Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås till år 2050. Vi kan se att utläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska, men inte i tillräcklig omfattning. Målet har dessutom stora effekter på vår möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Vägtrafikens utsläpp har minskat något jämfört med föregående år men är fortsatt höga. Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bl.a. leder till att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att ha i åtanke att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att avgöra om de åtgärder som genomförs i dag är tillräckliga för att ge effekter i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för åtgärder är otillräckliga. De nyligen föreslagna förändringarna i landsbygdsprogrammet riskerar att negativt påverka möjligheten att nå framför allt miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet med att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland kan bli en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som starr. Ekosystem på land och i vatten kan också skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Ozonnedbrytande ämnen

Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge eftersom dessa ämnen är stabila. Det betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC), de senare även kallade freoner. Ozonnedbrytande ämnen finns kvar i isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör, kylanläggningar, anläggningar för luftkonditionering, värmepumpar och halon baserade brandsläckare inom flygindustrin och försvaret.

Ozonskiktets tjocklek påverkas även av faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären. Ett internationellt avtal, Montrealprotokollet, reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

Ozonskiktet över Antarktis tunnas ut cirka 50 procent under vårmånaderna september–oktober. På våra breddgrader brukar en uttunning observeras på upp till 5-10 procent. Med jämna mellanrum förekommer kraftiga uttunningar av ozonskiktet över Arktis. Den hittills kraftigaste inträffade under de tre första månaderna av år 2011. Då bröts 80 procent av ozonet ned. Som en följd minskade ozonskiktets tjocklek även över Sverige, om än inte i samma omfattning. Det tunna ozonskiktet medförde en ökad ultraviolett strålning, men forskarna tror inte att risken för exempelvis hudcancer har ökat eftersom hålet varade under så kort tid (Naturvårdsverket). 

Utsläppen, liksom halterna i stratosfären, av ozonnedbrytande ämnen minskar, dock med undantag för HCFC och lustgas.  

Vändpunkt och återväxt

Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har avstannat och att ozonskiktet istället kommer att börja öka i tjocklek före år 2020. Globalt är ozonskiktet i dag cirka 3,5 procent tunnare jämfört med perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp. Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, och FN:s meteorologiska världsorganisation, WMO, pekar modeller och observationer på att vändpunkten för ozonuttunningen gott och väl kommer att vara passerad 2020. En fullständig återhämtning till 1980 års värden beräknas ske mellan cirka 2025 och 2040, Antarktis är undantaget där återhämtningen kommer att dröja längre.

Analys

Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020, enligt Naturvårdsverket. Även om miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås finns osäkerheter, både i vetenskapliga data och på grund av naturliga variationer i ozonskiktets tjocklek anser Naturvårdsverket. Prognoserna kompliceras också av återkopplande mekanismer i atmosfären som ytterligare kompliceras av växthuseffekten.

Fortsatt arbete nödvändigt

De internationella åtgärderna inom Montrealprotokollet har sedan år 1989 varit mycket framgångsrika. Ozonnedbrytande ämnen har kunnat förbjudas och begränsas. Även framöver blir arbetet inom Montrealprotokollet viktigt för att säkerställa en fortsatt minskning av produktion och konsumtion av ozonnedbrytande ämnen samt för att kontrollera att inte nya ozonnedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

Det är även angeläget att arbetet inom Montrealprotokollet inte undermineras av illegal handel med ozonnedbrytande ämnen och produkter. Vidare är det viktigt att HCFC avvecklas och inte ersätts med klimatskadliga ersättningsgaser som till exempel den kraftigt klimatpåverkande HFC-gasen.

Genom förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, (SFS 2005:209) genomförs direktiv (2002/96/EG) om avfall som utgörs av, eller innehåller elektriskt eller elektroniskt avfall. Även om styrmedlet i stort har fungerat bra, finns det i dag signaler om att uttjänta kylmöbler hanteras bristfälligt vid insamling, transport och återvinning vilket leder till läckage av CFC och HCFC251. I Västra Götalands län arbetar Länsstyrelsen aktivt med att förhindra illegal export av farligt avfall bland annat gamla kylar och frysar med freon.

I den nya plan- och bygglagen har reglerna för att ta om hand ozonnedbrytande ämnen i avfall blivit tydligare. Det gäller såväl vid rivning som vid andra bygglovspliktiga ärenden. Dessutom har ett större tillsynsansvar lagts på kommuner och länsstyrelser för att se till att den nya lagen efterlevs. Det finns i dag tyvärr indikationer på att en stor del av byggnadsisoleringsmaterialet inte återvinns på ett korrekt sätt vid rivning.

Klimatets inverkan på ozonskiktet

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980-

2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser. Ett ozonhål här uppe kan drabba tätbefolkade områden i betydligt större omfattning än vad som är fallet på södra halvklotet (Naturvårdsverket).

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt

Indikatorer som följer upp målet