I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Situationen för Kattegatt är allvarlig vilket främst beror på fiskbeståndens situation. Genomförande av rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten är viktiga åtgärder för att förbättra situationen för fiskbestånden. Detta gynnar även bottnarnas biologiska mångfald.
Resultat
Grundläggande kartläggning av de marina miljöerna är fortsatt viktigt för att förvalta havsmiljöerna på bästa sätt. När det gäller näringsämneshalterna i Kattegatt har de minskat de senaste 20 åren, vilket kan tolkas att insatser som gjorts gett resultat. Man kan konstatera att många lokala fiskbestånd numera är kraftigt reducerade eller till och med försvunna i Kattegatt.
God miljöstatus samt god ekologisk och kemisk status
Den senaste treårsperioden (2009-2011) för växtplankton visar på hög ekologisk status vid kustkontrollstationerna L9 (Laholmsbukten) och N7 (Nidingen) när biovolym och klorofyll a vägs samman enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (SMHI 2012).
Statusklassningen med avseende på makroalger längs Hallandskusten 2011 ger hög status i tre vattenförekomster, god status i två vattenförekomster och måttlig status i en. Dock uppfyller de tre senaste vattenförekomsterna inte djupkravet och bedömningsgrunden är inte fullt ut tillämplig där.
Statusklassningen med avseende på bottenfauna längs Hallandskusten 2011 varierar mellan god och måttlig, förutom vid en station som har dålig status (Peter Göransson 2012).
Statusklassningen med avseende på näringsämnen sammantaget varierar mellan god och måttlig längs Hallandskusten 2011 (SMHI 2012).
Ekosystemtjänster samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Inga bedömningsgrunder finns ännu för fisk. Stora förändringar har skett rörande fiskbeståndens täthet och storlekssammansättning sedan 1920-talet. Många kommersiellt viktiga fiskarter förekommer i allt glesare bestånd, särskilt vad avser större, vuxen fisk (Havsmiljöinstitutets Rapport till regeringen 2011).
Analys och bedömning
Situationen för Kattegatt är allvarlig vilket främst beror på tillståndet för fiskbestånden. Trots att flera åtgärder genomförts under senare år för att minska fisketrycket på framförallt torsk (fiskefritt område i sydöstra Kattegatt, skrotningskampanj riktad mot bottentrålare i Kattegatt) är torskbeståndet fortsatt mycket svagt. Förutom överfiske så utgör övergödning, fysisk exploatering, miljögifter, klimatförändringar och främmande arter ett hot mot Kattegatts produktionsförmåga och biologiska mångfald.
För att kunna nå miljökvalitetsmålet måste kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer fortsätta för att säkerställa att särskilt värdefulla områden skyddas mot ingrepp och andra störningar. Under åren 2005 till 2009 kunde riktade medel till arbetet med marint områdesskydd sökas. 2010 och 2011 har medel kunnat sökas ur havsmiljöanslaget för marina undersökningar. Detta har varit positivt för kartläggningen, men en fortsättning behövs för att få grundläggande data av de marina miljöerna. Vidare behövs resurser för att säkerställa att särskilt värdefulla områden ges ett erforderligt skydd.
För att förbättra den alvarliga situationen för Kattegatts fiskbestånd och bidra till god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv (havsmiljöförordningen) behöver föreslagna åtgärder och rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten genomföras (Regeringsuppdrag om utvärdering av det för torskfiske fredade området i Kattegatt).
Dessutom behövs ökad vaksamhet om bevarandet av de kustnära grunda miljöerna samt fortsatta åtgärder för att minska lokala utsläpp och läckage av näringsämnen från land till hav.
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Utvecklingen i miljön är negativ. Utvecklingen för Kattegatts fiskbestånd går åt fel håll, särskilt gäller det torskens situation i Kattegatt. Däremot har närsalterna minskat i Kattegatt de senaste 20 åren, vilket är en positiv utveckling. Vidare finns rika och välbevarade marina livsmiljöer kvar i form av de otrålade delarna av utsjöbankarna i Kattegatt (till exempel. Fladen, Lilla Middelgrund), dessa miljöer utgör en refug för tillbakaträngda arter.
Hav i balans samt levande kust och skärgård i Halland
Indikatorer som följer upp målet