Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Inga nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Bristande hänsyn inom skogsbruket och dikesrensningar fortsätter att orsaka problem. Det tidigare regionala delmålet om att anlägga 700 hektar våtmark (till 2010) kommer troligen att nås inom en femårsperiod.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av gammal markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet men håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Fler värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.

Ekosystemtjänster

Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen (1). Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas och vitmossor missgynnas. Inga tillstånd till markavvattning har getts men gamla dikningsföretags rätt till rensning skapar problem. Även äldre lagliga diken som inte ingår i dikningsföretag orsakar problem, särskilt vid eller efter rensning. Skyddsdikning inom skogsbruket förstärker problembilden med kraftig variation i vattendragens flöden. Länsstyrelsen beslutar löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker har under 2016 inneburit att ca 16 hektar har slutförts i 3 olika projekt. Totalt har 607 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan 2010 men budgeten för nyanläggning i nya Landsbygdsprogrammet (2014-2020) har krympt till cirka hälften jämfört med förra programmet. Avsaknad av uppsökande arbete och försök till införande av nytt stöd 2015 har inneburit att anläggningstakten avstannade nästan helt under 2015. Takten har ökat igen under 2016 men det går långsamt och det är ont om bra projekt för att skapa näringsfällor.

Inga nya områden i Myrskyddsplanen har fått områdesskydd under 2016. I arbetet med säkerställande ingår inte att prioritera objekt i Myrskyddsplanen.

16 hektar torvmark har restaurerats under 2016 inom ramen för landsbygdsprogrammet på icke skyddade områden.

Under 2015 bildades ett kustvattenråd (2). Syftet med kustvattenrådet är bland annat att vara ett forum för samverkan och stötta initiativ som gynnar kustmiljön. Anläggande av våtmarker kan här utgöra en del i arbetet. 

Främmande arter och genotyper

I våtmarksmiljöer är flera arter invasiva och floran är under kraftig förändring. Den art som kanske påverkar mest är jättebalsamin som trivs i fuktiga näringsrika miljöer. Utmed kusten på både fukthed och torrare hedar breder vresrosen ut sig. Jättebjörnloka är på spridning utmed ett flertal vattendrag. Halmstads kommun genomförde ett LONA-projekt åren 2010-2014 för att få bukt med jättebjörnlokan. Jättebjörnlokan finns dock alltjämt kvar och kommunen sköter numera kontrollen via miljö- och hälsoskyddskontorets tillsyn på lantbruk. Jättebjörnlokan kan bli ett stort problem för våtmarker i näringsrika områden om spridningen accelererar.

Bevarade natur- och kulturvärden

Va Kul (som drivs inom Västerhavets vattendistrikt) är ett projekt som startade 2008 och avslutas 2016. Projektets syfte har varit att kartlägga och inventera vattenanknutna kulturmiljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknutna kulturarvet.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Sammantaget är trenden för målet negativ. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.

Utvecklingen är svagt positiv vad gäller den del av miljömålet som handlar om anläggande av våtmarker. Intresse finns bland markägare för detta arbete även om det är lågt. Uppsökande arbete är nödvändigt för att öka kvaliteten på potentiella våtmarkslägen. Under 2014 anlades våtmarker på flera högkvalitativa lägen tack vare den tidigare uppsökande verksamheten.

För att bibehålla anläggningstakten i nya landsbygdsprogrammet krävs att handläggningsresurser bibehålls och helst utökas med uppsökande verksamhet.

För att kunna göra säkra bedömningar av hela miljömålet krävs mer uppföljning. Idag har vi endast data för att följa upp preciseringen om återskapande av våtmarker.

Ekosystemtjänster

För att upprätthålla våtmarkers ekosystemtjänster är en naturlig hydrologi viktig vilket ibland försvåras av rensningar som utförs. Lagstiftningen behöver moderniseras för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar och värna biologisk mångfald samt en naturlig hydrologi. Restaureringsåtgärder på avrinningsområdesnivå vore önskvärt.

Främmande arter och genotyper

För att förhindra framtida problem behövs bättre kontroll av nya växter och djur som förs in i landet. Idag läggs exempelvis stora resurser på att bli kvitt vresros i kustnära områden.

Genom att EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva arter trätt i kraft finns en juridisk grund att förebygga, minimera och mildra de negativa effekterna av sådana arter. Det saknas i dagsläget medel för en effektiv hantering och prioritering av åtgärder inom detta område. 

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärdsprogram finns för ett mindre antal av dessa arter.

Den nuvarande anläggningstakten (605 hektar tom 2016) med ca 20 hektar våtmarker om året innebär att det tar ytterligare ca 5 år att uppnå det tidigare regionala delmålet om 700 hektars våtmarksanläggning till år 2010.

 

Referenser

1. Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008

2. http://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/omrade/energi-miljo/kustvattenrad-halland-och-bastad/