Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2015 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Med bara fem år kvar till målåret visar den årliga uppföljningen av miljömålen i Hallands län återigen ett gap till det miljötillstånd som miljömålen anger. För flertalet av miljömålen visar uppföljningen att det saknas styrmedel och beslut som är tillräckligt kraftfulla för att uppnå miljömålen.

Vad gäller utvecklingen i miljön så finns det positiva inslag. För miljömålet Ingen övergödning ses en positiv utveckling i länet, liksom för vissa delar av målet Bara naturlig försurning där dock den sammantagna trenden för målen som helhet bedöms som neutral. Neutral trend bedöms även för målen Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar

Fyra mål (Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms tyvärr fortsatt ha negativ utveckling. För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

Generationsmålet och det globala perspektivet

Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar stort. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.

Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljösammanhang, liksom betydelsen av hållbara konsumtionsmönster och en mer cirkulär ekonomi. I dessa frågor är vi alla berörda och hur vi agerar, även som privatpersoner, påverkar det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion var ett av fokusområdena som behandlades i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Inga förändringar av betydelse har skett sedan förra året. Fysisk påverkan från vattenkraft är ett av länets största miljöproblem och arbetet med att restaurera länets vatten pågår men i allt för långsam takt då det saknas både resurser och juridiska förutsättningar för att nå målet innan år 2020. Försurning är ett annat stort miljöproblem och kommer att vara det även lång tid efter år 20201. Vi börjar se effekter av åtgärder mot övergödningen i våra jordbrukspåverkade vatten2 men återhämtningstiden är lång och problemen kommer även här att kvarstå efter år 2020. Många värdefulla vatten saknar idag skydd och arbetet pågår men i för långsam takt.

God ekologisk och kemisk status
Av 372 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 13 procent god ekologisk status3. Av de 19 vattenförekomster som utpekats som kraftigt modifierade har samtliga otillfredsställande ekologisk potential. Inga vattenförekomster klarar kraven för god kemisk status på grund av generellt höga halter av kvicksilver och Penta bromerad difenyleter (PBDE). Då dessa undantas bedöms 16 procent nå god kemisk status men 84 procent saknar underlag för bedömning.

Strukturer och vattenflöden
Länets vattendrag är hårt ansatta av fysisk påverkan genom vattenkraftsbyggnationer, rensning, rätning och invallning och många sjöar är reglerade för olika ändamål. Insatser har genom åren framför allt inriktats på att skapa fria vandringsvägar för lax, främst i form av fisktrappor men i en del fall också genom utrivning av vandringshinder4,5. Arbetet går långsamt då det saknas resurser och juridiska förutsättningar.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer
Många arter är hårt ansatta genom försurning och habitatförändringar till följd av fysisk påverkan. Genom kalkningen har vi lyckats bevara eller återställa förhållandena i många försurade vatten och Fylleån och Högvadsån räknas idag till de artrikaste vattendragen i södra Sverige när det gäller bottenfauna6. Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med restaurering av biotoper i vattendrag, både ideellt och med olika statliga bidrag, men insatserna är blygsamma jämfört med den fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för. Arbete pågår med att ta fram en ny fiskevårdsplan för Halland.

Bevarade natur, kultur- och friluftsvärden
I Halland finns 14 sjöar och vattendrag som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla varav 11 är i behov av långsiktigt skydd. Arbete pågår med att ta fram en strategi för skydd av naturvärdena i sötvatten men steget till formellt skydd har bara påbörjats. Arbete pågår också med fortsatt inventering av vattenanknutna kulturmiljöer inom projektet vattenanknutet kulturarv (VaKul)7. Länet deltar också i projektet ”Vårda vattendragens kulturarv” där medel fördelas till informationsinsatser och restaurering8.

Strandskydd råder runt alla vatten vilket medför att det finns sammanhängande obebyggda strandområden tillgängliga för friluftslivet. Stor betydelse för friluftslivet är det i år beslutade utvidgade strandskyddet som även innefattar skydd i vattenområdet upp till 300 meter på vattensidan från strandlinjen.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärder för att restaurera förstörda miljöer behöver förstärkas. Lagstiftningen behöver moderniseras och förenklas för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar. Tillsynen av vattenverksamheter måste dessutom förstärkas. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

God ekologisk och kemisk status
Vattenmyndigheten har under året tagit fram ett nytt förslag till åtgärdsprogram9 och genomförande av de föreslagna åtgärderna är en förutsättning för att nå god status. Fortfarande saknas dock i stor utsträckning resurser för att genomföra programmen. Fortsatt kalkning är en grundförutsättning för att upprätthålla god status i försurade vatten. Hänsynstagandet inom de areella näringarna måste öka, liksom åtgärder för att återställa miljöerna i fysiskt påverkade vatten. Brister i underlag och kunskaper om miljögifter försvårar arbetet med att nå god kemisk status.

Naturliga strukturer och flöden
Fysisk påverkan, exempelvis genom kraftverksutbyggnad, kanalisering och rensning, är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten10. I princip behöver alla dammar som inte är placerade på ett naturligt vandringshinder fria vandringsvägar upp-och nedströms om god ekologisk status ska kunna nås. Stora insatser har gjorts i laxförande vatten men mycket återstår att göra. För alla kraftverk med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedriver verksamhet enligt miljöbalkens krav behövs en översyn för att avgöra om flödena behöver anpassas.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer
För att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald krävs utöver fortsatta åtgärder mot försurning och övergödning även en kraftsamling för att återställa förstörda miljöer och återfå en naturlig flödesdynamik. Restaureringsprojekt är ofta komplicerade och tar lång tid att genomföra, vilket kräver kontinuitet både vad gäller personella och ekonomiska resurser. Den nya fiskevårdsplanen är viktig för fortsatt åtgärdsarbete.

Bevarade natur, kultur- och friluftsvärden
Den nya strategin för skydd av naturvärdena i sötvatten och arbetet med VaKul är två steg i rätt riktning för att skydda natur-och kulturvärden. Men arbetet med skydd går för långsamt på grund av bristande resurser.

Friluftslivets tillgång till vattenanknutna värden är i stor utsträckning tillgodosedda av strandskyddet. Det finns även naturreservat i anslutning till vatten som har ett särskilt värde för friluftslivet eftersom de oftast utgörs av attraktiva biotoper.

Referenser

  1. Fölster, J., & Köhler, S. 2011. Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010. Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2011:24.
  2. Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M. & Hellgren, S. 2012. Kväve-och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2012:1.
  3. Uttag från VISS 2015-10-12 http://www.viss.lansstyrelsen.se/
  4. 4Lindhagen, C. 2007. Fiskevårdsplan för Halland 2007-2010. Länsstyrelsen i Hallands län.
  5. Schibli, H. 2007. Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder 2006-2010. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13.
  6. Larsson, H., Nilsson, C., Christensson, M. & Boström, A. Bottenfauna i Hallands län 2013. Biologisk uppföljning i kalkade vatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:29.
  7. Rodin, A. 2013. VaKul – Vattenanknutet kulturarv i Halland. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:4.
  8. http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Gemensam/Sv/Publikationer/Upptack-kulturarv-vid-sjoar-och-vattendrag.pdf
  9. http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/vasterhavet/samradsdokument/Pages/forslag-ap-vh-2015-2021.aspx
  10. 10.  Näslund, I., Kling, J. & Bergengren, J. 2013. Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem – en litteratursammanställning. Havs-och vattenmyndigheten. Rapport 2013:10.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Halland