Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Hallands läns miljömål?

I likhet med föregående år bedöms inga av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt* vara möjliga att nå i Halland med idag beslutade styrmedel. För målet Ingen övergödning är utvecklingen i miljön positiv. För övriga miljökvalitetsmål bedöms trenden vara neutral eller negativ.

Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland, liksom nationellt, fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas tillräckliga styrmedel och beslut som är nödvändiga för att uppnå miljömålen. Ju närmade år 2020 vi kommer desto mer brådskar kraftfulla åtgärder.

Gällande utvecklingen i miljön bedöms ett mål (Ingen övergödning) ha en positiv utveckling i länet. Fem mål (Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar) bedöms ha en neutral utveckling. Fyra mål (Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms ha en negativ utveckling. För två mål (Frisk luft och God bebyggd miljö) bedöms tillräckliga underlag saknas för att kunna bedöma trenden i miljön.

Generationsmålet och det globala perspektivet
Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.
Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljömålssammanhang, betydelsen av hållbara konsumtionsmönster likaså. När det gäller konsumtion är alla delaktiga, och hur vi agerar styr det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

*Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Resultatredovisning och analys för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Inga nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Bristande hänsyn inom skogsbruket, dålig skötsel av anlagda våtmarker och dikesrensningar fortsätter att orsaka igenväxning i länets våtmarker och problem med omfattande körskador och grumligt vatten som följd.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av gammal markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet men håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.

Ekosystemtjänster

Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen1. Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas och vitmossor missgynnas. Inga tillstånd till markavvattning har getts men gamla dikningsföretags rätt till rensning skapar problem. Länsstyrelsen beslutar löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd.

Bevarade natur- och kulturvärden

Ett arbete pågår just nu i länet som en del i det större projektet VaKul2 (som drivs inom Västerhavets vattendistrikt). Projektets syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kulturmiljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknutna kulturarvet.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker har under 2013 inneburit att 22 hektar våtmarker har anlagts i 15 olika projekt. Totalt har 502 hektar våtmarker anlagts/restaurerats sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan 2010 och anläggningstakten har ökat. Projekt inom utvald miljö pågår för att optimera strandängsmiljöer för häckande vadarfåglar.

Främmande arter och genotyper

I våtmarksmiljöer är flera arter invasiva och floran är under kraftig förändring. Den art som kanske påverkar mest är jättebalsamin som trivs i fuktiga näringsrika miljöer. Utmed kusten på både fukthed och torrare hedar breder vresrosen ut sig. Jättebjörnloka är på spridning utmed ett flertal vattendrag.

Friluftsliv och buller

Flera stora våtmarker, värdefulla för både naturvärden och friluftliv är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E6. Bullerstörning har ökat i takt med ökad tung trafik och höjd hastighet på motorvägen genom Halland. Ytbeläggning i form av betong gör också att ljudnivån är kraftigt förhöjd. Åtgärder för att minimera påverkan från buller planeras inte kommande år. Stigar, p-platser samt utkiksplatser är ordnade för friluftslivet i ett flertal våtmarker och medel finns avsatta för att bibehålla dess attraktionskraft.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Sammantaget är trenden för målet negativ. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.

Utvecklingen när det gäller anläggande av våtmarker är positiv. Intresse finns bland markägare och kommuner för detta arbete. För att få en hög kvalitet på våtmarkerna har Länsstyrelsen tidigare jobbat med uppsökande arbete för att finna bra lägen och skapa intresse hos markägare. Under 2014 har flera högkvalitativa lägen anlagts tack vare den uppsökande verksamheten. Länsstyrelsen har tyvärr inte fått nya medel 2014 för fortsatt uppsökande arbete. Uppsökande arbete i kombination med ett förbättrat stödsystem under 2007-2013  har gjort att restaurerings/anläggningstakten hållits uppe och är en stor framgångsfaktor.

Anläggningstakten av nya våtmarker kommer troligtvis att gå ner kraftigt under 2015. Även om nya landsbygdsprogrammet startar sommaren 2015 med stöd för anläggande av våtmarker så kommer det ta tid att få upp farten igen.

För att kunna göra säkra bedömningar av hela miljömålet krävs mer uppföljning. Idag har vi endast data för att följa upp preciseringen om återskapande av våtmarker.

Ekosystemtjänster

Styrmedel och resurser saknas för att kunna ta helhetsgrepp för hela avrinningsområden. Äldre dikningsföretag borde omprövas så att de inte förhindrar möjligheterna till vattenvårdsåtgärder. Restaureringsåtgärder i större skala för hela avrinningsområden skulle krävas för att komma tillrätta med flödesvariationerna i vattendragen och minska näringsläckaget.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärdsprogram finns för ett mindre antal av dessa arter.

Den nuvarande anläggningstakten (502 hektar tom 2013) med ca 20 hektar våtmarker om året innebär att det tar 10 år att uppnå målsättningen 700 hektar. Det är mycket viktigt att det fortsättningsvis kommer att finnas medel för uppsökande arbete för att nå framgång i restaurerings- och anläggningsarbetet.

Inom vattendirektivet pågår arbete med att skapa ett kustvattenråd. Detta arbete gynnar förmodligen våtmarksanläggandet på lite sikt.

Främmande arter och genotyper

I nuläget pågår ett flertal projekt i Halland som delvis handlar om att gräva bort näringsrikt material och att bli av med vresros i kustbandet. Projekten finansieras dels via landsbygsprogrammets Utvald miljö och via kommunal medfinansiering. Vresrosor grävs upp och sanden siktas för att bli av med alla rötter. Med detta arbetssätt återskapas mer öppna dyner som även kan gynna många hotade arter.  Någon utvärdering av resultatet har inte gjorts. Någon metod för att komma till rätta med jättebalsam är inte känd. Kommunerna arbetar med att utrota jättebjörnlokan.

Referenser

1. Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008
2. http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vasterhavet/projekt/Pages/vattenanknuten-kulturmiljo.aspx

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Halland

Indikatorer som följer upp målet