Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömning och trender är desamma som år 2014.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att klimatmålen ska nås. Länsstyrelsens och Västra götalandsregionens arbete med Fossiloberoende Västra Götaland är en viktig del. Samtidigt vet vi att utsläppen inte minskar globalt sett och att Sverige genom svenskarnas konsumtion av importerade varor och flygresor till utlandet inte förbättrar situationen. Klimatförändringarna har också stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Fortsatt åtgärdsarbetet behövs för att minska påverkan från försurning, övergödning och fysisk påverkan på våra vatten. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt men hänsynsfullt jordbruk och fortsätta arbetet med miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer, både på land och vatten, är fortsatt viktigt. Arbetet med grön infrastruktur och havsplanering är viktiga verktyg för att nå detta.

En hållbar samhällsplanering och att hushålla med våra resurser är fortsatt centrala för att nå våra miljömål. För att värna vår hälsa behöver arbetet för förbättrad luftkvalitet fortsätta, liksom ett fortsatt arbete med att skydda fler av våra dricksvattentäkter och åtgärder för att nå en giftfri miljö.

Vår bedömning är att dagens styrmedel är otillräckliga. Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll, bland annat är det nödvändigt att miljöskadliga subventioner ses över och avvecklas. Samtidigt behöver vi regionalt och lokalt planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i ÄVstra Götaland blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel solens ultravioletta (UV) strålar och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis från kärnkraftverk, solarier, mobiltelefoner, röntgen, radiosändare och kraftledningar. De största källorna till exponeringen för elektromagnetiska fält idag är basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner.

Radioaktiva ämnen

Sedan 2001 har ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning byggts upp bland annat för att ge underlag till uppföljningen av Säker strålmiljö. Provtagning görs på dricksvatten, havsvatten, mjölk, sediment och älgkött. Resultatet nås lätt via  Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) webbsida. Inom länet finns provtagningslokaler för dricksvatten, havsvatten och sediment[1].

Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar är fortsatt låga och visar generellt nedåtgående trender. SSM har under 2014 utrett förutsättningarna för framtagande av nya föreskrifter för kärntekniska anläggningar, avveckling och avfallshantering.

Ultraviolett strålning

Antalet hudcancerfall i Västra Götalands län har femdubblats sedan 1970-talet. Under år 2013 fick 715 personer diagnosen malignt melanom. Enligt målvärdet för Säker strålmiljö ska antalet nya fall orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än de var år 2000 då siffran för länet var 352 totalt[2]. Att frekvensen av hudcancer har ökat beror på ett förändrat beteende, vi solar helt enkelt mer än förr. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. SSM har lanserat en app., Min soltid, med solråd till allmänheten[3].

Det finns numera klarlagt tydliga samband mellan solariesolande och hudcancer. SSM avråder därför generellt från att sola i solarium och avråder särskilt personer under 18 år eller med ljus och känslig hud. Sedan 2013 har SSM börjat utöva tillsyn över skönhetsalonger som använder intensivt pulserat ljus (IPL) för hårborttagning och kosmetiska behandlingar av huden. Metoden kan orsaka brännskador, skador på ögat och oönskad pigmentering. Tidigare var användningen av IPL oreglerad.

Fyra av tio som deltog i en enkät från SSM om solvanor uppgav att de solar mindre idag än vad de gjorde för fem år sedan. Av dessa hade 6 procent slutat att sola helt. Lika många uppger att de ökat eller kraftig ökat sin användning av solkräm[4].  Vidare genomför SSM även årliga enkätundersökningar för att undersöka beteenden och attityder till solande för att kunna uppskatta den faktiska exponeringen[5]. Under 2015 ska SSM genomföra en utredning om solbeteende och därefter redovisa förslag på åtgärder till Regeringen under 2016.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (EMF) är låg jämfört med gällande referensvärden och SSM bedömer att den inte innebär något miljö- eller hälsoproblem i dagsläget. SSM följer utvecklingen noga inom EMF-området [6].

Analys

Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås enligt SSM. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning[7].

Malignt melanom ökar

SSM arbetar sedan länge med att öka medvetenheten om riskerna med solande hos allmänheten, med särskild betoning på barn, föräldrar och skolpersonal. Vid planering av utemiljöer behöver större hänsyn tas till behovet av skugga, särskilt vid förskolor, skolor och idrottsplatser. Att ändra människors attityder och beteenden till sol och UV-strålning tar tid. Det dröjer också innan man ser effekterna av insatta åtgärder, eftersom hudcancer är en sjukdom som tar många år att utveckla.

Förekomsten av malignt melanom är högre i Västra Götaland än riksgenomsnittet. Ett tidigare projekt inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har följt utvecklingen mellan 1970-2005. En uppföljning med syftet att studera utvecklingen efter 2005 visar att kustkommuner har fortsatt fler hudcancerfall jämfört med inlandet. Studien är ett viktigt underlag i prioriteringen av preventiva åtgärder och visar att det är fortsatt viktigt att inte bränna sig i solen[8].

Strålskyddsarbete

Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till arbetstagare som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.

SSM arbetar pådrivande för att strålskyddet ska optimeras så att stråldoserna med god marginal är under gällande dosgränser. Myndigheten bedömer att kärnkraftverkens tillståndshavare hanterar strålsäkerheten på ett bra sätt och att stråldoserna ligger på en rimlig nivå. Strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri behöver utvecklas genom bättre lagefterlevnad[9].

Elektromagnetiska fält kräver viss försiktighet

Försiktighetsprincipen är tillämpbar vid exponeringar där det inte finns säkerställda hälsorisker men väl vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker, vilket gäller för exponering av lågfrekventa magnetfält från kraftledningar i boendemiljöer och från radiofrekventa EMF från den egna mobiltelefonen. Därför tillämpas försiktighetsprincip inom dessa områden. SSM rekommenderar användning av handsfree vid mobiltelefoni och att viss försiktighet iakttas exempelvis vid nybyggnation intill kraftledningar[10].

SSM:s vetenskapliga råd inom området EMF och hälsa (”EMF-rådet”) har under 2014 producerat en rapport[11]om det aktuella forskningsläget, som har distribuerats till Världshälsoorganisationen (WHO) respektive WHO:s internationella rådgivande kommitté.


[7] Referens som ovan.

[10] Sidan 328 referens som ovan.

Pil uppåt smiley saknas Säker strålmiljö

Indikatorer som följer upp målet