Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Säker strålmiljö
Miljökvalitetsmålet är nära att nå till 2020 med idag planerade och beslutade styrmedel enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Alla bör vara försiktiga med sitt solande, använda handsfree till mobiltelefonen och se upp med exponering för lågfrekventa magnetfält, exempelvis från kraftledningar.
Resultat
Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel solens ultravioletta (UV) strålar och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, röntgen, radiosändare och kraftledningar.
Radioaktiva ämnen
Sedan 2001 har ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning byggts upp. Data från miljöövervakningen används bland annat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att följa utvecklingen av strålmiljön och ge underlag till uppföljningen av Säker strålmiljö. Stationerna är spridda över landet och det sker provtagning på dricksvatten, havsvatten, mjölk, sediment och älgkött. Resultatet är samlad i en miljödatabas, lätt tillgänglig på SSM webbsida, inom länet finns provtagningslokaler för dricksvatten, havsvatten och sediment.
Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Med hjälp av olika tekniska lösningar minimeras dessa så de inte ska medföra risker för människors hälsa eller för miljön. Särskild provtagning sker runt Ringhals, Oskarshamn och Forsmarks kärnkraftverk via de så kallade omgivningskontrollprogrammen. Det använda kärnbränslet är starkt radioaktivt och farligt under en mycket lång tid. En utmaning är därför att bygga ett säkert slutförvar i berggrunden för kärnbränsleavfallet.
Ultraviolett strålning
Antalet hudcancerfall i Västra Götalands län har femdubblats sedan 1970-talet. Under 2010 fick 548 personer diagnosen malignt melanom, lika många män som kvinnor. Enligt målvärdet för Säker strålmiljö ska antalet nya fall orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än de var år 2000 då siffran för länet var 352 totalt. Att frekvensen av hudcancer ökar beror på ett förändrat beteende, vi solar helt enkelt mer än förr. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. Det finns numera klarlagt tydliga samband mellan solariesolande och hudcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder därför generellt från att sola i solarium och avråder särskilt personer under 18 år eller med ljus och känslig hud från att använda solarium.
Den beteenderelaterade exponeringen i länet, årsdosen, vilken kan förväntas påverka hudcancerfrekvensen om något tiotal år, har hittills beräknats för åren 2005 till 2010. Någon trend kan ännu inte utläsas.
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden.
Analys och bedömning
Miljökvalitetsmålet är nära att nås till 2020 med i dag beslutade och planerade styrmedel, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Det förutsätter dock att man kontinuerligt utvärderar styrmedel och effektiviserar de åtgärder som görs för att minska exponeringen av UV-strålning. Prognosen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms vara positiv, utifrån redan beslutade styrmedel samt åtgärder genomförda före 2020. Däremot bedöms den del som handlar om exponering för UV-strålning inte vara möjlig att nå med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Malignt melanom ökar
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar sedan länge med att öka medvetenheten om riskerna med solande hos allmänheten, med särskild betoning på barn, föräldrar och skolpersonal. Vid planering av utemiljöer behöver större hänsyn tas till behovet av skugga, särskilt vid förskolor, skolor och idrottsplatser. Att ändra människors attityder och beteenden till sol och UV-strålning tar tid. Det dröjer också innan man ser effekterna av insatta åtgärder, eftersom hudcancer är en sjukdom som tar många år att utveckla.
Förekomsten av malignt melanom är högre i Västra Götalands län än riksgenomsnittet. Ett tidigare projekt inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har följt utvecklingen av mellan 1970 – 2005. Nu planeras en uppföljning med syftet att studera utvecklingen efter 2005 och om kustkommuner har fortsatt fler hudcancerfall jämfört med inlandet. Studien blir ett viktigt underlag i prioriteringen av preventiva åtgärder.
Sjukvård och industri måste förbättra sitt arbete
Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska verksamheter är mycket låga. Sjukvård och industri behöver emellertid utveckla sitt strålsäkerhetsarbete, menar Strålsäkerhetsmyndigheten. Bakgrunden är att lagefterlevnaden är låg inom hälso- och sjukvården, vilket får till följd att bland annat röntgenundersökningar inte alltid är berättigade och optimerade (med berättigat menas att nyttan med att använda strålning överväger riskerna för framtida skador av strålningen). Även industrin uppvisar en generell brist i strålskyddsarbetet menar myndigheten och arbetet med berättigande är inte systematiserat.
Elektromagnetiska fält kräver viss försiktighet
Ännu är kunskapen om effekterna av strålning från elektromagnetiska fält runt till exempel mobiltelefoner och högspänningsledningar varken fullständig eller entydig. Det krävs ytterligare forskning för att få veta hur det ligger till. I vissa studier har man sett biologiska effekter, men man har inte kunnat se om de är skadliga för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskningen inom området.
Försiktighetsprincipen behöver tillämpas vid exponeringar för strålning där det inte finns säkerställda hälsorisker, men väl vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker.
Vid exponering för lågfrekventa magnetfält, exempelvis från kraftledningar, rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att viss försiktighet iakttas. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vid till exempel nybyggnation intill kraftledningar. Försiktighetsprincipen ligger även till grund för Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation att använda handsfree vid användning av mobiltelefon.
Säker strålmiljö
Indikatorer som följer upp målet