Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Den regionala miljöövervakningen visar inte på någon större förändring av grundvattnets kemiska kvalitet under det senaste året. Kunskapsbristen är fortfarande stor och därför behövs ytterligare övervakning för att kunna göra säkra bedömningar av hur mänsklig verksamhet påverkar grundvattnet. Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS visar på betydelsen av att fortsätta utveckla övervakningen så att ämnen som tidigare inte provtagits kan fångas upp.  

Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår i länet och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan har avstannat.

Grundvattnets kvalitet och grundvattennivåer

Regional miljöövervakning av källor och enskilda brunnar visar inte på någon signifikant förändring av grundvattnets kvalitet jämfört med tidigare år. Bekämpningsmedelsrester, både tillåtna och avregistrerade, samt förhöjda nitrathalter från växtnäringsläckage har hittats i källor och enskilda brunnar i framför allt jordbruksintensiva områden. De uppmätta bekämpningsmedelshalterna har varit under gränsvärdet för otjänligt i egenskap av dricksvatten (1).

Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS samt kommunernas råvattenkontroll påvisar halter som överstiger Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten (2) vid tre lokaler i länet.

På regional nivå görs inga grundvattennivåmätningar, men nivåmätningar av Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att grundvattentillgången har varit nära det normala i större grundvattenmagasin merparten av året. I små grundvattenmagasin har grundvattentillgången varierat geografiskt, men framför allt under året, med tillgångar nära och över det normala i början av året och med tillgångar under till mycket under det normala under de torra sommar- och höstmånaderna (3). För att säkra vattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner infördes bevattningsförbud under en period i södra Halland.

God kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus

En av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på förhöjda nitrathalter. Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemisk underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk status. Ca 2/3 av förekomsterna har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys (4). Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021 (5).

Bevarande av naturgrusavlagringar

Uttaget av naturgrus i Halland uppgår till drygt 0,55 miljoner ton/år och utgör ca 17 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har andelen uttaget naturgrus minskat något, men den totala mängden har ökat. Beslut om framtagande av en regional materialförsörjningsplan saknas.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet.

Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är inte otänkbart att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning.

Grundvattennivåerna fluktuerar naturligt under året, men klimatförändringar och ett ändrat nederbördsmönster leder till nya förutsättningar och utmaningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom översiktsplaner, material- och vattenförsörjningsplaner. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det gör i dag i tillstånd och tillsyn enligt kap 9 och kap 11 i miljöbalken.

Vattenskyddsområden och regionala vatten- och materialförsörjningsplaner

I Halland finns i dag 55 allmänna grundvattentäkter varav 33 har vattenskyddsområden enligt 7:21 § Miljöbalken. Alla större allmänna grundvattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken och översyn pågår för ett flertal. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020, men för enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknas oftast skydd. För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning behöver länsstyrelsen ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Därtill behöver länsstyrelsen ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen.

Miljöövervakning

För att kunna göra säkra bedömningar av kemisk och kvantitativ status samt för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekter av insatta åtgärder krävs att grundvattenövervakningen utvecklas. Antalet provtagningslokaler måste öka, men också kunskapen om vilka ämnen som finns i grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp. I vattenförekomster som utnyttjas för dricksvattenförsörjning bör mikrobiologiska parametrar provtas. Kvantitativa mätningar görs enbart på nationell nivå och då på ett fåtal platser i länet.

Bekämpningsmedelsrester

Kontinuerlig utbildning och råd till sprutförare och brukare, i form av bland annat obligatoriska sprutförarutbildningar och Greppa näringens frivilliga rådgivning, är betydelsefulla insatser i arbetet med att anpassa jordbruksdriften för att minska växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning. En annan viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd, skyddsområden och skyddszoner som enligt föreskrifter och rekommendationer finns för grund- och ytvatten.

 

Referenser

1. LIVSFS 2001:30, SOSFS 2003:17
2. Åtgärdsgräns för dricksvatten är SPFAS (summan PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA) >90 nanogram/liter, http://www.livsmedelsverket.se
3. http://www.sgu.se/sgu/
4. Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, Sweco, 2013
5. http://www.viss.lst.se/