 82 procent av vattendragen god ekologisk status. Försämringen sedan förra året beror inte på att miljön har försändrats utan på att bedömningsgrunder för hydromorfologi samt försurning fått större genomslag på klassningen. Av de elva vattenförekomster som räknas som kraftigt modifierade/konstgjorda har samtliga klassats som otillfredsställande eller med måttlig ekologisk potential. Den kemiska statusen uppnår inte god status i någon vattenförekomst. Detta beror på att kvicksilverhalterna i fisk är högre än EU:s gränsvärde. Kemisk status exklusive kvicksilver har klassats som ”uppnår inte god status” i sju vattendrag och i sjöarna Vänern, Vättern och Laxsjön. 

Ytvattentäkters kvalitet

Drygt 40 procent av länets allmänna ytvattentäkter är idag vattenskyddsområden.  Målet är att alla ytvattentäkter ska vara skyddade innan 2015. Vattentäkterna i Vättern har fått ett gemensamt vattenskyddsområde under 2014 och det pågår arbete med utökning av skyddsområdet för Göta älv. 34 av länets 49 kommuner har/håller på att utarbeta vatten- och avloppsplaner.

Struktur och vattenflöden

Länsstyrelsen har genom projektet "Skog å mjölk" informerat och diskuterat med lantbrukare om markanvändning nära vattendrag samt lyft frågor kring svämplan vid olika vattendragsaktiviter. 

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Statusen för ävjestrandsjöar samt vattendrag bedöms fortsatt som otillfredsställande med negativ trend.  Exempel på limniska arter i vårt län som inte uppnår gynnsam bevarandestatus är utter, lax, asp, havsnejonöga, större vattensalamander, strandpadda, flodkräfta, flodpärlmussla och ävjepilört. Under det senaste året har restaurering genomförts i bland annat Säveån[2], Rolfsån[3], Örekilsälven, Sollumsån och Slereboån för att gynna ovanstående arter samt naturtyperna större och mindre vattendrag.  Inventeringar har genomförts för flodpärlmussla, asp, flodkräfta och ävjepilört. 

Främmande arter

Utvecklingen av hotbilden från främmande arter är negativ i den mån den är känd. En inventering av signal- och flodkräftans utbredningsområde håller på att utföras i länet. Flytbladsväxten sjögull, är en invasiv art som ställer till stora problem, bland annat i de övre delarna av Viskan. Metoder för att minska dess framfart har utvecklats.

Natur- och kulturmiljövärden

En fjärdedel av de 32 nationellt särskilt värdefulla vattnen med skyddsbehov är skyddade och arbetet fortsätter för tillfället i hela eller delar av nio objekt.

Senast 2020 ska minst 50 procent av vattnen med natur- och kulturvärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten driver ett projekt, VaKul[4] (Vattenförvaltning och Kulturmiljö), för att förbättra kunskaps- och planeringsunderlag för vattenanknutna kulturmiljöer vid åtgärder i vatten. En inventering görs av flottningslämningar och kraftverk i länet samt en beskrivning av kulturvärdena vid 23 specifika avrinningsområden.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet de närmaste åren.

God ekologisk och kemisk status

Det finns åtgärder föreslagna för alla vattenförekomster i länet som inte uppnår god ekologisk och kemisk status. Målsättningen är att god status ska vara uppfylld till 2021 men styrmedel behöver komma på plats och för en del av miljöproblemen går återhämtningen långsamt även om alla åtgärder genomförs. Principen att ”förorenaren betalar” med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen samtidigt som det fysiska åtgärdsbehovet för att nå god ekologisk status i våra vatten är mycket stort. Därför kommer vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt[5]  med ändrade vattenrättsliga regler ha stor betydelse för den framtida möjligheten att nå miljömålet, om och när den beslutas.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

För att nå gynnsam bevarandestatus för naturmiljöer och arter i Art- och habitatdirektivet inom rimlig tid behöver anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljön från HaV öka i framtiden, kombinerat med att Naturvårdsverkets Vård- och skötselanslag ökar. Vi har 196 rinnsträckor utpekade som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla vatten för naturvård och/eller fiske i vårt län (VISS[6], vatteninformation Sverige). En ny regional indikator är under utarbetande. Data kan hämtas från VISS[7] där planerade åtgärder per vattenförekomst samt utförda åtgärder framgår.                             

Natur- och kulturmiljövärden

Skydd av limniska miljöer går för långsamt. Ska målen uppnås måste vattendrag och sjöar jämställas med skydd av skog och hav och ges resurser i relation till dessa verksamheter.
Vattenverksamhetsutredningens betänkande kan göra att naturskyddet av vatten blir något billigare genom att branschen själv får ta ett större ekonomiskt ansvar och därmed ett steg i rätt riktning för bevarande av naturvärdena.

Det finns farhågor att Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning[8] och slutbetänkandet I Vått och Torrt[9] kommer innebär att många kulturhistoriskt värdefulla miljöer går förlorade. Kostnaderna för att söka tillstånd och vidta de åtgärder tillståndet kräver är höga. Kulturhistoriska värden som finns riskerar att försvinna då det inte finns ekonomi för att ta hand om och vårda anläggningen och miljön.

Friluftsliv

Utvecklingstrenden för värnandet av de allmänna värdena för strandmiljöer i inlandet är sammantaget negativ med gradvis ökad exploatering även om antalet bygglov nära sjöar och vattendrag i länet har sjunkit de senaste åren. Det pågår en översyn av det utvidgade strandskyddet, vilket innebär att färre sjöar kommer att få utökat strandskydd. Detta bedöms dock få marginell effekt eftersom endast områden med lägre värden undantagits.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Västra Götalands län

Indikatorer som följer upp målet