Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen skapar en plattform för Fossiloberoende Västra Götaland, där kommunernas, företagens och de andra aktörernas arbete de närmaste åren kommer att vara avgörande för att kunna nå klimatmålen. 

Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer på land, i vatten och i våra tätorter är också viktigt.

En än mer hållbar samhällsplanering och hushållning med resurserna är centralt för att nå miljömålen. För att värna vår hälsa behöver luftkvaliteten och ljudmiljön förbättras, och ytterligare dricksvattentäkter skyddas.

Dagens styrmedel är otillräckliga. Det behövs mer riktade medel samt fler effektiva nationella styrmedel. Miljöskadliga subventioner måste ses över och avvecklas.

Fler aktörer behöver involveras i miljöarbetet och människors attityder och beteenden förändras. På regional och lokal nivå behöver vi planera, agera och konsumera hållbart.

Under 2016 utvecklar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götalands län.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i länet blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

I Västra Götalands län var de totala utsläppen av växthusgaser 10,1 miljoner ton år 2014. Länets utsläpp minskade med drygt 130 000 ton mellan 2013 och 2014. År 2014 var betydligt varmare än 2013 vilket gav mindre utsläpp från el- och värmeverken. Utsläppen från transportsektorn minskade något (32 000 ton) under 2014 [1].

Under perioden 1990–2014 har de totala utsläppen i länet minskat med 15 procent. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 24 procent [2]. Att minskningen inte är lika stor i länet beror på den stora andelen tung industri vars utsläpp fortsatt ökar från år 1990 till idag. Dessa verksamheter är anslutna till handeln med utsläppsrätter som utgör ungefär häften av totalutsläppen i länet.

Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Västra Götalands län har minskat under flera år men under 2015 skedde en ökning med knappt två procent [3].

Åtgärder på regional nivå

Under 2016 har Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen tagit fram ett gemensamt handlingsprogram kallat Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 [4]. Det har varit ute på en bred remiss och beslut väntas under 2017.

Åtgärder på kommunal nivå

Genom Klimatklivet [5], det statliga bidraget till klimatinvesteringar, har fram till september totalt 66 projekt i Västra Götalands län blivit beviljade stöd om 103 miljoner kronor med syfte att minska växthusgasutsläppen. Främst satsningar för produktion av biogas, elladdinfrastruktur och förnybara drivmedel som till exempel HVO (Hydrogenated Vegetable Oil). Förväntad effekt i länet är en minskning på 24 000 ton växthusgaser/år.

Under 2016 beviljades fyra kommuner i Västra Götalands län statsstöd inom ramen för stadsmiljöavtalen [6]. I Borås, Göteborg, Kungälv och Trollhättan kommer detta att innebära satsningar de kommande åren på totalt 124,5 miljoner kronor [7]. Förväntade utsläppsminskningar av åtgärderna kommer att sammanställas [8]. Syftet med stadsmiljöavtalen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och även bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet är avsett att särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik. För att få stödet krävs motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Stöd lämnas med högst 50 procent av kostnaderna för genomförda åtgärder. I landet var det totalt 19 kommuner som fick stöd under 2016.

Övriga åtgärder

Under perioden 2010 – 2014 investerades totalt drygt 15 600 miljoner kronor i statliga medel på infrastruktur via den nationella transportplanen och länstransportplanen. Av dessa gick 60 procent till nyinvesteringar i länets vägnät och 40 procent till nyinvesteringar i järnväg och annan kollektivtrafik, samt gång och cykel [9].  

Analys

Vid klimatavtalet i Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Det blir ett ramverk för ländernas klimatarbete. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Länderna har också åtagit sig att successivt skärpa sina åtaganden [10].

En global omställning från koldioxidintensiv till koldioxidsnål utveckling kräver genomgripande förändringar av våra samhällen. Stora investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett fossilbaserat energisystem behöver övergå till satsningar på investeringar i förnybar energi, energieffektiviseringar och en energi- och resurseffektivare infrastruktur och bebyggelse [11].

I Västra Götaland kommer arbetet med att genomföra klimathandlingsprogrammet Strategiska vägval  utgöra en plattform för lokala och regionala aktörer så att takten i åtgärdsarbetet kan ökas och förbättra förutsättningarna för att klara de beslutade klimatmålen.

Energi

De ökade utsläppen från de verksamheter i länet som handlar med utsläppsrätter visar dels på behovet av skärpta nivåer inom utsläppshandelssystemet och dels på behovet av en närings- och innovationspolitik som uppmärksammar omställningen av raffinaderi- och petrokemiindustrin i Sverige. 

Västra Götalands län har tilldelats flest åtgärder i landet inom Klimatklivet. En fortsatt strategisk uppgift framöver är att främja ytterligare åtgärder som kan öka klimatnyttan än mer. 

Trafik

Utsläppen från vägtrafiken i länet behöver minska i betydligt snabbare takt än hittills. För att nå målet till 2020 behöver utsläppen minska med totalt 1 miljon ton. När målet till 2020 är uppnått behöver utsläppen minska ytterligare med totalt 1,1 miljon ton för att nå målet till 2030.

Den nu gällande nationella planen för transportsystemet 2014-2025 [12]  har kritiserats av bland annat Naturvårdsverket för att den bygger på prognoser om kraftigt ökade vägtransporter. Planen ansågs inte förenlig med en utveckling mot ett transportsnålt samhälle och målet om Begränsad klimatpåverkan [13]. I miljökonsekvensbeskrivningen av den nu gällande länstransportplanen 2014-2025 bedömdes inte planen bidra tillräcklig till att nå målet om Begränsad klimatpåverkan [14]. I länet satsas fortsatt en större andel av statliga medel för infrastruktur på nyinvesteringar i väg jämfört med järnväg, övrig kollektivtrafik samt cykel och gång. För en omställning av transportsystemet räcker det inte med energieffektivare fordon och alternativa bränslen, det behövs också en planering för ett hållbart transportsystem.  En del i detta är att göra gång-, cykel- och kollektivtrafik till normgivande i större tätorter, samt att resor med buss och tåg underlättas vid planeringen av infrastruktur mellan tätorter [15].


[8] I ansökningarna finns förväntade effekter beskrivna, kommunerna ska även ta fram utvärderingsplaner och Trafikverket kommer också att göra en samlad utvärdering av stadsmiljöavtalen. 

[9] Sammanställning gjord av Trafikverket väst 2016.