Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömning och trender är desamma som år 2014.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att klimatmålen ska nås. Länsstyrelsens och Västra götalandsregionens arbete med Fossiloberoende Västra Götaland är en viktig del. Samtidigt vet vi att utsläppen inte minskar globalt sett och att Sverige genom svenskarnas konsumtion av importerade varor och flygresor till utlandet inte förbättrar situationen. Klimatförändringarna har också stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Fortsatt åtgärdsarbetet behövs för att minska påverkan från försurning, övergödning och fysisk påverkan på våra vatten. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt men hänsynsfullt jordbruk och fortsätta arbetet med miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer, både på land och vatten, är fortsatt viktigt. Arbetet med grön infrastruktur och havsplanering är viktiga verktyg för att nå detta.

En hållbar samhällsplanering och att hushålla med våra resurser är fortsatt centrala för att nå våra miljömål. För att värna vår hälsa behöver arbetet för förbättrad luftkvalitet fortsätta, liksom ett fortsatt arbete med att skydda fler av våra dricksvattentäkter och åtgärder för att nå en giftfri miljö.

Vår bedömning är att dagens styrmedel är otillräckliga. Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll, bland annat är det nödvändigt att miljöskadliga subventioner ses över och avvecklas. Samtidigt behöver vi regionalt och lokalt planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i ÄVstra Götaland blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat 

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som starr. Ekosystem på land och i vatten kan också skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Ozonskiktet är allra tunnast över Antarktis. "Ozonhålet" uppstår på våren, då solen sätter fart på ozonnedbrytningen med hjälp av det klor och brom som har samlats under vinterhalvåret. På senare år har ozonmängden i stratosfären över Antarktis tidvis varit drygt 70 procent lägre än normalt[1]. På våra breddgrader brukar en uttunning observeras på cirka 5 procent[2].

Ozonnedbrytande ämnen

Ozonnedbrytande ämnen har använts till isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör, kylanläggningar, anläggningar för luftkonditionering, värmepumpar och halonbaserade brandsläckare inom flygindustri och försvar. Dessa ämnen är stabila och påverkar därför ozonskiktet under flera decennier[3].

De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är relativt låga och fortsätter att minska[4]. De består till största delen av CFC från uttjänta produkter. Utsläppen av lustgas i Sverige fortsätter att minska, om än i liten omfattning.

Globalt, under perioden 2008–2012, minskade såväl utsläpp som halter hos flertalet ozonnedbrytande gaser i troposfären. HCFC (klorfluorkolväten) och antropogen lustgas (N2O) fortsätter dock att uppvisa ökade utsläpp och halter. För HCFC har ökningen av utsläppen i stort sett avstannat men ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Halten HCFC fortsätter att öka men ökningstakten har varit betydligt mindre än i tidigare bedömningar. För lustgas har både utsläpp och halter fortsatt att öka. Vidare behöver oväntat höga utsläpp av koltetraklorid (CTC) förklaras och åtgärdas[5].

Vändpunkt och återväxt

Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har avstannat och att ozonskiktet istället kommer att börja öka i tjocklek före år 2020. Globalt (60°S–60°N) är ozonskiktet i dag cirka 2 procent tunnare jämfört med perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp. En fullständig återhämtning till 1980 års värden beräknas ske mellan cirka 2025 och 2040, Antarktis är undantaget där återhämtningen kommer att dröja längre[6].

Ozonskiktets tjocklek över Sverige mäts i Norrköping, men trots allt fler indikationer på en återhämtning syns ännu ingen statistisk säkerställd trend i ozonskiktets återhämtning[7].

Analys

Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås enligt Naturvårdsverket. Ozonskiktet kommer att återvända till referensvärdet (1980 års tjocklek på ozonskiktet), förutsatt att andra faktorer som påverkar ozonskiktet (till exempel klimatet och halter av andra ämnen som påverkar ozonskiktet direkt eller indirekt) inte förändras.

Av ozonuttunningens medicinska effekter har vi ännu inte sett mer än början. Sannolikt kommer effekterna att kulminera först om flera decennier, eftersom både hudtumörer och grå starr ofta behöver lång tid för att utvecklas[8].

Fortsatt internationellt är arbete nödvändigt

Enligt Naturvårdsverket finns det fortfarande mycket att göra i syfte att säkerställa en fortsatt positiv utveckling för ozonskiktet. Framför allt är det i utvecklingsländerna det resterande

åtgärdsarbetet behöver ske med stöd av Montrealprotokollets[9] multilaterala fond. Sverige behöver fortsatt verka internationellt för att minska de totala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

En av de viktigaste frågorna att hantera för parterna till Montrealprotokollet är den kraftiga produktions- och konsumtionsökningen av fluorkolväten (HFC). HFC:er är växthusgaser varav många är kraftigt klimatpåverkande och omfattas av Kyotoprotokollet[10]. Visserligen har HFC ingen ozonnedbrytande potential men den internationella industrin har utvecklat HFC för att ersätta de ozonnedbrytande ämnena, som ska fasas ut enligt Montrealprotokollet.

Lustgas regleras inte inom ramen för Montrealprotokollet utan är istället en av de växthusgaser som regleras under Kyotoprotokollet. Utsläppen, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, är i dag större än för någon annan ozonnerbrytande gas med avseende på dess ozonnedbrytande potential. Kyotoprotokollet kräver emellertid bara att man minskar den totala halten av klimatgaserna i protokollet men reglerar inte hur detta görs. Det innebär att det inte finns några direkta krav på att minska utsläppen av just lustgas. Den övervägande andelen av de globala utsläppen av lustgas kommer från jordbrukssektorn, framförallt från en ökad gödsling av jordbruksmark. Det betyder att åtgärder som syftar till att minska utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, är väsentliga. En viktig slutsats är att åtgärder i syfte att minska utsläpp av kväveföreningar inte bara är angelägna för miljömålet Skyddande ozonskikt. De ökar även förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft.

Fortsatt viktigt arbete i Västra Götaland

I Västra Götaland arbetar Länsstyrelsen aktivt med att förhindra illegal export av farligt avfall, bland annat gamla kylar och frysar med freon. Det är angeläget att arbetet med utfasning av ozonnedbrytande ämnen inte undermineras av illegal handel med ozonnedbrytande ämnen och produkter. 

I plan- och bygglagen har reglerna för att ta om hand ozonnedbrytande ämnen i avfall blivit tydligare. En undersökning visar dock att cirka 90 procent av CFC i byggisolering i Sverige inte omhändertas när man river byggnader och därför läcker ut[11]. Vidare finns det lagar som reglerar hantering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter som kylar och frysar. Det behövs dock fler insatser för att se till att lagen efterlevs.

Länsstyrelsen arbetar med miljörådgivning för lantbrukare inom projektet Greppa näringen[12]. Syftet är bland annat att minska kväveläckage vilket också ger en minskad avgång av lustgas.



Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt

Indikatorer som följer upp målet