Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Hallands läns miljömål?

I likhet med föregående år bedöms inga av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt* vara möjliga att nå i Halland med idag beslutade styrmedel. För målet Ingen övergödning är utvecklingen i miljön positiv. För övriga miljökvalitetsmål bedöms trenden vara neutral eller negativ.

Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland, liksom nationellt, fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas tillräckliga styrmedel och beslut som är nödvändiga för att uppnå miljömålen. Ju närmade år 2020 vi kommer desto mer brådskar kraftfulla åtgärder.

Gällande utvecklingen i miljön bedöms ett mål (Ingen övergödning) ha en positiv utveckling i länet. Fem mål (Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar) bedöms ha en neutral utveckling. Fyra mål (Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms ha en negativ utveckling. För två mål (Frisk luft och God bebyggd miljö) bedöms tillräckliga underlag saknas för att kunna bedöma trenden i miljön.

Generationsmålet och det globala perspektivet
Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.
Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljömålssammanhang, betydelsen av hållbara konsumtionsmönster likaså. När det gäller konsumtion är alla delaktiga, och hur vi agerar styr det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

*Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Resultatredovisning och analys för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Försurning och fysisk påverkan är länets största miljöproblem och kommer att vara det även lång tid efter 20201. Vi börjar se effekter av åtgärder mot övergödningen i våra jordbrukspåverkade vatten2 men återhämtningstiden är lång och problemen kommer även här att kvarstå efter 2020. Arbete med att skydda värdefulla vatten och att restaurera vattendrag pågår men i för långsam takt.

God ekologisk och kemisk status

Av 331 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 15 procent god ekologisk status3. Det är en försämring från förra klassningen vilket beror på att fysisk påverkan nu har tagits med i statusbedömningen. 19 vattenförekomster har utpekats som kraftigt modifierade och ingen av dessa når god ekologisk potential. Inga vattenförekomster klarar kraven för god kemisk status på grund av generellt höga kvicksilverhalter. Om kvicksilver undantas bedöms 4 vattenförekomster ej nå god kemisk status.

Naturliga strukturer och flöden

Länets vattendrag är hårt ansatta av fysisk påverkan genom vattenkraftsbyggnationer, rensning, rätning och invallning och många sjöar är reglerade för olika ändamål. Insatser har genom åren framför allt inriktats på att skapa fria vandringsvägar för lax, främst i form av fisktrappor men i en del fall också genom utrivning av vandringshinder4,5. Genom bidrag från havsmiljöanslaget har Hertings kraftverk i Falkenberg rivits ut det senaste året och fria vandringsvägar har skapats i Ätran ända till Ätrafors.

Biologisk mångfald och återställda livsmiljöer

Många arter är hårt ansatta genom försurning och habitatförändringar till följd av fysisk påverkan. Främmande arter utgör ett miljöproblem i 17 procent av länets vattenförekomster6. Genom kalkningen har vi lyckats bevara eller återställa förhållandena i många försurade vatten och Fylleån och Högvadsån räknas idag till de artrikaste vattendragen i södra Sverige när det gäller bottenfauna7. Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med restaurering av biotoper i vattendrag, både ideellt och med olika statliga bidrag, men insatserna är blygsamma jämfört med den fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för. Genom inventering 2013-2014 har tidigare okända förekomster av flodpärlmussla konstaterats i Genevadsån och Himleån.

Bevarade natur- och kulturvärden

I Halland finns 14 sjöar och vattendrag som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla varav 11 är i behov av långsiktigt skydd. Underlag i form av biotopkartering och andra inventeringar har tagits fram för tre av dem men steget till formellt skydd har bara påbörjats. I länet har man arbetat med att utveckla en metod för framtagande av planeringsunderlag om vattenanknutet kulturarv8.

Friluftsliv

Strandskydd råder runt alla vatten vilket medför att det finns sammanhängande obebyggda strandområden tillgängliga för friluftslivet. Det finns även naturreservat i anslutning till vatten som har ett särskilt värde för friluftslivet eftersom de oftast utgörs av attraktiva biotoper. Det finns möjlighet att lösa fiskekort i en stor del av länets vatten.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärder för att restaurera förstörda miljöer behöver förstärkas. Lagstiftningen behöver moderniseras och förenklas för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar. Tillsynen av vattenverksamheter måste dessutom förstärkas. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

God ekologisk och kemisk status

Vattenvårdsarbete har bedrivits under lång tid och har i många fall varit mycket framgångsrikt. Genom införandet av vattendirektivet och framtagandet av åtgärdsprogram har arbetet tagit ny fart. Fortfarande saknas dock i stor utsträckning resurser för att genomföra programmen. Fortsatt kalkning är en grundförutsättning för att upprätthålla god status i försurade vatten. Hänsynstagandet inom de areella näringarna måste öka, liksom åtgärder för att återställa miljöerna i fysiskt påverkade vatten.

Naturliga strukturer och flöden

Fysisk påverkan, exempelvis genom kraftverksutbyggnad, kanalisering och rensning, är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten9. I princip behöver alla dammar som inte är placerade på ett naturligt vandringshinder någon typ av fiskväg om god ekologisk status ska kunna nås. Stora insatser har gjorts i laxförande vatten men mycket återstår att göra. Effekterna av utrivningen i Ätran följs upp av Karlstad universitet fram till 2015. För alla kraftverk med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedriver verksamhet enligt miljöbalkens krav behövs en översyn för att avgöra om flödena behöver anpassas.

Biologisk mångfald och återställda livsmiljöer

För att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald krävs utöver fortsatta åtgärder mot försurning och övergödning även en kraftsamling för att återställa förstörda miljöer och återfå en naturlig flödesdynamik. Restaureringsprojekt är ofta komplicerade och tar lång tid att genomföra, vilket kräver kontinuitet både vad gäller personella och ekonomiska resurser. Det krävs även åtgärder för att bekämpa främmande och invasiva arter.

Bevarade natur- och kulturvärden

Arbetet med skydd går långsamt på grund av bristande handläggningsresurser, otillräckligt underlag och försämrade ekonomiska förutsättningar. Det nya underlaget med vattenanknutna kulturmiljöer är ett steg i rätt riktning för att skydda kulturvärden.

Friluftsliv

Friluftslivets tillgång till vattenanknutna värden är i stor utsträckning tillgodosedda av strandskyddet och av möjligheterna att lösa fiskekort. Det föreslagna utvidgade strandskyddet som nu är på remiss innefattar även ökat skydd i vattenområdet (upp till 300 meter på vattensidan från strandlinjen) och har särskilt stor betydelse för nuvarande och framtida friluftsliv.

Referenser

1. Fölster, J., & Köhler, S. 2011. Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010. Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2011:24.
2. Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M. & Hellgren, S. 2012. Kväve-och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2012:1.
3. Uttag från VISS 2014-10-07 http://www.viss.lansstyrelsen.se/
4. Lindhagen, C. 2007. Fiskevårdsplan för Halland 2007-2010. Länsstyrelsen i Hallands län.
5. Schibli, H. 2007. Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder 2006-2010. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13.
6. Uttag från VISS 2014-10-07 http://www.viss.lansstyrelsen.se/
7. Larsson, H., Nilsson, C., Christensson, M. & Boström, A. Bottenfauna i Hallands län 2013. Biologisk uppföljning i kalkade vatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:29.
8. Rodin, A. 2013. VaKul – Vattenanknutet kulturarv i Halland. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:4.
9. Näslund, I., Kling, J. & Bergengren, J. 2013. Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem – en litteratursammanställning. Havs-och vattenmyndigheten. Rapport 2013:10.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Halland

Indikatorer som följer upp målet