Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Mycket av det arbete som görs för att komma närmre måluppfyllelsen för detta mål sker som ett löpande, långsiktigt naturvårdsarbete inom ramen för länsstyrelsens verksamhet och är i hög grad kopplat till flera andra miljömål. Arbete med exempelvis en handlingsplan för grön infrastruktur, långsiktigt skydd, skötsel av skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP), kalkning, restaurering av vattendrag och dispensprövning av biotopskydd skapar förutsättningar för att på sikt nå målet.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Länsstyrelsen driver och har bedrivit flera restaureringsprojekt där medel för restaurering och skötsel erhållits från EU:s LIFE-fonder. Exempel på miljöer som berörts är kustnära sandmarker, hedmiljöer och betesmarker. En central del i arbetet är att involvera externa aktörer och sprida kunskap om viktiga strukturer att värna om och utveckla i landskapet. Andra exempel på åtgärdsprojekt är populationsförstärkande åtgärder för flodpärlmussla, en art som endast föryngrar sig i ett fåtal av de halländska vattendragen.

Grön infrastruktur

Det regionala arbetet med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur har påbörjats. Stort fokus har lagts på nationell samordning kring framtagande av underlag och analyser. En sammanställning av signalarter för öppna marker i södra Sverige har gjorts och kommer att vara värdefull vid analysarbetet. En plan för hur handlingsplanerna ska förankras med berörda aktörer har arbetats fram. Skogsstyrelsen har tagit aktiv del i det regionala arbetet och påbörjat en förankringsprocess gentemot skogsnäringen.

Främmande arter och genotyper

Flera hundra hektar sandmarker har de senaste åren restaurerats i Halland för att bland annat motverka spridning och minska inslaget av vresros (Rosa rugosa), en invasiv art som finns i alla sandmarksområden längs den halländska kusten. Projekten har genomförts med hjälp av medel genom LIFE, och även medfinansierats av medel för förvaltning av skyddade områden. Insatserna har gett goda resultat men det krävs kontinuerlig skötsel av dessa områden, både inom och utanför skyddade områden, för att motverka förnyad spridning.

 

Analtys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå med idag beslutade eller planerade styrmedel. Många aktiviteter som motverkar miljökvalitetsmålet fortgår i samhället och det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet.

Hållbart nyttjande och åtgärdsbehov

För att nå framgång i arbetet med biologisk mångfald finns ett stort behov av att involvera fler aktörer. Det krävs en generellt ökad kunskap om sambandet mellan biologisk mångfald och resiliens, och en bred kunskap om viktiga strukturer och funktioner i landskapet (grön infrastruktur) som möjliggör arters spridning och förflyttning. Det måste till tydliga uppdrag till myndigheter inom andra sektorer än naturvården så att arbetet med biologisk mångfald ges hög prioritet. För att uppnå ett hållbart nyttjande är det centralt att skapa förståelse för att biologisk mångfald eller fungerande ekosystemtjänster är förutsättningen för människans försörjning.

Ett av många områden där det är viktigt att prioritera resurser är för att skydda marina områden. Ett annat område är påverkan på vattenmiljöer, där behovet av att kunna jobba med omprövning och tillsyn av vattenverksamhet är stort. Det finns ett stort behov av att utveckla samarbeten kring åtgärder i vatten och det finns goda förutsättningar i form av intresse och initiativ från länets kommuner.

Landskapsperspektiv vid planering och exploatering

De naturtyper som hyser många av länets hotade arter har en liten och fragmenterad utbredning i länet. Detta medför små populationer och en otillräcklig spridning mellan populationer vilket leder till ökad utdöenderisk och minskad genetisk variation. Bevarandestatusen är generellt dålig för länets förekommande naturtyper.

De största hoten mot den biologiska mångfalden är biotopförstöring, fragmentering av livsmiljöer och annan mänsklig påverkan. Det är viktigt att inte slå ut randpopulationer utan att bevara genetisk variation genom att jobba för utökade utbredningsområden och en sammanlänkning av dessa. Artbevarande är en lång process och trots att åtgärder för att nå målet har initierats kan det ta flera decennier att utläsa resultat av de naturvårdsinsatser som görs idag. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har möjliggjort en utveckling av arbetet med biologisk mångfald och mandat att jobba utanför den traditionella naturvårdssektorn och bör ses som en viktig resurs i arbetet med att nå måluppfyllelse Det är viktigt att bevaka möjligheterna till projektskapande med många aktörer för att utveckla arbetet med biologisk mångfald.

Arbetet med handlingsplaner för grön infrastruktur kan bidra till att utveckla landskapsperspektivet vid planering och aktivt arbeta med sammanlänkning och viktiga övergångsmiljöer mellan land och vatten, brynmiljöer och andra miljöer som involverar olika aktörer i landskapet. Genom att tydliggöra och skapa samsyn kring värden, målkonflikter och vilka åtgärder som bör prioriteras i landskapet kommer arbetet med grön infrastruktur att skapa ökade möjligheter att främja ekosystemtjänster och bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Främmande arter

Genom att EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva arter trätt i kraft finns en juridisk grund att förebygga, minimera och mildra de negativa effekterna av sådana arter. Det är angeläget med ett samlat grepp på området, vilket förutsätter samordning och resurser som svarar upp mot ett tydligt uppdrag. Allmänheten behöver få upplysning om riskerna med att ta in främmande arter och konsekvenserna av att olagligt plantera in arter. Det saknas i dagsläget medel för att organisera en effektiv hantering och prioritering av åtgärder inom detta område.