Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka och att fler styrmedel krävs.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att kunna nås till år 2050. Vi kan notera att utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska. Samtidigt vet vi att utsläppen ökar globalt sett och att Sverige i hög grad bidrar till denna ökning genom svenskarnas konsumtion av resor och varor i andra länder. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, påverkar miljötillståndet och riskerar att förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålens uppfyllnad. Målet har även stora effekter på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå målen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bland annat innebär att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att förstå att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att veta om de åtgärder som genomförs i dag räcker för att ge tillräckliga effekter i miljön. Vår bedömning är dock att dagens styrmedel är otillräckliga.

Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet för att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera, agera och konsumera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är fortfarande möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland blir en del av lösningen.

 Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Partiklar

Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter, i synnerhet för känsliga personer. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM 10), orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka att cirka 900 människor per år dör i förtid i Västra Götaland [1]. I gatumiljön dominerar, särskilt under våren, slitagepartiklar från däck och vägbana. Andelen dubbdäck har en avgörande betydelse för bildningen av slitagepartiklar. De mätningar av partiklar som gjorts i länet visar att målvärdet för Frisk luft inte nås vid starkt trafikerade gator i Göteborg och andra större tätorter. Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för partiklar, som anger den högsta tolererbara halten i luften.  

Kvävedioxid

Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Tyvärr har inte halterna i luft av kvävedioxid minskat i samma omfattning. En anledning till detta är att mängden dieselbilar har ökat och att dessa släpper ut en större andel direktemitterad kvävedioxid jämfört med bensinbilar. Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter i taknivå mellan 20–30 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) de senaste tio åren. Under vinterhalvåret kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli över 200 som timmedelvärde. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära stora trafikleder för att nå målvärdet för Frisk luft (20 µg/m3 och år, 60 µg/m3 och timme). Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften.

Marknära ozon

Ozonhalterna inom Västra Götaland skiljer sig relativt mycket åt beroende på topografi (höglänt eller låglänt) och avstånd till havet. Förekomsten av marknära ozon kan variera kraftigt mellan åren och beror bland annat på vädersituationen, lokal ozonbildning samt långväga transport av ozon och ozonbildande ämnen. Mätdata från Västra Götaland tyder på att antalet tillfällen med riktigt höga halter av marknära ozon har minskat de senaste 20 åren. Tyvärr har medelhalterna av ozon ökat i urban och regional bakgrundsluft under samma period. Trots att antalet tillfällen med höga halter minskat något är uppmätta timmedelhalter i Västra Götaland ofta högre än miljömålets preciseringar för marknära ozon. Miljömålets ozonindex till skydd av växtlighet underskrids vissa år och överskrids andra. År 2013 var halterna av marknära ozon höga och enligt mätningar inom Ozonmätnätet i södra Sverige överskrids preciseringen i stort sett över hela länet[2].

Analys

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i luftmiljön i länet är neutral eftersom halterna av flera luftföroreningar inte minskat under 2000-talet[3].

Luftkvalitet i gatumiljö och vägtrafikens utsläpp

Lufthaltsmätningar visar att målvärdet för Frisk luft inte nås vid trafikerade gator i Göteborg och andra större tätorter. Förhöjda halter av partiklar (PM10) i gaturum beror i huvudsak på slitage av vägbana och fordon, främst dubbdäcksanvändning. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om halterna på alla platser inte har minskat i den utsträckning som man hoppades. Ytterligare styrmedel för att begränsa utsläppen behövs.

Det långsiktiga målvärdet för kvävedioxid överskrids frekvent i gatumiljön i Göteborg och andra städer. Orsaken är framför allt fordonstrafik. Det finns därför behov av att skynda på åtgärder för att begränsa utsläppen, både från transportsektorn och från arbetsmaskiner.

Exempel på åtgärder kan vara trafikbegränsningar, tidigareläggning av utsläppskrav på fordon och utökade miljözoner och planering för ett transportsnålt samhälle. Trängselskatterna som införts i Göteborg har gett en 10 procents minskning av vägtrafiken och utsläppen, vilket också kan leda till sänkta halter av luftföroreningar. Framtiden för trängselskatten är dock oviss. Vidare är det otydligt om den i år beslutade länstransportplanen för åren 2014-2025 kommer att ha någon positiv inverkan på miljömålet[4],[5].

Kraftfulla styrmedel med krav på minskade fordonsutsläpp har beslutats, såväl nationellt som inom EU[6]. Det tar dock tid innan styrmedlen får fullt genomslag och det finns en osäkerhet när det gäller vilken effekt de får i praktiken. Nationella styrmedel, som bland annat åtgärdsprogram och regelverk kring miljökvalitetsnormer samt trängselskatt, är i dagsläget inte tillräckligt effektiva och bör skärpas enligt Naturvårdsverket. Vidare kritiserade Naturvårdsverket förslaget till nationell plan för transportsystemet för åren 2014-2025 för att den byggde på prognoser med kraftigt ökade vägtransporter vilket inte är förenligt med en utveckling mot ett transportsnålt samhälle[7].

Kompletterande åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar är angelägna. Den ökande användningen av dieseldrivna personbilar är problematisk, eftersom de inte har lika stränga avgasreningskrav som bensinbilar när det gäller kvävedioxid och partiklar. Vidare behöver utvecklingen mot ett transportsnålt samhälle påbörjas nu och genomsyra denna och kommande nationella och regionala transportplaner.

Marknära ozon fortfarande hot för hälsan och växtligheten

Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon har minskat med cirka 20 procent mellan 2002–2011[8]. De totala svenska utsläppen minskar också, men ytterligare åtgärder behövs inom vägtrafiken, såväl teknik som planering för ett transportsnålt samhälle. Vidare behövs åtgärder som minskar utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom såväl industrin som hushållens användning av lösningsmedel. 


[4] Yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Länsstyrelsens yttrande, Dnr. 340- 19909-2013.

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft

Indikatorer som följer upp målet