Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Hallands läns miljömål?

I likhet med föregående år bedöms inga av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt* vara möjliga att nå i Halland med idag beslutade styrmedel. För målet Ingen övergödning är utvecklingen i miljön positiv. För övriga miljökvalitetsmål bedöms trenden vara neutral eller negativ.

Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland, liksom nationellt, fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas tillräckliga styrmedel och beslut som är nödvändiga för att uppnå miljömålen. Ju närmade år 2020 vi kommer desto mer brådskar kraftfulla åtgärder.

Gällande utvecklingen i miljön bedöms ett mål (Ingen övergödning) ha en positiv utveckling i länet. Fem mål (Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar) bedöms ha en neutral utveckling. Fyra mål (Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv) bedöms ha en negativ utveckling. För två mål (Frisk luft och God bebyggd miljö) bedöms tillräckliga underlag saknas för att kunna bedöma trenden i miljön.

Generationsmålet och det globala perspektivet
Miljömålen spänner över ett brett spektrum av områden och karaktären på målen varierar. Medan vissa av målen kan uppnås genom ett målinriktat arbete i Sverige, så är flertalet beroende av vad som sker i vår omvärld. Även i dessa fall är insatser på hemmaplan viktiga, men kan inte ensamt leda till måluppfyllelse.
Det globala perspektivet blir allt viktigare och diskuteras alltmer i miljömålssammanhang, betydelsen av hållbara konsumtionsmönster likaså. När det gäller konsumtion är alla delaktiga, och hur vi agerar styr det globala avtrycket och därmed också förutsättningarna att nå miljömålen. Hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden i Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015.

*Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Resultatredovisning och analys för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

I Hallands län har utsläppen av växthusgaser minskat med 27 procent under 1990-20121. Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan är att sänka utsläppen av klimatgaser med 40 procent mellan 1990 och 2020, men då ska en tredjedel av reduktionen uppnås genom gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder2. Det medför att det inhemska klimatmålet blir knappt 27 procent. Halland har 2012 nått 27 procent minskning, men det återstår många åtgärder för utsläppsminskningar för att vi ska nå målet om en begränsad klimatpåverkan år 2050.

Länets totala utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012, en minskning med 6 procent (ca 100 000 ton) jämfört med år 2011. Det är främst inom energiförsörjningen och transportsektorn som minskningen skett mellan 2011 och 2012. Totalt har utsläppen mellan dessa år minskat med 10 procent (ca 43 000 ton) inom energiförsörjningen och med 6 procent (ca 42 000 ton) inom transportsektorn.

Högskolan i Halmstad har under 2014 tagit fram en analys av Hallands klimatgasutsläpp; ”Klimatgaser i Halland”3. Slutsatserna är att det är inom transport- och jordbrukssektorn som man behöver vidta åtgärder framöver för att ha möjlighet att nå klimatmålet till 2050.

Just transporterna i Halland är en stor utmaning. Länet skiljer sig från övriga Sverige genom att en stor andel (41 procent) av klimatgasutsläppen kommer från transporterna (inkluderat trafiken på E6:an). I Sverige i genomsnitt står transporterna för 34 procent av utsläppen. I Halland släppte vi ut 2,3 ton klimatgaser per person inom transportsektorn 2012, medan man i Sverige i genomsnitt släppte ut 2 ton per person. Därför är det extra angeläget med åtgärder inom denna sektor i länet. Länsstyrelsen i Halland har bland annat arbetat med regionala dialoger om projekt för att minska fossilberoendet i transportsektorn, låtit ta fram och presenterat ett underlag till en biogasstrategi för länet, samt en studie för strategisk placering av snabbladdare för elfordon längs E6:an.

Under 2013-2014 pågår flera projekt i länet som fått medel från Länsstyrelsens ”Klimatmiljon”, 1 000 000 kr som utlystes till lokala och/eller regionala projekt under hösten 2012. Många av dessa projekt är inriktade på transportområdet. De handlar bland annat om en parkeringsstrategi för Varbergs kommun, om att utveckla användandet av vätgas som fordonsbränsle i Falkenberg och om ökad biogasproduktion från hästgödsel.

I statistiken för utsläpp av klimatgaser ingår även utsläpp från de verksamheter som ingår i EU:s handelssystem för koldioxidrätter (ETS), medan de mål som är satta på klimatområdet (40 procent minskning till 2020) enbart gäller den icke-handlande sektorn. Ca 13 procent av de halländska klimatgasutsläppen sker från verksamheter inom ETS, vilket är en ganska liten del om man jämför nationellt där ca 32 procent av utsläppen sker inom ETS.
Viktigt att notera är att utsläppen från den privata konsumtionen inte finns med i utsläppsstatistiken, men är viktig eftersom den bidrar till utsläpp av växthusgaser i andra länder.

Analys

Förutsättningar för en kraftigt ökad produktion av förnybar energi är god i länet.
Satsningar på solcellsanläggningar ökar, bland annat har Halmstads Energi och Miljö byggt stor markanläggning på Skedala avfallsanläggning och Varberg Energi har nyligen installerat en solcellsanläggning på sitt nya värmekraftverk. Dessutom har intresset hos företag för solceller visat sig vara stort, genom ett stort antal anmälda deltagare på det solcellsseminarium som Länsstyrelsen anordnade under våren i samverkan med EMC och Energikontoret, Region Halland. Det visar också antalet ansökningar till solcellsstödet hos Länsstyrelsen. Under 2013 och fram till september 2014 har det kommit in 367 nya ansökningar om bidrag till solcellsinvesteringar på totalt nära 42 miljoner kronor. Det ska jämföras med perioden juli 2009- december 2012 då det inkom 232 ansökningar om sammanlagt 36 miljoner kronor i bidrag. Hittills har nästan 18 miljoner kronor utbetalats i solcellsstöd i Halland4.

Utvecklingen inom vindkraften har också varit stark i Halland. Mellan 2009 och 2012 har den installerade effekten i Halland mer än fördubblats5. 2012 fanns ca 200 verk med en installerad effekt på 257 MW och som sammanlagt producerade 424 MWh. Dessutom finns planer på ytterligare 300 verk i länet6.

Halland är ett län rikt på substrat för produktion av bioenergi från både skogs- och jordbruket. Därutöver sker eller planeras insamling av hushållens matavfall för produktion av biogas i samtliga kommuner och Halmstads Energi och Miljö planerar för en förbehandlingsanläggning av matavfall för biogasproduktion. Dessutom har Högskolan i Halmstad sedan 2014 ett nytt tvärvetenskapligt forskningsområde som heter ”Grön innovation: hållbara innovationer inom grön näring”. Syftet är att lösa viktiga samhällsproblem, skapa konkurrenskraft, stärka innovationsförmågan och stimulera till nya produkter, tjänster och processer inom gröna näringar (lantbruks- och skogssektor men också kopplat till landsbygdsutveckling och turism).

Vad gäller energieffektivisering är potentialen betydande, det finns dock ett stort behov av ytterligare insatser för att få till konkreta åtgärder och ett mer systematiskt och kontinuerligt arbete. Genom det energieffektiviseringsstöd som regeringen avsatt för åtgärder i kommuner och landsting (regioner), har det skapats ett systematiskt arbete för att följa upp energieffektiviseringsåtgärder i deras interna verksamhet avseende exempelvis energieffektiva transporter och fastigheter.

Mycket av den planering som görs idag i Sverige, exempelvis inom transportområdet, är prognosstyrd. Vägar byggs ut i den omfattning som trafiken spås öka. För att vi ska få till de förändringar som behövs för att nå målen om minskad klimatpåverkan måste istället planeringen vara målstyrd.

Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.

Referenser

1. Nationella emissionsdatabasen, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
2. En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat Prop. 2008/09:162
3. Klimatgaser i Halland - en målinriktad analys med framtidsperspektiv, April 2014
4. Sammanställning solcellsstödet, referens Nesrin Elsaleh, Länsstyrelsen Halland
5. Indikatorn ”Vindkraftsel” http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=141&pl=2&t=Lan&l=13 
6. Vindbrukskollen; http://www.vindlov.se/sv/

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Halland

Indikatorer som följer upp målet