God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen skapar en plattform för Fossiloberoende Västra Götaland, där kommunernas, företagens och de andra aktörernas arbete de närmaste åren kommer att vara avgörande för att kunna nå klimatmålen. 

Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer på land, i vatten och i våra tätorter är också viktigt.

En än mer hållbar samhällsplanering och hushållning med resurserna är centralt för att nå miljömålen. För att värna vår hälsa behöver luftkvaliteten och ljudmiljön förbättras, och ytterligare dricksvattentäkter skyddas.

Dagens styrmedel är otillräckliga. Det behövs mer riktade medel samt fler effektiva nationella styrmedel. Miljöskadliga subventioner måste ses över och avvecklas.

Fler aktörer behöver involveras i miljöarbetet och människors attityder och beteenden förändras. På regional och lokal nivå behöver vi planera, agera och konsumera hållbart.

Under 2016 utvecklar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götalands län.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i länet blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bebyggelsestruktur och transporter

Västra Götalands län har en spridd bebyggelsestruktur med flera kompletterande och konkurrerande arbetsmarknader. Befolkningstätheten ökar och ligger idag på 69,3 invånare/km². Järnvägsnätet i länet är eftersatt och efterfrågan av ökad kapacitet är stor både för person- och godstrafik. Till år 2020 förväntas godstransporterna på järnvägen fördubblas till och från Göteborgs hamn [1]. År 2015 utgjorde kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel (detta motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel) cirka 27 procent för Västra Götalands län och för Göteborgsregionen inklusive Kungsbacka cirka 36 procent [2]. 91 procent av länets invånare har mindre än 1,5 km till en hållplats med hög turtäthet [3].

Endast sju procent av länets befolkning gör sina huvudresor med cykel [4]. Alla större tätorter har ett utbyggt cykelvägnät men utanför tätorter varierar resultaten kraftigt. Mer än hälften av kommunerna i länet har tagit fram strategier för att stärka miljöanpassade transporter samt genomfört åtgärder för att främja hållbara transporter [5]. Sedan januari 2016 finns en regional cykelstrategi som tagits fram i samverkan med länets kommuner [6].  

Den regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götalands län 2014-2025 bedöms inte bidra till en omställning av transportsystemet, eftersom drygt hälften av investeringar utgörs av nyinvesteringar i väg. Jämfört med tidigare planer har dock andelen minskat, och den andel som är avsatt för kollektivtrafik, samfinansiering av järnväg i nationell plan och cykel utgör nu 40 procent [7].

Drygt 50 procent av länets invånare har tillgång till  bredband med 100 Mbit/s. Målet är att 90 procent av Västra Götalands läns hushåll och företag ska ha tillgång till robust bredband med en hastighet på 100 Mbit/s år 2020. Det finns en regional strategi och en samordningsgrupp för att nå målet[ 8].

Initiativ för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur har tagits av kommunerna i Göteborgsregionen, Norra Bohuslän samt Skaraborg genom att upprätta strukturbilder. Dessa anger att ny bebyggelse och verksamhet ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse, i närheten av kollektivtrafik och så att gröna stråk sparas för rekreation, jord- och skogsbruk. Även enskilda kommuner tar fram strukturbilder. Bostadsbyggandet följer delvis strukturbilden men bostadsbebyggelse tillkommer även utanför stråken, främst vid kusten.

33 av de 49 kommunerna i länet har en översiktsplan som är äldre än fyra år. 19 kommuner har med miljömålen som en av sina planeringsprinciper. Vägledningar för hur kommunen kan planera hållbart har tagits fram av länsstyrelsen men efterfrågan är fortsatt stor på vägledning och kompetensutveckling [9].

God vardagsmiljö

Tillgången till skyddade grönområden i länet ökar. 25 procent av länets befolkning har tillgång till skyddad natur inom en km från bostaden, 69 procent inom tre km. Arbete pågår med att bilda fler naturreservat i Göteborgsregionen. Arealen grönområden inom våra tätorter fortsätter dock att minska och det finns ett behov av att inom den fysiska planeringen lyfta grön- och vattenområdens funktion och värden, inte minst ur ett ekosystemperspektiv. Länsstyrelsen genomförde år 2016 en utbildning för planarkitekter om vikten av att arbeta med stadens ekosystemtjänster inom planprocessen [10].  

Cirka 70 000 göteborgare utsätts dagligen för ljudnivåer över 60 decibel och fler än 10 000 personer utsätts för nivåer över 65 decibel vid sin bostad. Ett stort antal göteborgare har alltså en bullersituation som inte är en långsiktigt god ljudmiljö. Bullret är värst vid de stora trafiklederna och i centrum [11]. Vi har ingen statistik för resterande kommuner i länet. Efter införandet av den nya bullerförordningen 2015 ser vi att kommunerna detaljplanerar för fler bostäder i bullerutsatta miljöer.

Byggnader och resurshushållning

Bostadsbyggandet i länet har ökat med 30 procent jämfört med snittet 2010-2014. 44 av länets 49 kommuner anger att de har underskott på bostäder. Utbyggnadstakten kommer därav vara stor de kommande åren [12].

Energianvändningen inom sektorn i länet följer den nationella trenden och har legat relativt stabilt från mitten av 1990-talet fram till i dag [13]. Då den totala arean inom bostadsbeståndet har ökat innebär det att en betydande effektivisering har skett vad gäller användning av energi [14].

Länsstyrelsen och Västra götalandsregionen har i samverkan med en rad aktörer i länet under 2015-2016 tagit fram ett förslag på hur Västra Götaland kan nå målet om en fossiloberoende region 2030. Flera av de utpekade åtgärderna kopplar till hållbara transporter, sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler [15].

Endast 1 procent av länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse, vilket är 6 000 byggnader, skyddas genom varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och/eller rivningsförbud i detaljplaner. Enligt Länsstyrelsens bedömning borde minst 10 procent eller 45 000 byggnader vara skyddade [16]. Allt flera kommuner i länet arbetar med att ta fram kulturmiljöunderlag för hela eller delar av kommuner och den antikvariska kompetensen ökar framförallt hos bygglovshandläggare.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Det finns både positiva och negativa utvecklingstrender för de olika preciseringarna.

Det saknas tillräckliga styrmedel för att ingripa mot exploateringar som är olämpliga ur hållbarhetssynpunkt. Det finns ett fortsatt behov av att ta fram planeringsunderlag samt att sprida metoder och goda exempel på hur man ska få till en bebyggelsestruktur som främjar en hållbar utveckling både i befintliga och planerade områden. Det finns en potential i sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser som verktyg för planering, att uppnå en attraktiv kollektivtrafik och för att beskriva värdet av grönområden. Samverkan mellan aktörer är centralt för en hållbar bebyggelsestruktur och god vardagsmiljö exempelvis avseende mobilitet och buller.

Det krävs omfattande insatser på järnvägen inom länet för att gods- och persontrafiken ska kunna konkurrera med vägnätet.

Vi behöver möta det omfattande renoveringsbehovet i socioekonomiskt utsatta områden  med lösningar som är långsiktigt hållbara både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Det finns kunskap och erfarenhet kring energieffektivt byggande i länet inom byggbranschen och akademin men inte i lika hög utsträckning hos fastighetsägarna. Fastighetsägare är här en viktig målgrupp inom vilken kunskaps- och tidsbrist samt otillräckliga drivkrafter utgör hinder för energieffektiv nybyggnation och renovering. Svårigheten att få lönsamhet i åtgärder för energieffektivisering vid renovering lyfts ofta som ett problem. Det är avgörande att själva bygg- och renoveringsprocesserna får ett ökat fokus i arbetet, då dessa utsläpp ökat i takt med att utsläppen från driften av byggnader har minskat.

Dagens styrmedel på nationell nivå styr inte tillräckligt kraftfullt och effektivt mot energieffektivisering. Den regionala och lokala myndighetsnivån bedöms ha goda möjligheter att främja ökad energihushållning i byggnader genom information, utbildning, samordning, nätverk, projekt med mera. Extern finansiering i form av stöd till bland annat demonstrationsobjekt och samverkan med byggbranschens aktörer, kommuner med flera är nyckelfaktorer, åtminstone initialt för att få igång arbetet.

För att nå målet bredband med 100 Mbit/s krävs att det offentliga kompletterar marknaden och stödjer utbyggnad på landsbygden och i mindre tätorter.

Det krävs bättre tillämpning av befintliga styrmedel så som tillsyn, egenkontroll, obligatorisk ventilationskontroll (OVK-kontroll), radonmätningar och informationskampanjer för att vi ska uppnå en god inomhusmiljö. 

[3] STRU-X projekt. Länsstyrelen i Västra Götaland 2014. Med högturtäthet avses 10 dubbelturer per dag.

[9] Planera för bättre vatten: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2012/Pages/2012-40.aspx

Miljökvalitetsmålen i den fysiska planeringen: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2013/Pages/2013-05.aspx

Stigande vatten: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-72.pdf. Dagvattenhantering i fysisk planering: www.miljosamverkanvg.se/Sv/projekt-och-rapporter/vatten/Pages/dagvatten-2013-2014.aspx

Förorenade områden i fysisk planering: www.miljosamverkanvg.se/Sv/projekt-och-rapporter/fororenade-omraden/Pages/efterbehandling-fororenade-omraden-samsyn.aspx , 

Landskap i långsiktig planering:  http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planerings--och-analysmetoder/miljobedomning/ett-mangsidigt-verktyg/