Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen skapar en plattform för Fossiloberoende Västra Götaland, där kommunernas, företagens och de andra aktörernas arbete de närmaste åren kommer att vara avgörande för att kunna nå klimatmålen. 

Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer på land, i vatten och i våra tätorter är också viktigt.

En än mer hållbar samhällsplanering och hushållning med resurserna är centralt för att nå miljömålen. För att värna vår hälsa behöver luftkvaliteten och ljudmiljön förbättras, och ytterligare dricksvattentäkter skyddas.

Dagens styrmedel är otillräckliga. Det behövs mer riktade medel samt fler effektiva nationella styrmedel. Miljöskadliga subventioner måste ses över och avvecklas.

Fler aktörer behöver involveras i miljöarbetet och människors attityder och beteenden förändras. På regional och lokal nivå behöver vi planera, agera och konsumera hållbart.

Under 2016 utvecklar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götalands län.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i länet blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Kunskaps- och informationskrav

Kemikalielagstiftningen innebär att kunskap om ämnens egenskaper och risker successivt tas fram, trots detta så finns ett stort antal kemiska ämnen där sådan kunskap ännu inte är framtagen. Dessa ämnen finns ute på marknaden och ingår i ett ännu större antal kemiska produkter, till exempel målarfärg och varor som kläder och datorer.

Miljögifter 

En grov uppskattning är att det finns ett par tusen ämnen i bruk med särskilt farliga egenskaper som behöver fasas ut och tas om hand, till exempel bromerade flamskyddsmedel, bly, kvicksilver och kadmium. Vissa kända miljögifter som dioxin [1] och kadmium innebär ett folkhälsoproblem [2], [3]. Andra nya miljögifter som PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen) har uppmärksammats de senaste åren [4].

De organiska miljögifterna PCB, PAH (polycykliska aromatiska kolväten)  och särskilt nonylfenol fortsatte minska under 2015 i slammet från länets avloppsreningsverk. Nationell provtagning av halterna av några organiska miljögifter i bröstmjölk visar också minskande halter [5]. I feta fiskarter kan miljögifter som dioxiner och PAH:er ackumuleras [6]. I Vänern och Vättern har det påträffats feta fiskarter med dioxinhalter som är högre än EU:s gränsvärde för livsmedel som får saluföras [7]. Frivillig provtagning av sik pågår i länet [8].

Under 2015 mättes förekomsten av växtskyddsmedel i fem vattendrag med hög andel jordbruksmark, resultaten visade att antalet prov som överskrider riktvärden för ytvatten är få, färre än tidigare mätningar. [9]

Metallerna bly, kadmium, kvicksilver och koppar har under 2015 fortsatt minska i från länets reningsverk [10].  Nedfallet av bly, kadmium och  kvicksilver har även minskat i länet mellan 2010 och 2015 [11]. Det finns dock inga tydliga tecken på att kadmiumhalterna i befolkningen har börjat sjunka [12].

Spridning av läkemedelsrester är ett problem och Västra Götalandsregionen verkar aktivt för att minska antibiotikaförskrivning, den minskade med 3,2 procent under 2015.

Det finns även ett stort antal ämnen som inte längre är i bruk men som kan finnas i förorenade områden. I länet finns cirka 9 500 potentiellt förorenade områden varav cirka 230 ingår i den högst prioriterade klassen. Av dessa pågår arbete med undersökningar och åtgärder på omkring 120 områden [13].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms i år som neutral, en förbättring jämfört föregående år.

Visserligen ökar mängden nya kemikalier och en ökad konsumtion leder också till en ökad kemikalie-­ och varuproduktion med risk för spridning av farliga ämnen. Men det minskande innehållet av flera miljögifter i reningsverkens slam är positivt. Innehållet i slam är en av flera måttstockar på hur arbetet för en giftfri miljö fortskrider. Det är vidare positivt att nedfallet av tungmetaller fortsätter att minska. Ökad kunskapen om växtskyddsmedel och nya användarvillkor ligger sannolikt bakom de minskande halterna av växtskyddsmedel i länets ytvatten. Arbete med förorenade områden ger resultat och sammantaget bedöms det regionala målet som möjligt att nå.

Fortsatt problem med förhöjda halter av miljögifter

Med ytterligare nationella och internationella insatser är det möjligt att komma tillrätta med tillförseln av nya farliga ämnen till miljön till 2020. De långlivade föroreningarna som redan finns spridda i miljön kommer däremot att vara mycket svåra att åtgärda. Ett allvarligt exempel på detta är att en del fiskarter innehåller miljögifter. Det är fiskarter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Strömming och vildfångad lax äts däremot oftare och säljs över disk. Sverige har fått dispens från EU att saluföra fisk med förhöjda dioxinhalter och därför ger Livsmedelsverket ut kostråd [14], [15]. I länet är det problematiskt att vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern kan innehålla förhöjda halter av dioxin och PCB [16]. Vidare är det ett bekymmer att höga kvicksilverhalter kan finnas i abborre, gädda, gös och lake i länets insjöar. Det finns även mycket höga halter av dioxin i krabbsmör och smör från havskräfta, däremot är halterna i krabb- och kräftmusklerna låga [17].

För kadmium är en samlad bedömning är att vi i Sverige med största sannolikhet ligger under den gräns för tolererbart veckointag av kadmium via kosten som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastställt, men marginalen bedöms ändå som liten [18]. Kostens innehåll av kadmium är ett fortsatt bekymmer liksom att kvinnor med låga järndepåer har generellt högre kadmiumbelastning än män [19].

Brister i kunskapskrav och information

EU-reglerna om produktinformation för varor efterlevs fortfarande dåligt. Leverantören av en vara är skyldig att lämna information om särskilt farliga ämnen (den så kallade kandidatförteckningen) som överstiger 0,1 procent av innehållet och hur varan kan hanteras på ett säkert sätt. Det är dock fortfarande mycket svårt för konsumenter, inköpare, återförsäljare, avfallshanterare och andra berörda att få information om farliga ämnen i varor.

Det är en brist att kunskapskravet i lagstiftningen inte täcker ämnen som tillverkas i mindre volymer. De kunskapskrav som reglerar användningen av bekämpningsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter har brister särskilt när det gäller att redovisa miljöeffekter. Vidare är kunskapen om hur människor och miljö påverkas av att exponeras för flera ämnen samtidigt fortfarande låg [20].

Att fasa ut och substituera

Kemikalielagstiftningen innefattar ett system med tillståndskrav för särskilt farliga kemiska ämnen. Den innebär att efter ett visst slutdatum får ämnena inte användas om man inte sökt tillstånd och då får de endast användas till de specifika ändamål som man fått tillstånd för. Förslag på vilka nya ämnen som ska omfattas finns på den så kallade kandidatförteckningen [21]. Detta ökar trycket på företag att ersätta särskilt farliga ämnen med mindre farliga alternativ, vilket är positivt. Det finns vidare ett system för hur ämnen får användas i varor för att minska risken vid användning, det gäller både varor som tillverkas i EU och som importeras [22], [23].

[4]  http://ki.se/imm/perfluorerade-amnen se även texten med bedömning av Grundvatten av god kvalitet

[10] Sammanställning av uppgifter från Svenska miljörapporteringsportalen. Länsstyrelsen 2016.

[18]http://ki.se/imm/kadmium  samt personligt meddelande från prof. Agneta Åkesson på Karolinska institutet

[20] Denna effekt benämns ofta cocktaileffekten http://ki.se/forskning/cocktaileffekt-gor-kemikalier-giftigare