I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Skärpt hänsyn behövs inom skogsbruket. Få våtmarker skyddas i länet. Arbetet med återskapande och restaurering pågår men med alltför små resurser.
Resultat
Inga nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Bristande hänsyn inom skogsbruket, dålig skötsel av anlagda våtmarker och dikesrensningar fortsätter att orsaka igenväxning i länets våtmarker och problem med omfattande körskador och grumligt vatten som följd.
Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av gammal markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet men håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.
Ekosystemtjänster
Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen (Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008). Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas. Inga tillstånd till markavvattning har getts men gamla dikningsföretags rätt till rensning skapar problem. Länsstyrelsen beslutar löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd. Ett arbete pågår just nu i länet som en del i det större projektet VaKul (som drivs inom Västerhavets vattendistrikt). Projektets syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kulturmiljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknutna kulturarvet. Inget ytterligare område i Myrskyddsplanen har skyddats under året.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker har under 2011 inneburit att drygt 10 hektar våtmarker har anlagts i 6 olika projekt. Totalt har 453 hektar våtmarker anlagts/restaurerats sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan 2010 och anläggningstakten har ökat.
Friluftsliv och buller
Flera stora våtmarker, värdefulla för både naturvärden och friluftliv är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E6. Något arbete för att minska bullret pågår inte. Bullerstörning har ökat i takt med ökad tung trafik och höjd hastighet på motorvägen genom Halland. Ytbeläggning i form av betong gör också att ljudnivån är kraftigt förhöjd på aktuell sträcka. Stigar, p-platser samt utkiksplatser är ordnade för friluftslivet i ett flertal våtmarker.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Bedömningen har ändrats sedan föregående år. Den huvudsakliga orsaken till ändringen är att förändringen av befintlig lagstiftning och implementering av vattendirektivet går långsamt. Genomförandetiden för att nå miljömålet är därigenom alltför kort.
Sammantaget är trenden för målet neutral. Positiva och negativa utvecklingsinriktningar inom målet tar ut varandra. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.
Utvecklingen när det gäller anläggande av våtmarker är positiv. Våtmarker återskapas och intresse finns bland markägare och kommuner för detta arbete. Länsstyrelsen har fått medel för uppsökande arbete för att få till stånd fler våtmarker i odlingslandskapet. Uppsökande arbete i kombination med förbättrat stödsystem gör att restaurerings/anläggningstakten ökar och är de viktigaste framgångsfaktorerna.
För att kunna göra säkra bedömningar krävs mer uppföljning. Idag har vi endast data för att följa upp preciseringen om återskapande av våtmarker.
Ekosystemtjänster
Styrmedel saknas för att kunna ta helhetsgrepp för hela avrinningsområden. Äldre dikningsföretag borde omprövas så att de inte förhindrar möjligheterna till vattenvårdsåtgärder. Restaureringsåtgärder i större skala för hela avrinningsområden skulle krävas för att komma tillrätta med flödesutjämning i vattendragen. Mer resurser krävs för att kunna arbeta mer aktivt med skydd av områden inom myrskyddsplanen.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärds program finns för ett mindre antal av dessa arter. Utvecklingen ser inte bra ut för de flesta av de våtmarksanknutna arterna. För de arter där åtgärdsprogram tagits fram har även genomförandet av programmen kommit igång. Projekt är på gång där man tänker optimera strandängsmiljöer för häckande vadarfåglar.
Den nuvarande anläggningstakten (453 hektar tom 2011) med ca 10 hektar våtmarker om året innebär att det tar 25 år för att uppnå målsättningen 700 hektar . Det uppsökande arbetet och förbättrat stödsystem verkar dock öka anläggningstakten from 2012. Det är mycket viktigt att det även fortsättningsvis finns medel för uppsökande arbete.
Inom vattendirektivet pågår arbete med att skapa vattenråd och initiera vattenvårdsprojekt. Detta arbete gynnar också våtmarksanläggandet. Friluftsliv och buller Större våtmarker med höga värden för friluftsliv värnas och medel läggs för att bibehålla dess attraktionskraft. Åtgärder för att minimera påverkan från buller planeras inte kommande år.
Myllrande våtmarker i Halland
Indikatorer som följer upp målet