Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Hallands läns miljömål?

I likhet med föregående år har inga av de 12 mål som bedömts regionalt 2013 bedömts som möjliga att nå i Hallands län med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning.

Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland, liksom nationellt, fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen. Ju närmade 2020 vi kommer desto mer brådskar kraftfulla åtgärder.

Gällande utvecklingen i miljön bedöms ett mål (Ingen övergödning) ha en positiv utveckling i länet. Fyra mål (Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet) bedöms ha en neutral utveckling. Fem mål (Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms ha en negativ utveckling. För två mål (Frisk luft och God bebyggd miljö) bedöms tillräckliga underlag saknas för att kunna bedöma trenden i miljön.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Fortsatt fokus på åtgärder

Regionalt läggs fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kan föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, särskilt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.

Våren 2012 beslutade regeringen om nya preciseringar av miljömålen. I samband med detta beslutade Länsstyrelsen att avföra de tidigare regionala delmålen. Som miljömål för Hallands län gäller sedan april 2012 de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Inga nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Dålig skötsel av anlagda våtmarker, dikesrensningar och bristande hänsyn inom skogsbruket fortsätter att orsaka igenväxning och problem med omfattande körskador och grumligt vatten som följd i länets våtmarker.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av gammal markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet men håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.

Ekosystemtjänster

Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen (Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008). Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas. Inga tillstånd till markavvattning har getts men gamla dikningsföretags rätt till rensning skapar problem. Länsstyrelsen beslutar löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd. Ett arbete pågår just nu i länet som en del i det större projektet VaKul (som drivs inom Västerhavets vattendistrikt). Projektets syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kulturmiljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknutna kulturarvet.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker har under 2012 inneburit att 27 hektar våtmarker har anlagts i 9 olika projekt. Totalt har 480 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan 2010 och anläggningstakten har ökat. Ett projekt inom utvald miljö med restaurering av 7 rikkärr har slutförts under 2013. Restaureringen av rikkärren innebär att objektens status förbättrats men den framtida hävden är osäker. Projekt inom utvald miljö pågår för att optimera strandängsmiljöer för häckande vadarfåglar.

Friluftsliv och buller

Stigar, p-platser samt utkiksplatser är ordnade för friluftslivet i ett flertal våtmarker. Flera stora våtmarker, värdefulla för både naturvärden och friluftliv är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E6. Något arbete för att minska bullret pågår inte. Bullerstörning har ökat i takt med ökad tung trafik och höjd hastighet på motorvägen genom Halland. Ytbeläggning i form av betong gör också att ljudnivån är kraftigt förhöjd på aktuella sträckor.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Sammantaget är trenden för målet negativ. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.

Utvecklingen när det gäller anläggande av våtmarker har de senaste åren varit positiv. Våtmarker återskapas och intresse finns bland markägare och kommuner för detta arbete. Länsstyrelsen har fått medel för uppsökande arbete för att få till stånd fler våtmarker i odlingslandskapet. Uppsökande arbete i kombination med förbättrat stödsystem gör att restaurerings/anläggningstakten ökar och är de viktigaste framgångsfaktorerna.

Anläggningstakten av nya våtmarker kommer troligtvis att gå ner kraftigt under 2014 och 2015 då införandet av vissa delar av nya landsbygdsprogrammet är skjutet på framtiden. Det är också högst osäkert om det blir medel för våtmarksrådgivningar och uppsökande verksamhet under 2014 vilket också kommer att minska på anläggningstakten. Dessa neddragningar gör att trenden bedöms som mer negativ än föregående år.

För att kunna göra säkra bedömningar krävs mer uppföljning. Idag finns det endast data för att följa upp preciseringen om återskapande av våtmarker.

Ekosystemtjänster

Styrmedel saknas för att kunna ta helhetsgrepp för hela avrinningsområden. Äldre dikningsföretag borde omprövas så att de inte förhindrar möjligheterna till vattenvårdsåtgärder. Restaureringsåtgärder i större skala för hela avrinningsområden skulle krävas för att komma tillrätta med flödesutjämning i vattendragen och minskat näringsläckage.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärds- program finns för ett mindre antal av dessa arter. En ny forskningsrapport (Weissner och Strand, 2013) visar dock att en del fågelarter och groddjur har kunnat strykas från listan över hotade arter (t.ex. smådopping, skedand och klockgroda).
Den nuvarande anläggningstakten (480 hektar t.o.m. 2012) med ca 20 hektar våtmarker om året innebär att det tar 11 år för att uppnå målsättningen 700 hektar. Det uppsökande arbetet och förbättrat stödsystem verkar dock öka anläggningstakten fr.o.m. 2012 och ovanligt stora arealer kommer att färdigställas under 2013. Det är mycket viktigt att det även fortsättningsvis finns medel för uppsökande arbete för att nå framgång i anläggningsarbetet med våtmarker.

Inom vattendirektivet pågår arbete med att skapa vattenråd och initiera vattenvårdsprojekt. Detta arbete gynnar också våtmarksanläggandet.

Friluftsliv och buller

Större våtmarker med höga värden för friluftsliv värnas och medel läggs för att bibehålla dess attraktionskraft. Åtgärder för att minimera påverkan från buller planeras inte kommande år.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Halland

Indikatorer som följer upp målet