Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömning och trender är desamma som år 2014.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att klimatmålen ska nås. Länsstyrelsens och Västra götalandsregionens arbete med Fossiloberoende Västra Götaland är en viktig del. Samtidigt vet vi att utsläppen inte minskar globalt sett och att Sverige genom svenskarnas konsumtion av importerade varor och flygresor till utlandet inte förbättrar situationen. Klimatförändringarna har också stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Fortsatt åtgärdsarbetet behövs för att minska påverkan från försurning, övergödning och fysisk påverkan på våra vatten. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt men hänsynsfullt jordbruk och fortsätta arbetet med miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer, både på land och vatten, är fortsatt viktigt. Arbetet med grön infrastruktur och havsplanering är viktiga verktyg för att nå detta.

En hållbar samhällsplanering och att hushålla med våra resurser är fortsatt centrala för att nå våra miljömål. För att värna vår hälsa behöver arbetet för förbättrad luftkvalitet fortsätta, liksom ett fortsatt arbete med att skydda fler av våra dricksvattentäkter och åtgärder för att nå en giftfri miljö.

Vår bedömning är att dagens styrmedel är otillräckliga. Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll, bland annat är det nödvändigt att miljöskadliga subventioner ses över och avvecklas. Samtidigt behöver vi regionalt och lokalt planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i ÄVstra Götaland blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Luftkvaliteten är inte tillräckligt bra i svenska tätorter. Antalet förtida dödsfall i Sverige uppskattas till cirka 5 500 per år på grund av exponeringen för partiklar och kvävedioxid (NO2). Kostnaden för hälsoförlusterna uppskattas till 35 miljarder[1]. Flera studier pekar på att kvävedioxid är hälsofarligare än man tidigare trott, bland annat att lungfunktionen hos barn kan påverkas vid så låga halter som 20 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) som årsmedelvärde[2]. WHO har utvärderat den vetenskapliga basen för EU-gränsvärden för luftkvalitet och menar att det finns grund för att revidera nuvarande WHO-guideline för NO2 nedåt[3].

Partiklar

Dagens halt av partiklar medför hälsoproblem i svenska tätorter, i synnerhet för känsliga personer som t.ex. barn. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM10), orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. De mätningar av partiklar som gjorts i länet visar att målvärdet för Frisk luft[4] inte nås vid starkt trafikerade gator i Göteborg och andra större tätorter.

Sot (BC, black carbon) utgör en del av PM2,5 och har utöver hälsoeffekter även en klimatpåverkan. Utsläppskällor i länet är vedeldning, dieseldrivna arbetsmaskiner, tunga lastbilar, samt förbränningsanläggningar för el- och fjärrvärme[5].

Kvävedioxid

Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter i taknivå mellan cirka 20–30 µg/m3 de senaste tio åren. Det är ungefär fem gånger högre än på t.ex. Onsalahalvån där den regionala bakgrundshalten mäts på stationen Råö. Skillnaden mellan regional bakgrundshalt och halter i städerna är avsevärt större för just NO2, jämfört med andra luftföroreningar.

I städernas gaturum är halterna som högst och vid Gårda i Göteborg har årsmedelhalterna varit mellan cirka 40–50 µg/m3 de senaste tio åren. Under vintern kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (vid kraftig inversion) bli över 200 µg/m3 som timmedelvärde i både gaturum och taknivå. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära trafikerade vägar för att nå målvärdet för Frisk luft[6].

Marknära ozon

Ozonhalterna inom Västra Götaland skiljer sig relativt mycket åt beroende på topografi (höglänt eller låglänt) och avstånd till havet. De kan också variera kraftigt mellan åren beroende på vädersituationen, lokal ozonbildning samt långväga transport av ozon och ozonbildande ämnen. Mätdata från länet tyder på att antalet tillfällen med riktigt höga halter av ozon har minskat de senaste 20 åren. Tyvärr har medelhalterna av ozon ökat i urban och regional bakgrundsluft under samma period. Trots att antalet tillfällen med höga halter minskat något är uppmätta timmedelhalter i länet ofta högre än miljömålets preciseringar för marknära ozon. Miljömålets ozonindex till skydd av växtlighet underskrids vissa år och överskrids andra. År 2014 var halterna av ozon relativt höga och enligt mätningar inom ozonmätnätet i södra Sverige överskrids preciseringen i stort sett över hela länet[7]. Kostnaderna för ozonbelastningen på skogs- och jordbruk uppgår till 913 miljoner kr per år[8].

Analys

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i luftmiljön i länet är neutral eftersom halterna av flera luftföroreningar inte minskat under 2000-talet[9].

Luftkvalitet i gatumiljö och vägtrafikens utsläpp

Förhöjda halter av partiklar (PM10) i gaturum beror i huvudsak på slitage av vägbana och fordon, främst dubbdäcksanvändning. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, men halterna har inte minskat i den utsträckning som man hoppades.

Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Tyvärr har inte halterna i luft av kvävedioxid minskat i samma omfattning. En anledning till detta är att mängden dieselbilar har ökat och att dessa släpper ut en större andel direktemitterad kvävedioxid jämfört med bensinbilar. Vidare finns det frågetecken om de verkliga utsläppen från dieseldrivna personbilar överensstämmer med beslutade kravnivåer[10]. Detta kan komma att återspeglas i kommande utsläppsberäkningar och scenarior över framtida kvävedioxidhalter gjorda de senaste åren kan behöva omprövas.

I Göteborg har trängselskatten inneburit en 7-8 procents minskning av vägtrafiken[11]  och utsläppen och bidrar även till sänkta halter av luftföroreningar. Det är otydligt om den beslutade länstransportplanen för åren 2014-2025 kommer att ha någon positiv inverkan på miljömålet[12],[13].

Kraftfulla styrmedel med krav på minskade fordonsutsläpp har beslutats, såväl nationellt som inom EU, men enligt Naturvårdsverket räcker inte detta[14] . De kritiserade också förslaget till nationell plan för transportsystemet för åren 2014-2025 för att den byggde på prognoser med kraftigt ökade vägtransporter vilket inte är förenligt med en utveckling mot ett transportsnålt samhälle[15].

Kompletterande åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar är angelägna. Den ökande användningen av dieseldrivna personbilar är problematisk, eftersom de inte har lika stränga avgasreningskrav som bensinbilar när det gäller kvävedioxid och partiklar samt frågetecknen kring utsläppens storlek i verklig körning. Vidare behöver utvecklingen mot ett transportsnålt samhälle påbörjas nu och också genomsyra kommande nationella och regionala transportplaner.

Åtgärder för minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen behöver minska av flera skäl bland annat för att dessa ämnen bidrar till bildningen av marknära ozon. I länet handlar åtgärder om att minska de största punktutsläppen exempelvis från raffinaderier och de diffusa utsläppen från bränslehanteringen. Hushållens användning av lösningsmedel, bilvårdsprodukter och tändvätska visar en uppgående trend och behöver också åtgärdas.

Vedeldning

Åtgärder för att minska utsläpp av partiklar från vedeldning är angeläget, dels för att de påverkar luftkvaliteten och dels för att sot (BC) är en s.k. kortlivad växthusgas.  Inom Climate and Clean Air Coalition (CCAC) deltar Sverige för att begränsa utsläppen från bland annat vedeldning i arktiska länder.



[4] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.

[6] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.

[12] Yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Länsstyrelsens yttrande, Dnr. 340- 19909-2013.

[15] Yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Länsstyrelsens yttrande, Dnr. 340–19909–2013.

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft