Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC).

Idag sker utsläppen främst som läckage från produkter där de används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Ozonnedbrytande ämnen finns i bland annat kylanläggningar, isoleringsmaterial i byggnader, rör och markisolering. Till ozonnedbrytande ämnen hör även haloner som finns i vissa brandsläckare, metylbromid i växtgifter, metylkloroform i lösningsmedel samt dikväveoxid som vanligen kallas lustgas.

De ämnen som regleras via Montrealprotokollet fortsätter att minska. Det krävs emellertid ett fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen men även bygg- och rivningsavfall som innehåller CFC.

Analys

Det internationella arbetet med att begränsa och förbjuda ozonnedbrytande ämnen har varit framgångsrikt. För att säkerställa en fortsatt minskning behöver Sverige även i fortsättningen inrikta arbetet mot internationella insatser och påtryckningar. Det krävs en minskning av produktion och konsumtion av ozonnedbrytande ämnen, men även kontroll av att nya ozonnedbrytande ämnen inte kommer ut på marknaden.

Det kan även finnas ett behov av att se över om fler ämnen behöver omfattas av begränsningar och förbud. Exempelvis omfattas inte lustgas av Montrealprotokollet men är ett ämne som både bryter ned ozonskiktet och som bidrar till växthuseffekten. Halten av lustgas ökar dessutom i atmosfären.

Ozonnedbrytande ämnen kommer troligen att finnas kvar i produkter långt efter att de tillverkats. Utsläppen är därför starkt beroende av hur vi omhändertar avfallet. En viktig del i arbetet är att omhänderta uttjänta material på ett miljöriktigt sätt. Likaså är det viktigt att arbeta aktivt för att motverka illegal handel, införsel och utförsel av ämnen och produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen, exempelvis stoppa export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen till bland annat Afrika och Asien. Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial och annat bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten.