Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka och att fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att kunna nås till år 2050. Vi kan notera att utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska. Samtidigt vet vi att utsläppen ökar globalt sett och att Sverige i hög grad bidrar till denna ökning genom svenskarnas konsumtion av resor och varor i andra länder. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, påverkar miljötillståndet och riskerar att förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålens uppfyllnad. Målet har även stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå målen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bland annat innebär att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att förstå att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att veta om de åtgärder som genomförs i dag räcker för att ge tillräckliga effekter i miljön. Vår bedömning är dock att dagens styrmedel är otillräckliga.

Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är fortfarande möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland blir en del av lösningen.

 Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som starr. Ekosystem på land och i vatten kan också skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Ozonskiktet över Antarktis tunnas ut cirka 50 procent under månaderna september–oktober. På våra breddgrader brukar en uttunning observeras på upp till 5-10 procent. Med jämna mellanrum förekommer också kraftiga uttunningar av ozonskiktet över Arktis. Den hittills kraftigaste inträffade under de tre första månaderna av år 2011. Då bröts 80 procent av ozonet ned. Som en följd minskade ozonskiktets tjocklek även över Sverige, om än inte i samma omfattning. Det tunna ozonskiktet medförde en ökad ultraviolett strålning, men forskarna tror inte att risken för exempelvis hudcancer har ökat eftersom hålet varade under så kort tid[1].

Ozonnedbrytande ämnen

Ozonnedbrytande ämnen har använts till isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör, kylanläggningar, anläggningar för luftkonditionering, värmepumpar och halonbaserade brandsläckare inom flygindustri och försvar. Dessa ämnen är stabila och påverkar därför ozonskiktet under flera decennier[2].

Nationella data från 2013 visar på minskade halter för alla ozonnedbrytande gaser över Sverige med undantag för HCFC (klorfluorkolväten) och lustas (N2O). Någon statistiskt säkerställd förändring beträffande ozonskiktets tjocklek märks ännu inte, men årsvärdet för totalozon i Norrköping 2013 var det näst högsta sedan de regelbundna mätningarna startade 1988.

De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är relativt låga och fortsätter att minska. De består till största delen av CFC från uttjänta produkter.

Den globala produktionen och användningen av HCFC genererar fortsatta utsläpp och såväl CFC, HCFC och haloner fortsätter att läcka från uttjänta produkter. Även de globala utsläppen och halterna av lustgas (N2O) fortsätter att öka. Jordbrukssektorn står för den största andelen av de mänskligt orsakade utsläppen (två tredjedelar), men även industrin, förbränning av fossila bränslen, skogsbränder, förbränning av skörderester och reningsverk ger betydande bidrag[3].

Vändpunkt och återväxt

Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har avstannat och att ozonskiktet istället kommer att börja öka i tjocklek före år 2020. Globalt är ozonskiktet i dag cirka 3,5 procent tunnare jämfört med perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp. En fullständig återhämtning till 1980 års värden beräknas ske mellan cirka 2025 och 2040, Antarktis är undantaget där återhämtningen kommer att dröja längre[4].

Analys

Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås enligt Naturvårdsverket. Samtidigt understryker man att det finns osäkerheter i bedömningen och att mer underlag kommer att finnas inför 2015 års utvärdering av miljömålet. Det finns bland annat en risk att återhämtningen av ozonskiktet kommer att gå betydligt långsammare framförallt över Arktis.

Av ozonuttunningens medicinska effekter har vi ännu inte sett mer än början. Sannolikt kommer effekterna att kulminera först om flera decennier, eftersom både hudtumörer och grå starr ofta behöver lång tid för att utvecklas[5].

Fortsatt arbetet nödvändigt

De internationella åtgärderna i Montrealprotokollet har sedan år 1989 varit mycket framgångsrika. Ozonnedbrytande ämnen har kunnat förbjudas och begränsas. En stötesten har varit utfasningen av HCFC (klorfluorkolväten) i utvecklingsländerna. Nu bedöms denna utfasning komma igång i och med att Kina beviljats 2,5 miljarder kronor från Montrealprotokollets multilaterala fond. Detta innebär även en minskad klimatpåverkan eftersom HCFC också är en växthusgas. Däremot fortsätter tyvärr de globala utsläppen av lustgas att öka. Enligt en ny rapport från UNEP kan utsläppen av lustgas vara fördubblade år 2050. I rapporten föreslås en rad åtgärder inom olika sektorer för att minska utsläppen[6].

Det är även angeläget att arbetet inte undermineras av illegal handel med ozonnedbrytande ämnen och produkter. I Västra Götalands län arbetar Länsstyrelsen aktivt med att förhindra illegal export av farligt avfall, bland annat gamla kylar och frysar med freon.

I plan- och bygglagen har reglerna för att ta om hand ozonnedbrytande ämnen i avfall blivit tydligare. En undersökning visar dock att cirka 90 procent av CFC i byggisolering i Sverige inte omhändertas när man river byggnader och därför läcker ut. Vidare finns det lagar som reglerar hantering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter som kylar och frysar. Det behövs dock fler insatser för att se till att lagen efterlevs.

Klimatets inverkan på ozonskiktet

Den pågående klimatförändringen, som värmer upp troposfären, kyler samtidigt ner stratosfären och effekterna är i dagsläget komplexa och svårförutsägbara. En fortsatt ned-kylning av stratosfären bedöms bland annat öka risken för återkommande episoder av kraftig ozonuttunning av ozonskiktet över Arktis[7].

Enligt en rapport från UNEP utgör lustgas idag den viktigaste ozonnedbrytande gasen. Eftersom lustgas även är den tredje mest potenta växthusgasen kan de fortsatta utsläppen dessutom förstärka den ovan nämnda nedkylningen av stratosfären. Utsläpp av lustgas har på så vis en dubbelt negativ påverkan på ozonskiktet. Däremot har inte lustgas någon direkt påverkan på nedbrytning av ozonet ovanför polarområden där nedbrytningen sker på grund av klor- och bromhaltiga ämnen.

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt

Indikatorer som följer upp målet