Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2015 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Med bara fem år kvar till målåret visar den årliga uppföljningen av miljömålen i Hallands län återigen ett gap till det miljötillstånd som miljömålen anger. För flertalet av miljömålen visar uppföljningen att det saknas styrmedel och beslut som är tillräckligt kraftfulla för att uppnå miljömålen.

Vad gäller utvecklingen i miljön så finns det positiva inslag. För miljömålet Ingen övergödning ses en positiv utveckling i länet, liksom för vissa delar av målet Bara naturlig försurning där dock den sammantagna trenden för målen som helhet bedöms som neutral. Neutral trend bedöms även för målen Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar

Fyra mål (Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms tyvärr fortsatt ha negativ utveckling. För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

Generationsmålet och det globala perspektivet

Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar stort. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.

Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljösammanhang, liksom betydelsen av hållbara konsumtionsmönster och en mer cirkulär ekonomi. I dessa frågor är vi alla berörda och hur vi agerar, även som privatpersoner, påverkar det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion var ett av fokusområdena som behandlades i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Inga nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Bristande hänsyn inom skogsbruket och dikesrensningar fortsätter att orsaka problem. Det tidigare regionala delmålet om att anlägga 700 hektar våtmark (till år 2010) kommer troligen att nås inom en femårsperiod.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av gammal markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet men håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.

Ekosystemtjänster

Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen1. Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas och vitmossor missgynnas. Inga tillstånd till markavvattning har getts men gamla dikningsföretags rätt till rensning skapar problem. Även äldre lagliga diken som inte ingår i dikningsföretag orsakar problem, särskilt vid eller efter rensning. Skyddsdikning inom skogsbruket förstärker problembilden med kraftig variation i vattendragens flöden. Länsstyrelsen beslutar löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker har under 2014-2015 inneburit att 89 hektar har slutförts i 26 olika projekt (endast 2 under 2015). Totalt har 591 hektar våtmarker anlagts/restaurerats sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan år 2010. Projekt inom utvald miljö för att optimera strandängsmiljöer för häckande vadarfåglar har avslutats under 2015. Det nya landsbygdsprogrammets (2014-2020) stöd för våtmarker kommer att starta i början av år 2016. Avsaknad av uppsökande arbete och försök till införande av nytt stöd 2015 har inneburit att anläggningstakten avstannat nästan helt under 2015. Anläggningstakten förväntas dock öka under 2016.

Främmande arter och genotyper

I våtmarksmiljöer är flera arter invasiva och floran är under kraftig förändring. Den art som kanske påverkar mest är jättebalsamin som trivs i fuktiga näringsrika miljöer. Utmed kusten på både fukthed och torrare hedar breder vresrosen ut sig. Jättebjörnloka är på spridning utmed ett flertal vattendrag. Halmstads kommun har genomfört ett LONA-projekt 2010-2014 för att få bukt med jättebjörnlokan. Jättebjörnlokan finns dock alltjämt kvar och kommunen sköter numera kontrollen via miljö- och hälsoskyddskontorets tillsyn på lantbruk. Jättebjörnlokan kan bli ett stort problem för våtmarker i näringsrika områden om spridningen accelererar. Störst spridning har den i Skintans avrinningsområde.

Bevarade natur- och kulturvärden

Ett arbete pågår i länet som en del i det större projektet Va Kul (som drivs inom Västerhavets vattendistrikt). Projektets syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kulturmiljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknutna kulturarvet.

Friluftsliv och buller

Flera stora våtmarker, värdefulla för både naturvärden och friluftliv är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E6. Bullerstörning har ökat i takt med ökad tung trafik och höjd hastighet på motorvägen genom Halland. Ytbeläggning i form av betong gör också att ljudnivån är kraftigt förhöjd. Åtgärder för att minimera påverkan från buller planeras inte kommande år. Stigar, p-platser samt utkiksplatser är ordnade för friluftslivet i ett flertal våtmarker.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Sammantaget är trenden för målet negativ. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.

Intresse finns bland markägare och kommuner för våtmarksanläggning. För att få en hög kvalitet på våtmarkerna har Länsstyrelsen tidigare jobbat med uppsökande arbete för att finna bra lägen och skapa intresse hos markägare. Under 2014 har det anlagts våtmarker på flera högkvalitativa lägen tack vare den uppsökande verksamheten.

Anläggning av nya våtmarker har minskat kraftigt under 2015.  Nya landsbygdsprogrammet planeras att starta senhösten 2015 med bland annat stöd för anläggande av våtmarker.

För att kunna göra säkra bedömningar av hela miljömålet krävs mer uppföljning. Idag har vi endast data för att följa upp preciseringen om återskapande av våtmarker.

Ekosystemtjänster

Styrmedel och resurser saknas för att kunna ta helhetsgrepp för hela avrinningsområden. Äldre dikningsföretag bör omprövas så att de inte förhindrar möjligheterna till vattenvårdsåtgärder i vattendrag med stor potential för ökad biologisk mångfald. Restaureringsåtgärder i större skala för hela avrinningsområden krävs för att komma tillrätta med flödesvariationerna i vattendragen och för att minska näringsläckaget.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärdsprogram finns för ett mindre antal av dessa arter.

Den nuvarande anläggningstakten (591 hektar tom 2015) med ca 20 hektar våtmarker om året innebär att det tar ytterligare ca 5 år att uppnå det tidigare regionala delmålet till 2010 om 700 hektars våtmarksanläggning. Det är mycket viktigt att det fortsättningsvis kommer nya medel för uppsökande arbete för att nå framgång i restaurerings- och anläggningsarbetet.

Under 2015 har det skapats ett kustvattenråd. Syftet med kustvattenrådet är bland annat att vara ett forum för samverkan och stötta initiativ som gynnar kustmiljön, anläggandet av våtmarker kan här utgöra en del i arbetet.

Referenser

1. Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Halland