Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka och att fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att kunna nås till år 2050. Vi kan notera att utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska. Samtidigt vet vi att utsläppen ökar globalt sett och att Sverige i hög grad bidrar till denna ökning genom svenskarnas konsumtion av resor och varor i andra länder. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, påverkar miljötillståndet och riskerar att förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålens uppfyllnad. Målet har även stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå målen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bland annat innebär att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att förstå att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att veta om de åtgärder som genomförs i dag räcker för att ge tillräckliga effekter i miljön. Vår bedömning är dock att dagens styrmedel är otillräckliga.

Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är fortfarande möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland blir en del av lösningen.

 Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel solens ultravioletta (UV) strålar och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis från kärnkraftverk, solarier, mobiltelefoner, röntgen, radiosändare och kraftledningar.

Radioaktiva ämnen

Sedan 2001 har ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning byggts upp. Data från miljöövervakningen används bland annat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att följa utvecklingen av strålmiljön och ge underlag till uppföljningen av Säker strålmiljö. Stationerna är spridda över landet och det sker provtagning på dricksvatten, havsvatten, mjölk, sediment och älgkött. Resultatet är samlat i en miljödatabas, lätt tillgänglig på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida. Inom länet finns provtagningslokaler för dricksvatten, havsvatten och sediment[1].

Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Med hjälp av olika tekniska lösningar minimeras dessa så de inte ska medföra risker för människors hälsa eller för miljön. Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar är fortsatt låga och visar generellt nedåtgående trender. Under 2013 har arbete pågått med att bygga ut ett system för att mäta radioaktiva utsläpp runt kärnkraftverken, ett arbete som beräknas vara färdigt under 2014. Totalt ska 20 fasta mätstationer placeras ut i en fem kilometer vid cirkel kring varje kärnkraftverk[2].

Ultraviolett strålning

Antalet hudcancerfall i Västra Götalands län har femdubblats sedan 1970-talet. Under 2012 fick 716 personer diagnosen malignt melanom. Enligt målvärdet för Säker strålmiljö ska antalet nya fall orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än de var år 2000 då siffran för länet var 352 totalt[3]. Att frekvensen av hudcancer ökar beror på ett förändrat beteende, vi solar helt enkelt mer än förr. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. SSM har lanserat en app., Min soltid, med solråd till allmänheten[4].

Det finns numera klarlagt tydliga samband mellan solariesolande och hudcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder därför generellt från att sola i solarium och avråder särskilt personer under 18 år eller med ljus och känslig hud. Sedan 2013 har SSM börjat utöva tillsyn över skönhetsalonger som använder intensivt pulserat ljus (IPL) för hårborttagning och kosmetiska behandlingar av huden. Metoden kan orsaka brännskador, skador på ögat och oönskad pigmentering. Tidigare var användningen av IPL oreglerad.

Fyra av tio som deltog i en enkät från SSM om solvanor uppgav att de solar mindre idag än vad de gjorde för fem år sedan. Av dessa hade sex procent slutat att sola helt. Lika många uppger att de ökat eller kraftig ökat sin användning av solkräm[5].

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden.

Analys

Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning[6].

Malignt melanom ökar

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar sedan länge med att öka medvetenheten om riskerna med solande hos allmänheten, med särskild betoning på barn, föräldrar och skolpersonal. Vid planering av utemiljöer behöver större hänsyn tas till behovet av skugga, särskilt vid förskolor, skolor och idrottsplatser. Att ändra människors attityder och beteenden till sol och UV-strålning tar tid. Det dröjer också innan man ser effekterna av insatta åtgärder, eftersom hudcancer är en sjukdom som tar många år att utveckla.

Förekomsten av malignt melanom är högre i Västra Götalands län än riksgenomsnittet. Ett tidigare projekt inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har följt utvecklingen mellan 1970-2005. En uppföljning med syftet att studera utvecklingen efter 2005 visar att kustkommuner har fortsatt fler hudcancerfall jämfört med inlandet. Studien är ett viktigt underlag i prioriteringen av preventiva åtgärder och visar att det är fortsatt viktigt att inte bränna sig i solen[7].

Strålskyddsarbete

Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till arbetstagare som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.

Strålsäkerhetsmyndigheten har noterat att myndighetens tillsynsverksamhet av sjukvården har en positiv effekt på strålsäkerheten, man kommer fortsatt att intensifiera tillsynen och revidera föreskrifter om strålsäkerhet.

Elektromagnetiska fält kräver viss försiktighet

Ännu är kunskapen om effekterna av strålning från elektromagnetiska fält runt till exempel mobiltelefoner och högspänningsledningar varken fullständig eller entydig. Det krävs ytterligare forskning. I vissa studier har man sett biologiska effekter, men man har inte kunnat se om de är skadliga för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskningen inom området. Försiktighetsprincipen behöver tillämpas vid exponering för strålning där det inte finns säkerställda hälsorisker men väl vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker. Strålsäkerhetsmyndigheten har under det gångna året informerat Sveriges kommuner och skolledningar om att man gör bedömningen att trådlösa datornätverk inte innebär några strålskyddsrelaterade hälsorisker.

Pil uppåt smiley saknas Säker strålmiljö

Indikatorer som följer upp målet