Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

En ökad konsumtion i samhället leder till en ökad kemikalie- och varuproduktion globalt, vilket bidrar till en diffus spridning av farliga ämnen.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
I Halland utbildas alla lantbrukare i hur bekämpningsmedel får användas. Detta är en åtgärd för att minska andelen bekämpningsmedelsrester i vårt grund- och ytvatten. Även andra kurser genomförs för att minska den kemiska bekämpningen genom förebyggande åtgärder. Genom att anordna kompetensutveckling för lantbrukare om ekologisk produktion arbetar Länsstyrelsen även för att öka ekoproduktionen i länet. I Halland pågår ett projekt som avser att undersöka miljögifter i blåmusslor, bland annat ska PFAS-ämnen och SFÄ-ämnen (särskilt farliga ämnen) undersökas. Tidigare genomförda analyser av miljögifter längs med Bohus- och Hallandskusten visar att många ämnen med giftiga och långlivade egenskaper fortsätter att finnas i miljön trots minskad eller stoppad användning (1).

Användningen av särskilt farliga ämnen
Antalet ämnen som tillverkas och används i samhället är mycket stort och varje år tillkommer flera hundra nya kemiska ämnen i kommersiell användning. Arbetet med utfasning av särskilt farliga ämnen kräver fortlöpande arbete av tillsynsmyndigheterna. Substitutionsprincipen, utbyte av ett miljöfarligt ämne mot ett mindre farligt, är något som tillämpas för att minska användningen av särskilt farliga ämnen. Region Halland är en stor aktör som arbetar aktivt för att minimera användandet av ämnen som kan påverka människors hälsa. De verkar för att förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan ska minskas, i de fall där det är möjligt, och kan ställa specifika miljökrav vid upphandlingar. I Halland arbetar några av kommunerna aktivt med att försöka minska användningen av farliga kemikalier inom delar av sina egna verksamheter, exempelvis genom kemikalieplaner och handlingsplaner.

Förorenade områden
Förorenade områden är en relativt stor källa till spridning av farliga ämnen. Inventering som utförts mellan åren 2001 och 2013 ligger till grund för det fortsatta arbetet med förorenade områden i länet. Den senast utförda inventeringen avser nedlagda kommunala avfallsdeponier (2). Projektet har bidragit till att kommunerna fått bättre kunskap om var de gamla deponierna har legat, samlad information har blivit lättillgänglig och ett GIS-skikt har utformats så att informationen inte tappas bort i det kommunala arbetet. Samtliga kommuner har upprättat en plan för hur deras fortsatta arbete med att utreda och åtgärda deponierna ska utföras. Länsstyrelsen verkar också för att öka kompetensen inom efterbehandlingsområdet genom att arrangera utbildningar och seminarium för länets kommuner.

Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper
En utökad kunskap om kemiska ämnen nås bland annat genom miljöövervakning men också genom samverkan mellan länen. En nationell screeningundersökning med avseende på PFOS, har medfört att arbetsuppgifterna med inriktning mot denna föroreningsproblematik har ökat. Länsstyrelsen har under året ställt krav på pågående miljöfarliga verksamheter, som riskerar att släppa ut PFAS, att kontrollera läckage av dessa ämnen. Länsstyrelsen har under 2016 även deltagit i möten om föroreningsproblematiken av PFOS vid försvarsmaktens anläggning FMTS i Halmstad.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Detta beror bland annat på att tillräckliga styrmedel inte finns på plats och att återhämtningstiden är lång. För att på lång sikt kunna nå målet krävs bättre kunskap, strängare lagstiftning och internationella överenskommelser. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

Lokalt kan utfasningsarbetet inom tillsynen av miljöfarliga verksamheter förbättras. Även om det på sikt går att fasa ut de farliga ämnena kommer redan befintliga ämnen att finnas kvar under en lång tid. Halter av vissa miljögifter i miljön minskar medan andra ökar. Även nya risker med kemiska ämnen upptäcks i takt med att kunskapen om dem ökar, detta kan fördröja att målet nås.

De förorenade områdena i Halland bedöms inte vara åtgärdade till 2020. Efterbehandlings-arbetet är både resurs- och tidskrävande. Möjligheterna till finansiering och nivån på det statliga anslaget påverkar takten på efterbehandlingen. Naturvårdsverket har, på uppdrag av regeringen, under 2016 tagit fram två förslag till nya finansieringsformer. Förslagen syftar till att öka takten i efterbehandlingsarbetet samt öka tillgängliga resurser för sanering av de objekt där det finns en ansvarig som saknar betalningsförmåga. Resurser är den avgörande faktorn för hur snabbt förorenade områden kan efterbehandlas. Information om möjligheter till bidrag har lyfts med regionledning och kommunledningar.

Många förorenade områden i Halland saneras i samband med exploatering. Regeringen har avsatt 300 miljoner kronor nationellt för 2016 och 2017 för att öka byggnationen av bostäder i områden som är förorenade. Från 2018 och framåt finns 200 miljoner avsatta. Naturvårdsverket beviljar stöd löpande. För att målet ska nås behöver även fler undersökningar och åtgärder utföras på områden där inte nybyggnationer eller ombyggnader pågår, samt där det inte finns någon direkt ansvarig för föroreningarna. Utredningar av sådana områden görs med hjälp av statliga bidrag eller genom tillsynsinsatser.

Det pågår ständigt arbete med kontroll av miljöfarliga verksamheter i länet. Det är dock svårt att veta om, och i så fall hur mycket förorening av vatten och mark som förhindras genom förebyggande tillsyn. Vissa miljöfarliga verksamheter i länet har upprättat en statusrapport som redovisar de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom det område där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas. Därefter ska de verksamheter som berörs utföra periodiska kontroller av mark- och grundvatten vilket förhoppningsvis kommer att minska risken för framtida föroreningsskador.

REFERENSER

  1. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/2014-27.pdf
  2. Länk till deponiprojektet på länsstyrelsens hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/Halland/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenade-omraden/inventering-och-identifiering/Pages/index.aspx