Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Fysisk påverkan är ett av länets största miljöproblem och arbetet med att restaurera länets vatten pågår men i alltför långsam takt då det saknas både resurser och juridiska förutsättningar. Försurning och övergödning är andra stora miljöproblem som kommer att kvarstå efter 2020 (1,2). Många värdefulla vatten saknar idag skydd och arbetet pågår men i för långsam takt.

God ekologisk och kemisk status

Av 372 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 13 procent god ekologisk status (3). Av de 19 vattenförekomster som utpekats som kraftigt modifierade har samtliga otillfredsställande ekologisk potential. Inga vattenförekomster klarar kraven för god kemisk status på grund av generellt höga halter av kvicksilver och pentabromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. Då dessa undantas bedöms 16 procent nå god kemisk status men 84 procent saknar underlag för bedömning.

Naturliga strukturer och vattenflöden

Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft, rensning, rätning och invallning och många sjöar är reglerade för olika ändamål. Insatser har genom åren framför allt inriktats på att skapa fria vandringsvägar för lax (4,5), nu är arbetet inriktat på att skapa fria vandringsvägar för alla förekommande arter. En ny fiskevårdsplan är under framtagande. Länet deltar i ett pilotprojekt inom dialog vattenkraft (5) för att ta fram en åtgärdsplan för Nissan riktat till vattenkraft. En nationell metod för avvägningar mellan energi-, natur- och kulturvärden tas fram.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Många arter är hårt ansatta genom försurning och habitatförändringar till följd av fysisk påverkan. Genom kalkningen har vi lyckats bevara eller återställa förhållandena i många försurade vatten och Fylleån och Högvadsån räknas idag till de artrikaste vattendragen i södra Sverige när det gäller bottenfauna (7). Under 2016 har två tjänster tillsatts för att arbeta med restaureringsåtgärder i vattendrag, vilket har ökat åtgärdstakten och projektering pågår av flera åtgärder. Dialog pågår mellan länsstyrelsen och Falkenbergs kommun för att få till stånd åtgärder som gynnar biologisk mångfald i Ätran. Ett LONA-projekt pågår i Genevadsåns vattenråds regi för att bekämpa den invasiva arten gul skunkkalla i avrinningsområdet.

Bevarade natur- och kulturvärden samt friluftsliv

I Halland finns 14 sjöar och vattendrag som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla varav 11 är i behov av långsiktigt skydd. Under året har Länsstyrelsen antagit en strategi för skydd av naturvärden i och invid sötvattensmiljöer (8). Denna anger vilka områden som i första hand bör skyddas, och hur skyddet bör genomföras.

Länsstyrelsen har 2016 startat en grupp för samverkan kring vattenverksamhetsärenden och planerade åtgärder för att tidigt beakta natur- och kulturvärden samt rådande lagstiftning. Arbete pågår med fortsatt inventering av vattenanknutna kulturmiljöer inom projektet Vattenanknutet kulturarv (VaKul) (9).

 

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren.

Lagstiftningen behöver moderniseras för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar och tillsynen av vattenverksamheter måste dessutom förstärkas. Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med restaurering av biotoper i vattendrag men insatserna är blygsamma jämfört med den fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för. Nya samarbetsformer och kunskapsunderlag som tagits fram i länet är viktiga verktyg för fortsatt arbete.

God ekologisk och kemisk status

Genomförandet av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (10) är en förutsättning för att nå god status. Fortfarande saknas dock i stor utsträckning resurser för att genomföra programmen. Fortsatt kalkning är en grundförutsättning för att upprätthålla god status i försurade vatten. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärder för att restaurera förstörda miljöer behöver förstärkas. Brister i underlag liksom bristande kunskaper om miljögifter försvårar arbetet med att nå god kemisk status.

Naturliga strukturer och flöden

Fysisk påverkan är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten (11). Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms om god ekologisk status ska kunna nås. För all vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedriver verksamhet enligt miljöbalkens krav behövs en översyn för att avgöra om flödena behöver anpassas. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv i vissa fall vara en bättre lösning. För att nå framgång i vattenarbetet krävs samverkan, ökade resurser och en utvecklad lagstiftning. Den nya fiskevårdsplanen och åtgärdsplanen för Nissan är viktiga kunskapsunderlag.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

För att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald krävs utöver fortsatta åtgärder mot försurning (1) och övergödning (2) även en kraftsamling för att återställa förstörda miljöer och återfå en naturlig flödesdynamik. Restaureringsprojekt är ofta komplicerade och tar lång tid att genomföra, vilket kräver kontinuitet både vad gäller personella och ekonomiska resurser.

Bevarade natur- och kulturvärden samt friluftsliv

Den nya strategin för skydd av naturvärden i och invid sötvatten samt arbetet med VaKul är två steg i rätt riktning för att skydda natur-och kulturvärden. Men arbetet med att skydda områdena går mycket långsamt, främst på grund av bristande handläggningsresurser på länsstyrelsen.

Friluftslivets tillgång till vattenanknutna värden är i stor utsträckning tillgodosedda av strandskyddet. Det finns även naturreservat i anslutning till vatten som har ett särskilt värde för friluftslivet eftersom de oftast utgörs av attraktiva biotoper.

 

Referenser

1. Regional uppföljning av ”Bara naturlig försurning”, Halland 2016

2. Regional uppföljning av ”Ingen övergödning”, Halland 2016

3. Uttag från VISS 2016-10-14 http://www.viss.lansstyrelsen.se/

4. Lindhagen, C. 2007. Fiskevårdsplan för Halland 2007-2010. Länsstyrelsen i Hallands län.

5. Schibli, H. 2007. Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder 2006-2010. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13

6. Dialog om vattenkraft och miljö, en redovisning av utfört dialogarbete år 2015, Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-04-04

7. Larsson, H., Nilsson, C., Christensson, M. & Boström, A. Bottenfauna i Hallands län 2013. Biologisk uppföljning i kalkade vatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:29

8. Strand, V. 2016. Strategi för skydd av naturvärden i och invid sötvatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2016:3

9. Rodin, A. 2013. VaKul – Vattenanknutet kulturarv i Halland. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2013:4

10.http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/vasterhavet/beslutsdokument/Pages/atgardsprogram-vasterhavets-vattendistrikt-2009-2015.aspx

11. Näslund, I., Kling, J. & Bergengren, J. 2013. Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem – en litteratursammanställning. Havs-och vattenmyndigheten. Rapport 2013:10