Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen skapar en plattform för Fossiloberoende Västra Götaland, där kommunernas, företagens och de andra aktörernas arbete de närmaste åren kommer att vara avgörande för att kunna nå klimatmålen. 

Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer på land, i vatten och i våra tätorter är också viktigt.

En än mer hållbar samhällsplanering och hushållning med resurserna är centralt för att nå miljömålen. För att värna vår hälsa behöver luftkvaliteten och ljudmiljön förbättras, och ytterligare dricksvattentäkter skyddas.

Dagens styrmedel är otillräckliga. Det behövs mer riktade medel samt fler effektiva nationella styrmedel. Miljöskadliga subventioner måste ses över och avvecklas.

Fler aktörer behöver involveras i miljöarbetet och människors attityder och beteenden förändras. På regional och lokal nivå behöver vi planera, agera och konsumera hållbart.

Under 2016 utvecklar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götalands län.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i länet blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Luftkvaliteten är inte tillräckligt bra vare sig i länets tätorter eller i andra tätorter i Sverige. Antalet förtida dödsfall i landet uppskattas till 5 500 per år på grund av exponeringen för partiklar och kvävedioxid (NO2). Kostnaden för hälsoförlusterna i Sverige uppskattas till 35 miljarder kronor per år [1].

Flera studier pekar på att kvävedioxid är hälsofarligare än man tidigare trott, bland annat kan lungfunktionen hos barn påverkas vid så låga halter som 20 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) som årsmedelvärde [2]. WHO har utvärderat den vetenskapliga basen för EU-gränsvärden för luftkvalitet och menar att det finns grund för att sänka EU:s gränsvärden för NO2 nedåt [3].

Partiklar

De mätningar av partiklar PM10 som gjorts i länet visar att i delar av länet är den regionala bakgrundshalten i samma nivå som, eller strax under, preciseringarna för Frisk luft. De höga bakgrundsnivåerna tillsammans med slitagepartiklar från vägtrafik medför att målvärdet för Frisk luft [4]  inte nås vid  trafikerade gator i Göteborg och andra större tätorter.

Dubbdäcksförbud på enskilda gator i Göteborg och dammbindning har varit positiva i syfte att klara MKN men inte räckt för att få en god luftkvalitet.  

För partiklar PM2,5 finns endast ett fåtal mätningar gjorda i länet. Den regionala bakgrundshalten är relativt hög. Det finns därför en viss risk för överskridanden av preciseringen för PM2,5 i starkt trafikerade gaturum samt i områden med mycket vedeldning. Utsläppskällor i länet är vedeldning, dieseldrivna arbetsmaskiner, tunga lastbilar samt el- och fjärrvärmeverk [5].

En delmängd av PM10 utgörs av sot (BC, black carbon) som utöver hälsoeffekter även har en klimatpåverkan [6].

Kvävedioxid

Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter mätt i taknivå på mellan cirka 20–25 µg/m3 de senaste tio åren. Det är ungefär fem gånger högre än på Onsalahalvön där den regionala bakgrundshalten mäts på stationen Råö.

De högsta halterna återfinns i tätorterna, där en kombination av mycket trafik och/eller trånga gaturum med dålig luftomblandning bidrar till höga halter över preciseringarna för NO2.

Under vintern kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (vid kraftig inversion) bli över 200 µg/m3 som timmedelvärde i trafikerade gaturum. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära trafikerade vägar för att nå målvärdet för Frisk luft [7].

Under 2015 har mätmetoderna för kvävedioxid ändrats vid de fasta mätstationerna Gårda och Haga i Göteborg [8]. Istället för DOAS-metoden som mäter längs en sträcka mäter den nya metoden (kemiluminescens) i en punkt [9]. En fördel med metodbytet är att resultaten i de nya mätpunkterna ger en representativ bild över haltnivåerna i trafikerade gaturum där människor bor och vistas.

I Göteborg har trängselskatten inneburit en genomsnittlig minskning på 6-7 procent av biltrafikflödet genom betalstationerna 2015 jämfört med 2012 innan trängselskatten infördes [10]. Detta är positivt för luftkvaliteten men har inte varit tillräckligt. Vid trafikerade trånga gaturum i innerstaden i Göteborg liksom utmed statliga leder är halterna så höga att det är svårt att klara den juridiskt bindande miljökvalitetsnormen för dygn och timme [11]. Arbete pågår med ett att ta fram ett nytt reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid [12].   

Marknära ozon

Halterna av marknära ozon [13] inom Västra Götalands län skiljer sig relativt mycket åt beroende på topografi (höglänt eller låglänt) och avstånd till havet. De kan också variera kraftigt mellan åren beroende på vädersituationen, lokal ozonbildning samt långväga transport av marknära ozon och ozonbildande ämnen [14]. De totala utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) som bidrar till bildning av marknära ozon minskar i länet, men utsläppen från länets industrier har inte minskat de senaste åren. Länsstyrelsen arbetar aktivt för att minska VOC utsläppen från industrierna genom tillsyn och prövning.

Mätdata från länet tyder på att antalet tillfällen med riktigt höga halter av marknära ozon har minskat de senaste 20 åren. Tyvärr har medelhalterna av ozon ökat i urban och regional bakgrundsluft under samma period. Trots att antalet tillfällen med höga halter minskat något är uppmätta timmedelhalter i länet högre än miljömålets preciseringar för marknära ozon.

Miljömålets ozonindex till skydd av växtlighet underskrids vissa år och överskrids andra. År 2014 var halterna av ozon relativt höga och enligt mätningar inom ozonmätnätet i södra Sverige överskrids preciseringen för ozonindex i stort sett över hela länet. År 2015 var halterna lägre och nivån för ozonindex klarades på samtliga mätstationer i länet [15]. Kostnaderna för ozonbelastningen på skogs- och jordbruk uppgår i Sverige till cirka 913 miljoner kr per år [16].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i luftmiljön i länet är neutral eftersom halterna av flera luftföroreningar inte minskat under 2000-talet [17].

Luftkvalitet i gatumiljö

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. Den ökande användningen av dieseldrivna personbilar är problematisk, eftersom de inte har lika stränga avgasreningskrav som bensinbilar när det gäller kväveoxider och partiklar. Vidare behöver större hänsyn till luftkvaliteten tas vid planering och byggande som innebär förtätning. Det samma gäller vid planering och byggande av infrastruktur i länet, mer fokus på luftkvalitet behövs både i länstransportplanen och i den nationella transportplanen. 

Mätningar av så kallad regional bakgrundsluft visar att intransporten av partiklar är ett reellt luftkvalitetsproblem, eftersom bakgrundsnivån ligger så nära målvärdet. Det är framför allt utsläppen från den internationella sjöfarten som orsakar detta.

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

I länet står industrin för en tredjedel av utsläppen och dessa ser inte ut att minska framöver. Hushållens användning av lösningsmedel (spolarvätska, bilvårdsprodukter och tändvätska) är också en stor utsläppskälla, dessa utsläpp visar inte heller på någon minskande trend.

 

[4] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.

[7] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.

[13] Avsnittet handlar om marknära ozon bildas marknära och inte om det ozon som bildar det skyddande ozonskiktet.