God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

God bebyggd miljö är ett komplext och innehållsrikt mål. En förutsättning för att nå målet är en god, långsiktig och hållbar samhällsplanering. Tyvärr kommer den långsiktiga planeringen ibland i konflikt med mer kortsiktiga önskemål.

Hållbar bebyggelsestruktur

Flera av länets kommuner har befolkningstillväxt och bostadsbrist. Den stora efterfrågan på nya bostäder och även handels- och verksamhetsområden leder till exploatering av jordbruksmark. Jordbruksverkets nya material om jordbruksmarkens värden, som presenterades på Hallands läns miljömålskonferens 2016, kan förhoppningsvis bidra till en förbättring.

Hållbar samhällsplanering

Under år 2016 har länsstyrelsen liksom tidigare år hållit träffar med kommunernas plan- och byggavdelningar för att informera och diskutera olika plan- och byggfrågor. Länsstyrelsen träffar också kommunerna i samband med samrådet för översiktsplaner och alla större detaljplaner. Även inom kulturmiljöområdet håller länsstyrelsen regelbunden kontakt med kommunerna.

De flesta av länets kommuner arbetar i sin planering med att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltrafiken har emellertid fortfarande en stark ställning. Nya bilvägar diskuteras och det planeras fortfarande för köpcentra som i huvudsak vänder sig till bilburna. I P-normerna kan ses en viss åtstramning av antalet parkeringsplatser i stadskärnorna, men kommunerna räknar ändå med ganska stora behov av parkeringsplatser.

Natur- och grönområden

I arbetet med att ta fram en ny indikator ''Tillgång till naturmiljöer'' har bland annat Halmstad studerats. Cirka 90 procent av invånarna bor mindre än 300 meter från ett grönområde. Ett mål skulle kunna vara att alla tätorternas invånare har högst 300 meter till närmsta grönområde.

Kulturvärden i bebyggd miljö

I länet bedrivs fortsatt ett långsiktigt och strategiskt arbete med kunskapsuppbyggnad i syfte att kulturmiljövärden ska bevaras, användas och utvecklas. Länsstyrelsen stöttar kommunerna i arbetet med att ta fram kommunala kulturmiljöprogram. I och med den relativt goda tillgången till kunskapsunderlag finns bra förutsättningar för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vad gäller kulturmiljö. Plan- och bygglagen tydliggör översiktsplaneringens viktiga roll i förhållande till miljömålen, samt tydliggör behovet av att arbeta in kunskapsunderlag avseende bland annat kulturmiljövärden. I länet pågår också ett projekt rörande klimatförändringars påverkan på kulturarvet. Inom projektet studeras bland annat vilka effekter klimatförändringarna kan komma att få på kulturvärden i den byggda miljön.

Hälsa och säkerhet

Underlag för klimatanpassning tas fram och görs tillgängligt för kommunerna. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan kommer att återupptas under 2017. Det bedöms som viktigt, inte minst med tanke på klimatförändringar och ändrade nederbördsmönster som leder till nya förutsättningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande, redan i planeringsstadiet.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020 och att tillräckligt underlag saknas för att bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Eftersom Halland är ett litet län har länsstyrelsen goda möjligheter att hålla kontakt med kommunerna och diskutera och informera om hållbar samhällsplanering, men det är kommunerna som har planmonopol och i slutänden avgör vad som planeras och byggs. De faktorer som påverkar kommunernas planering kan inte alltid styras lokalt och regionalt, utan troligen krävs även insatser på nationell nivå för att målet ska kunna nås.

Hallands kraftiga exploatering av jordbruksmark är ett allvarligt problem. Ett skäl till att så mycket jordbruksmark exploateras är troligen att de orter som växer ligger i jordbruksbygder. I många fall är det billigare att bygga på jordbruksmark jämfört med att bygga på den mark som ur ett miljömålsperspektiv skulle vara mest lämplig.

Alla länets kommuner arbetar mer eller mindre för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt. Att förespråka större minskningar av biltrafiken är betydligt känsligare.

Länsstyrelsen konstaterar att det finns ändamålsenliga styrmedel i form av lagstiftning för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, främst genom plan- och bygglagen. Samtidigt visar miljömålsuppföljningen och länsstyrelsens erfarenheter att tillgängliga styrmedel inte tillämpas på avsett vis. Skydd av kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen i detaljplan och områdesbestämmelser används i en mycket låg omfattning i länet, också jämfört med andra län. Kulturmiljövärden betraktas endast i begränsad omfattning som en resurs utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter vilket försvårar en hållbar användning och utveckling. Värdefulla kultur- och bebyggelsemiljöer knutna till ett landskapsperspektiv behandlas inte alltid på ett ändamålsenligt sätt i planeringen och i avvägningen gentemot andra intressen.

Det bedöms som viktigt att arbetet med indikatorn ”Tillgång till naturmiljöer” fortsätter och utvecklas till att omfatta fler orter. När samhällen växer och kommunerna inte vill exploatera jordbruksmark är risken stor att de i stället förtätar bort grönområden och tätortsnära natur. Det måste undvikas och här kan indikatorn vara till hjälp.

Kommunerna använder underlagen för klimatanpassning. När nya planer tas fram undviks som regel områden med översvämningsrisk. Det är svårare att hantera befintlig bebyggelse och äldre, inte fullt exploaterade, detaljplaner i olämpliga lägen.