Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Återhämtningen av länets kust- och havsmiljöer kräver tid och utvecklingen är osäker. Förändrade regler för fiske verkar i positiv riktning men ökande besöksnäring, exploatering och osäker utveckling för kustvattnens miljöstatus motverkar måluppfyllnad.
Resultat
Varaktig påverkan av de marina ekosystemen har resulterat i storskaliga förändringar för djur- och växtsamhällen och ekosystemtjänster både på regional och lokal nivå. Den framtida utvecklingen är fortfarande oviss även om styrmedel inom exempelvis samhällsplanering, fiskeriförvaltning, sjöfarts- och jordbrukssektorn verkar i positiv riktning för miljömålet. För kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är läget osäkert med exploateringen av kustnära mark, ökande besöksnäring och minskande antal permanentboende. Skydd och förvaltning av natur- och kulturmiljöer samt olika verktyg och samarbeten för samhällsplanering utgör viktiga insatser för miljömålet.
Havsmiljön i framförallt länets kustnära områden har idag övergödningsproblem och avsaknad av rovfiskar i ekosystemen, vilket resulterat i samhällseffekter som allvarligt försämrade möjligheter till fritids- och yrkesfiske samt besöksnäring. Antalet yrkesfiskare i länet har minskat med 40 procent sedan mitten av 1990-talet (Miljomal). 95 procent av länets kustvatten har sämre än god status enligt vattenförvaltningsförordningen, huvudsakligen beroende på övergödning (VISS). Användandet av Stöd- och bidragssystem som LOVA (Lst VG) och Landsbygdsprogrammet har gett viktiga åtgärder för minskade tillskott av näringsämnen och miljögifter till havsmiljön. Det oljepåslag som drabbade Tjörn under 2012 har gett viktiga erfarenheter om kommunikation, beredskap och ansvarsfördelning för oljeolyckor till havs.
Det syns en svagt positiv trend för torsken i Skagerrak och Nordsjön. Liksom förra året går siffrorna för antalet lekmogna torskar långsamt uppåt men beståndet är ännu inte inom biologiskt säkra gränser enligt ICES (ICES). Okunskapen om hotade arter är stor. En betydelsefull framtida åtgärd för att uppnå ett hållbart fiske är det planerade utkastförbudet som skulle införts från den 1 januari 2013 Skagerrak. Förbudet är uppskjutet och kommer att införas tidigast 2014. Nya svenska fiskeregler för nätfiske på grunt vatten verkar i viss mån i positiv riktning för måluppfyllnaden (HaV).
Inom interregprojektet Hav möter Land testas bland annat en ny modell för förvaltningsplan för pilotområdet Åbyfjorden där de marina värdena ska integreras i fysisk planering genom bred samverkan (Lst VG). Även effekter av klimatförändringarna i västerhavet undersöks i projektet (Lst VG). Klimatförändringarna utgör en stor osäkerhetsfaktor för utvecklingen av havsmiljöns tillstånd.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel, bedömningen har inte förändrats sedan förra året. Utvecklingen i miljön bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig utveckling i miljön och det dröjer länge innan vi ser effekter av åtgärder. Klimatförändringarnas innebörd för havsmiljön är ännu osäker.
För att öka måluppfyllelsen krävs en fortsatt restriktiv fiskepolitik med reglerade fångstmetoder och det är viktigt att prioritera bevarande av länets grunda marina miljöer. Fiskbestånden behöver också tid för att återhämta sig. Genom att använda modern teknik kan vi idag göra kostnadseffektiva heltäckande karteringar av grunda marina miljöer som exempelvis utbredning av marina kärlväxter. Detta kan bidra till ökad måluppfyllnad på sikt eftersom förbättrade underlag kan öka hänsynstagandet till dessa känsliga områden i plan- och exploateringsfrågor. Ekonomiska styrmedel behövs för fortsatt bevarande av kulturmiljövärden i kust och skärgård.
Det finns behov av fortsatt utveckling och tillämpning av verktyg och metoder inom fysisk planering som integrerar marina ekosystemvärden. Det behövs också fler beskrivningar av marina ekosystemtjänster, hur de samspelar och hur olika åtgärder påverkar dem, att tillämpa i förvaltnings- och planarbete (NV). Enligt Svenska turistrådet ska besöksnäringen fördubblas i Bohuslän till 2020 (VT), vilket potentiellt motverkar måluppfyllnad. Ekonomiska styrmedel behövs för att öka kunskapen om vilka marina arter som är hotade. Krafttag ål är ett samarbete mellan Havs- och vattenmyndigheten och vattenkraftsindustrin och ett bra exempel på initiativ som konkret kan bidra till måluppfyllnad (Elforsk).
För att nå målsättningarna om god status inom vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen är att det viktigt att effektiva styrmedel för åtgärder finns på plats. Minskad regional tilldelning av resurser för insatser i havs- och vattenmiljö 2013 (HaV) verkar här i negativ riktning då åtgärdsbehovet för exempelvis övergödning är stort. Principen om att ”förorenaren betalar” med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen i större utsträckning.
Tidigare uppföljningar har visat att minskande utläckage av näring från inlandet via länets kustmynnande vattendrag troligtvis motverkas av att flödena ökar (Lst VG) som en effekt av klimatförändringarna. Hanteringen av ökad nederbörd inom exempelvis areella näringar kommer att ha betydelse för utvecklingen av länets kustmiljöer (Lst VG).
Hav i balans i Västra Götalands län
Indikatorer som följer upp målet