God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2015 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Med bara fem år kvar till målåret visar den årliga uppföljningen av miljömålen i Hallands län återigen ett gap till det miljötillstånd som miljömålen anger. För flertalet av miljömålen visar uppföljningen att det saknas styrmedel och beslut som är tillräckligt kraftfulla för att uppnå miljömålen.

Vad gäller utvecklingen i miljön så finns det positiva inslag. För miljömålet Ingen övergödning ses en positiv utveckling i länet, liksom för vissa delar av målet Bara naturlig försurning där dock den sammantagna trenden för målen som helhet bedöms som neutral. Neutral trend bedöms även för målen Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar

Fyra mål (Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms tyvärr fortsatt ha negativ utveckling. För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

Generationsmålet och det globala perspektivet

Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar stort. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.

Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljösammanhang, liksom betydelsen av hållbara konsumtionsmönster och en mer cirkulär ekonomi. I dessa frågor är vi alla berörda och hur vi agerar, även som privatpersoner, påverkar det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion var ett av fokusområdena som behandlades i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Under år 2015 har länsstyrelsen som tidigare år hållit träffar med kommunernas plan- och byggavdelningar för att informera och diskutera olika plan- och byggfrågor. Länsstyrelsen träffar också kommunerna i samband med samrådet för översiktsplaner och alla större detaljplaner. Även inom kulturmiljöområdet håller länsstyrelsen regelbunden kontakt med kommunerna.

Hållbar bebyggelsestruktur

Flera av länets kommuner har befolkningstillväxt och bostadsbrist, medan i varje fall en kommun kämpar med att behålla sin befolkning. Den stora efterfrågan på nya bostäder i vissa kommuner leder till exploatering av jordbruksmark. Annan bebyggelse, som handel, lager och verksamhetsområden placeras ofta nära väg E6/E20 och hamnar då också på jordbruksmark. I en rapport från år 20131 har exploateringen av jordbruksmark i Sverige under perioden 2006-2010 studerats. Rapporten visar att exploateringstakten troligen ökat jämfört med perioden 1998-2005 och att Halland, med stor marginal, är det län som har exploaterat störst andel av sin jordbruksmark.

Hållbar samhällsplanering

Flera av länets kommuner arbetar i sin planering med att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltrafiken har dock fortfarande en stark ställning. Nya bilvägar diskuteras och det planeras fortfarande för exempelvis köpcentra som i huvudsak vänder sig till bilburna. Länsstyrelsen har sammanställt kommunernas P-normer. En viss åtstramning av antalet parkeringsplatser i stadskärnorna kan ses, men på det hela taget räknar kommunerna med ganska stora behov av parkeringsplatser.

Natur- och grönområden

I arbetet med att ta fram en ny indikator ''Tillgång till naturmiljöer'' har bland annat Halmstad studerats. Cirka 90 procent av invånarna bor mindre än 300 meter från ett grönområde. Förhoppningen är att motsvarande underlag ska kunna tas fram för alla svenska tätorter med minst 10 000 invånare och att det sedan uppdateras regelbundet. Ett mål skulle kunna vara att alla tätorternas invånare har högst 300 meter till närmsta grönområde.

Kulturvärden i bebyggd miljö

I länet bedrivs fortsatt ett långsiktigt och strategiskt arbete med kunskapsuppbyggnad i syftet att kulturmiljövärden ska bevaras, användas och utvecklas. Bland annat arbetar Länsstyrelsen med att stötta kommunerna med att ta fram kommunala kulturmiljöprogram. I och med den relativt goda tillgången till kunskapsunderlag finns bra förutsättningar för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vad gäller kulturmiljöaspakter. Översiktsplaneringen ska enligt den nya plan- och bygglagen förhålla sig till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det tydliggör översiktsplaneringens viktiga roll i förhållande till miljömålen, samt tydliggör behovet av att arbeta in kunskapsunderlag avseende bland annat kulturmiljövärden. I länet pågår också ett projekt rörande klimatförändringars påverkan på kulturarvet. Inom projektet studeras bland annat vilka effekter klimatförändringarna kan komma att få på kulturvärden i den bebyggda miljön.

Hälsa och säkerhet

Underlag för klimatanpassning tas fram och görs tillgängligt för kommunerna. Kartering av havsnivåhöjning och översvämning av de större åarna finns. Material om skyfall, lågpunkter och rinnvägar är på gång.

Hållbar avfallshantering

Alla Hallands kommuner arbetar för att kunna samla in matavfall från hushållen. Några har börjat i hela eller delar av kommunen och övriga är på gång.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020 och att tillräckligt underlag saknas för att bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Eftersom Halland är ett litet län har länsstyrelsen goda möjligheter att hålla kontakt med kommunerna och diskutera och informera om hållbar samhällsplanering, men det är kommunerna som har planmonopol och i slutänden avgör vad som planeras och byggs. De faktorer som påverkar kommunernas planering kan inte alltid styras lokalt och regionalt, utan troligen krävs även insatser på nationell nivå för att målet ska kunna nås.

Hallands kraftiga exploatering av jordbruksmark är ett allvarligt problem. Ett skäl till att så mycket jordbruksmark exploateras är troligen att de orter som växer ligger i jordbruksbygder. I många fall är det billigare att bygga på jordbruksmark jämfört med att bygga på den mark som ur ett miljömålsperspektiv skulle vara mest lämplig.

Alla länets kommuner arbetar mer eller mindre för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt. Att förespråka större minskningar av biltrafiken är betydligt känsligare.

Länsstyrelsen konstaterar att det finns ändamålsenliga styrmedel i form av lagstiftning för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, främst genom plan- och bygglagen. Samtidigt visar miljömålsuppföljningen och länsstyrelsens erfarenheter att tillgängliga styrmedel inte tillämpas på avsett vis. Skydd av kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen i detaljplan och områdesbestämmelser används i en mycket låg omfattning i länet, också jämfört med andra län. Kulturmiljövärden betraktas endast i begränsad omfattning som en resurs utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter vilket försvårar en hållbar användning och utveckling. Värdefulla kultur- och bebyggelsemiljöer knutna till ett landskapsperspektiv behandlas inte alltid på ett ändamålsenligt sätt i planeringen och i avvägningen gentemot andra intressen.

Det bedöms som viktigt att arbetet med indikatorn ”Tillgång till naturmiljöer” fortsätter och utvecklas till att omfatta fler orter. När samhällen växer och kommunerna vill undvika att exploatera jordbruksmark är risken stor att de i stället förtätar bort grönområden och tätortsnära natur. Det måste undvikas och här kan indikatorn vara till hjälp.

Kommunerna använder underlagen om översvämningsrisker. När nya planer tas fram undviks som regel områden med översvämningsrisk. Det är svårare att hantera befintlig bebyggelse och äldre, inte fullt exploaterade, detaljplaner i olämpliga lägen.

Referenser

1. Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket rapport 2013:3

?

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Hallands län