I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Skyddande ozonskikt
Utsläpp och halter minskar för alla ozonnedbrytande ämnen förutom HCFC och N2O. Ozonskiktet uppvisar trots det en positiv utveckling. Regionalt måste arbetet med att omhänderta ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial och gamla kylmöbler samt arbetet med att stoppa den illegala handeln fortgå.
Resultat
Vändpunkt och återväxt
Halterna av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Det innebär att en återväxt av ozonskiktet troligtvis kommer att påbörjas innan år 2020. Även om trenden pekar mot en viss återväxt kommer det fortfarande att finnas ozonnedbrytande ämnen som påverkar ozonskiktet negativt. Nedbrytningen kommer dock inte att vara lika stor som idag, vilket innebär att en viss återväxt av ozonskiktet kan ske. Det finns idag förutsättningar för att halterna av ozonnedbrytande ämnen ska understiga naturliga nivåer inom rimlig tid. Att halterna är höga beror på att ozonnedbrytande ämnen fortfarande används samt att ozonnedbrytande ämnen har lång livslängd och bryts ned mycket långsamt i atmosfären. Den framtida utvecklingen beror helt på internationella insatser och överenskommelser.
Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen
Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Utsläpp och halter av de flesta ozonnedbrytande ämnena samt för de totala halterna av klor och brom minskar. Minskningen är dock inte lika stor som förväntat. Halterna av HCFC (klorfluorkolväten) har däremot ökat trots att användingen har minskat. Det beror på att det tar lång tid för dessa ämnen att nå atmosfären. Ökningen har resulterat i att användningsförbudet för HCFC har tidigarelagts både för industriländer och för utvecklingsländer. Även utsläpp av lustgas (N2O) ökar något. Trenden är viktig att följa eftersom lustgas förutspås bli den dominerande gasen för ozonnedbrytning framöver.
I Sverige är användningen av ozonnedbrytandeämnen i princip avvecklad. Användning av haloner och CFC är förbjuden, med vissa undantag. För HCFC gäller användningsförbud från och med den 1 januari 2015, även här med vissa undantag. Inom EU kommer användningen av metylbromid för att gasa livsmedel i karantän och före transport avvecklas. Det finns även krav på att upplagrade mängder ozonnedbrytande ämnen ska destrueras.
I Sverige sker utsläppen av ozonnedbrytande ämnen främst genom läckage från anläggningar och produkter där de används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. För omhändertagande av rivningsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen finns skärpta krav i den nya plan- och bygglagen.
I Halland finns en anläggning för omhändertagande av gamla kylmöbler. Diffusa utsläpp från anläggningen resulterar i att halterna av ozonnedbrytande ämnen är något högre i länet än för genomsnittet i Sverige.
Analys och bedömning
Vändpunkt och återväxt
Ozonskiktet är idag cirka 3 procent tunnare jämfört med ett opåverkat tillstånd. Under det senaste årtiondet har den sammanlagda mängden av ozonnedbrytande ämnen minskat i atmosfären och trenden pekar på att uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Fortsätter minskningen kommer ozonskiktet mest troligt att börja återhämta sig och bli tjockare. Det finns även enstaka indikationer på att återväxten har påbörjats, men på grund av naturliga förändringar är det svårt att förutsäga hur snabbt återhämtningen sker. Det finns inte heller några tydliga trender på att UV-strålningen minskat.
Kraftiga uttunningar av ozonskiktet förekommer över Arktis med jämna mellanrum. Den kraftigaste uttunningen inträffade under början av 2011. Hela 80 procent av ozonet var då nedbrutet och uttunningen var lika stor i omfång som över Antarktis i mitten av 1980-talet. Även om det tunna ozonskiktet medförde en ökad ultraviolett strålning tror forskarna inte att påverkan i Sverige var särskilt stor, eftersom hålet varade under så kort tid.
Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen
Uttunning av ozonskiktet är ett globalt problem och det fortsatta hotet kommer framför allt från andra länder med ökad produktion och användning av ozonnedbrytande ämnen samt diffusa läckage och utsläpp vid skrotning av produkter som innehåller ämnena. Åtgärder behöver genomföras genom internationella överenskommelser men även genom nationellt arbete. Här spelar Montrealprotokollet en avgörande roll och då framför allt arbetet med att hantera de stora upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen, utfasning av HCFC och att kontrollera att det inte kommer ut nya ozonnedbrytande ämnen på marknaden.
Det nationella arbetet inriktas främst mot internationella insatser och påtryckningar. I Sverige finns den största mängden av ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial. Om dessa ämnen tas omhand på ett miljöriktigt sätt när det blir avfall kan framtida utsläpp undvikas. Det är även viktigt att motverka illegal handel, införsel och utförsel av ämnen och produkter som innehåller köldmedier.
På regional nivå är det viktigt få igång ett effektivt arbete med återvinning och destruktion av byggmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen. De nya reglerna i plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis resultera i att mer byggmaterial omhändertas så att ozonnedbrytande ämnen inte frigörs.
Skyddande ozonskikt i Halland
Indikatorer som följer upp målet