God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Hallands läns miljömål?

I likhet med föregående år bedöms inga av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt* vara möjliga att nå i Halland med idag beslutade styrmedel. För målet Ingen övergödning är utvecklingen i miljön positiv. För övriga miljökvalitetsmål bedöms trenden vara neutral eller negativ.

Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland, liksom nationellt, fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas tillräckliga styrmedel och beslut som är nödvändiga för att uppnå miljömålen. Ju närmade år 2020 vi kommer desto mer brådskar kraftfulla åtgärder.

Gällande utvecklingen i miljön bedöms ett mål (Ingen övergödning) ha en positiv utveckling i länet. Fem mål (Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar) bedöms ha en neutral utveckling. Fyra mål (Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms ha en negativ utveckling. För två mål (Frisk luft och God bebyggd miljö) bedöms tillräckliga underlag saknas för att kunna bedöma trenden i miljön.

Generationsmålet och det globala perspektivet
Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.
Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljömålssammanhang, betydelsen av hållbara konsumtionsmönster likaså. När det gäller konsumtion är alla delaktiga, och hur vi agerar styr det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

*Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Resultatredovisning och analys för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Under 2014 har länsstyrelsen som tidigare år hållit regelbundna träffar med kommunernas plan- och byggavdelningar för att informera och diskutera olika plan- och byggfrågor. Ett seminarium om klimatomställningen och det goda livet, samt förtätningens möjligheter har hållits. Även inom kulturmiljöområdet håller länsstyrelsen regelbunden kontakt med kommunerna.

Hållbar bebyggelsestruktur

Flera av länets kommuner har befolkningstillväxt och bostadsbrist, medan i varje fall en kommun kämpar med att behålla sin befolkning. Den stora efterfrågan på nya bostäder i vissa kommuner leder till exploatering av åkermark. Annan bebyggelse, som handel, lager och verksamhetsområden placeras ofta nära väg E6/E20 och hamnar då på jordbruksmark. I en rapport från 20131 har exploateringen av jordbruksmark i Sverige under perioden 2006-2010 studerats. Rapporten visar att exploateringstakten troligen ökat jämfört med perioden 1998-2005 och att Halland, med stor marginal, är det län som har exploaterat störst andel av sin jordbruksmark.

Hållbar samhällsplanering

Länsstyrelsen träffar kommunerna i samband med samrådet för översiktsplaner och alla detaljplaner som tas fram med normalt planförfarande. De frågor som är aktuella i planen diskuteras.
Flera av länets kommuner arbetar i sin planering med att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltrafiken har dock fortfarande en stark ställning. Nya bilvägar diskuteras och det planeras fortfarande för exempelvis köpcentra som i huvudsak vänder sig till bilburna.

Kulturvärden i bebyggd miljö

I länet bedrivs fortsatt ett långsiktigt och strategiskt arbete med kunskapsuppbyggnad i syftet att kulturmiljövärden ska bevaras, användas och utvecklas. Bland annat arbetar Länsstyrelsen med att stötta kommunerna med att ta fram kommunala kulturmiljöprogram. I och med den relativt goda tillgången till kunskapsunderlag finns bra förutsättningar för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vad gäller kulturmiljöaspakter. Översiktsplaneringen ska enligt den nya plan- och bygglagen förhålla sig till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det tydliggör översiktsplaneringens viktiga roll i förhållande till miljömålen, samt tydliggör behovet av att arbeta in kunskapsunderlag avseende bland annat kulturmiljövärden.

Natur- och grönområden

I arbetet med att ta fram en ny indikator ''Tillgång till naturmiljöer'' har bland annat Halmstad studerats. Med hjälp av ortofoton och befolkningsstatistik har det räknats ut hur stor andel av städernas invånare som bor mindre än 300 m från ett grönområde. Cirka 90 procent av invånarna gör det. Förhoppningen är att motsvarande underlag ska kunna tas fram för alla svenska tätorter med minst 10 000 invånare och att det sedan uppdateras regelbundet så att det går att se eventuella förändringar. Ett mål skulle kunna vara att alla tätorternas invånare har högst 300 m till närmsta grönområde.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020 och att utvecklingen i miljön är oklar. Genom fortsatta diskussioner i planeringssituationer kring behov av åtgärder för att nå målet kommer förbättringar att ske, men troligen krävs även insatser på nationell nivå för att målet ska kunna nås.

Hallands kraftiga exploatering av jordbruksmark är ett allvarligt problem. Ett skäl till att så mycket jordbruksmark exploateras är troligen att de orter som växer ligger i jordbruksbygder. I många fall är det billigare att bygga på jordbruksmark jämfört med att bygga på den mark som ur ett miljömålsperspektiv skulle vara mest lämplig.

Fortsatta kompetenssatsningar kopplade till förändringar i plan- och bygglagen kommer att ske i samverkan mellan länsstyrelsen och kommunerna. Här kan länsstyrelsen bidra med kunskap och information, men det är kommunerna som har planmonopol och i slutänden avgör vad som planeras och byggs.

Länsstyrelsen konstaterar också att det finns ändamålsenliga styrmedel i form av lagstiftning för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, främst genom plan- och bygglagen. Samtidigt visar miljömålsuppföljningen och länsstyrelsens erfarenheter att tillgängliga styrmedel inte tillämpas på avsett vis. Skydd av kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen i detaljplan och områdesbestämmelser används i en mycket låg omfattning i länet, också jämfört med andra län. Kulturmiljövärden betraktas endast i begränsad omfattning som en resurs utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter vilket försvårar en hållbar användning och utveckling. Värdefulla kultur- och bebyggelsemiljöer knutna till ett landskapsperspektiv behandlas inte alltid på ett ändamålsenligt sätt i planeringen och i avvägningen gentemot andra intressen.

Det bedöms som viktigt att arbetet med indikatorn ”Tillgång till naturmiljöer” fortsätter och utvecklas till att omfatta fler orter. När samhällen växer och kommunerna vill undvika att exploatera jordbruksmark är risken stor att de i stället förtätar bort grönområden och tätortsnära natur. Det finns stora möjligheter att bygga på övergiven verksamhetsmark och överdimensionerade trafikytor, samt att förtäta i, till exempel, glesa handelsområden. Detta innebär dock ofta en stor förändring jämfört med hur planering och exploatering görs idag. Kanske behöver kommunerna någon form av hjälp för att genomföra en sådan förändring.

Referenser

1. Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket rapport 2013:3

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Hallands län

Indikatorer som följer upp målet