I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
Vi är idag långt ifrån målet om att alla vatten ska ha god ekologisk status. Skyddet av värdefulla natur- och kulturmiljöer går långsamt och resurserna måste förstärkas. Det finns ett mycket stort behov av att restaurera vattenmiljöer men arbetet sinkas av brist på moderna lagar och resurser.
Resultat
Försurningen är ett av länets största miljöproblem och kommer att vara det även lång tid efter 2020 (SLU, Rapport 2011:24). Vi börjar se effekter av åtgärder mot övergödningen i våra jordbrukspåverkade vatten (SLU, Rapport 2012:1) men återhämtningstiden är lång och problemen kommer även här att kvarstå efter 2020. Arbete med att skydda värdefulla vatten och att restaurera vattendrag pågår men i alldeles för långsam takt.
God status
Av 348 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 53 % god ekologisk status (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). 20 vattenförekomster har utpekats som kraftigt modifierade och ingen av dessa når god ekologisk potential. Inga vattenförekomster klarar kraven för god kemisk status på grund av generellt höga kvicksilverhalter. Om kvicksilver undantas bedöms alla göra det.
Naturliga strukturer och flöden
Få, om ens några, större vattendrag i länet kan betraktas som oexploaterade eller i huvudsak opåverkade och många sjöar är reglerade för olika ändamål. Insatser har genom åren framför allt inriktats på att skapa fria vandringsvägar för lax, främst i form av fisktrappor men i en del fall också genom utrivning av vandringshinder (Länsstyrelsen i Halland, 2007:13, Lindhagen, 2007). Genom bidrag från havsmiljöanslaget kommer Hertings kraftverk i Falkenberg att rivas ut och fria vandringsvägar skapas i Ätran ända till Ätrafors. Andra åtgärder som är på gång kommer att försenas på grund av minskande anslag.
Biologisk mångfald
Många arter är hårt ansatta genom vattenkraftsutbyggnad, försurning och habitatförändringar till följd av rensning, rätning och invallning. Tack vare kalkningen har vi lyckats bevara eller återställa förhållandena i många försurade vatten och Fylleån och Högvadsån räknas idag till de artrikaste vattendragen i södra Sverige när det gäller bottenfauna. Särskilda åtgärder har genomförts för att stärka flodpärlmusslans status (Länsstyrelsen i Halland, 2011:10). Restaurering av biotoper har genomförts i många vattendrag, både ideellt och med olika statliga bidrag, men insatserna är ändå blygsamma jämfört med den omfattande fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för.
Skydd av natur- och kulturvärden
I Halland finns 14 sjöar och vattendrag som pekats ut som nationellt särskilt värdefulla. 11 av dessa är i behov av långsiktigt skydd. Underlag i form av biotopkartering och andra inventeringar har tagits fram för tre av dem men steget till formellt skydd är långt och har bara påbörjats.
Friluftsliv
Strandskydd råder runt alla vatten vilket medför att det finns sammanhängande obebyggda strandområden tillgängliga för friluftslivet. I samtliga kommuner finns dessutom någon eller några sjöar där strandskyddet är utvidgat. Det finns även naturreservat i anslutning till vatten, och dessa har ett särskilt värde för friluftslivet eftersom de oftast utgörs av attraktiva biotoper som naturskog eller naturbetesmark. Sportfisket är tillgängligt för allmänheten genom att det finns möjlighet att lösa fiskekort i en stor del av länets vatten.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärder för att restaurera förstörda miljöer behöver förstärkas. Lagstiftningen behöver moderniseras och förenklas för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar. Tillsynen av vattenverksamheter måste dessutom förstärkas. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.
God status
Vattenvårdsarbete har bedrivits under lång tid och har i många fall varit mycket framgångsrikt. Arbetet har tagit ny fart tack vare införandet av vattendirektivet och framtagandet av åtgärdsprogram. Fortfarande saknas dock i stor utsträckning resurser för att genomföra programmen. Fortsatt kalkning är en grundförutsättning för att upprätthålla god status i försurade vatten. Hänsynstagandet inom de areella näringarna måste öka, liksom åtgärder för att återställa miljöerna i fysiskt påverkade vatten. I princip behöver alla dammar som inte är placerade på ett naturligt vandringshinder någon typ av fiskväg om god ekologisk status ska kunna nås.
Naturliga strukturer och flöden
Fysisk påverkan, exempelvis genom kraftverksutbyggnad, kanalisering och rensning, är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Stora insatser har gjorts i laxförande vatten men mycket återstår att göra. För alla kraftverk med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedriver verksamhet enligt miljöbalkens krav behövs en översyn för att avgöra om flödena behöver anpassas.
Biologisk mångfald
För att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald krävs utöver fortsatta åtgärder mot försurning och övergödning även en kraftsamling för att återställa förstörda miljöer och att återfå en naturlig flödesdynamik. Restaureringsprojekt är ofta komplicerade och tar lång tid att genomföra, vilket kräver kontinuitet både vad gäller personella och ekonomiska resurser. Aviserade neddragningar av anslagen till bland annat fiskevård och Åtgärdsprogram för hotade arter är därför mycket olyckliga.
Skydd av natur- och kulturvärden
Arbetet med skydd går långsamt på grund av bristande handläggningsresurser, otillräckligt underlag och försämrade ekonomiska förutsättningar. Insatser för att långsiktigt skydda värdefulla vattenmiljöer har endast inletts i två av länets elva nationellt särskilt värdefulla vattendrag.
Friluftsliv
Friluftslivets tillgång till vattenanknutna värden är i stor utsträckning tillgodosedda av strandskyddet och av möjligheterna att lösa fiskekort. Det utvidgade strandskyddet (upp till 300 meter från strandlinjen) har särskilt stor betydelse för nuvarande och framtida friluftsliv, och en översyn av detta pågår.
Referenser
1. Fölster, J. & Köhler, S. 2011. Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010. Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2011:24.
2. Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M. & Hellgren, S. 2012. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2012:1.
3. Uttag från VISS 2012-10-23 (http://www.viss.lansstyrelsen.se/)
4. Schibli, H. 2007. Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder 2006-2010. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13.
5. Lindhagen, C. 2007. Fiskevårdsplan för Halland 2007-2010. Länsstyrelsen i Hallands län.
6. Ingvarsson, P. 2011. Utsättning och flyttning av flodpärlmussla i fyra halländska vattendrag. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2011:10.
Levande sjöar och vattendrag i Halland
Indikatorer som följer upp målet