Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Det finns ett stort engagemang och ett bra miljöarbete görs av offentliga verksamheter, näringsliv, markägare, ideella organisationer, vattenråd, luftvårdsförbund, kustvattenförbund och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor, eftersom länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, ett stort antal vägburna transporter och ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Av de mål som bedöms regionalt uppvisar miljökvalitetsmålen beträffande övergödning, sjöar och vattendrag, skog, odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv en negativ utveckling. Problemen är flera. En stor andel jordbruksmark bidrar till övergödningen. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Antalet småbiotoper försinner i landskapet. Bekämpningsmedel och vattenuttag påverkar sjöar.

För Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust- och skärgård saknas underlag för att kunna bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Miljöskulder och ohållbara konsumtions- och produktionsmönster påverkar kemikalieförekomsten i miljön. Bottendöd och svaga fiskbestånd är exempel på problem i havet.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen för Frisk Luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Halter och utsläpp till luft är i stort sett oförändrade. Försurande utsläpp minskar, men naturen återhämtar sig långsamt. Grundvattnet påverkas negativt av flera verksamheter.

För att nå miljökvalitetsmålen krävs en samhällsomställning som behöver omfatta åtgärder på alla nivåer inklusive internationella åtaganden.

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Trycket på vattennära boende är högt, strandområden exploateras och en del naturliga sväm- och åplan fylls igen. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras.

37 av totalt 242 skånska vattenförekomster uppnår god eller hög ekologisk status. Flera har försämrats till följd av ny bedömning av påverkad hydromorfologi[1].

Skyddsområden för viktiga skånska ytvattentäkter saknas. Bildande av skyddsområde pågår för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning. Utbytet mellan grund- och ytvatten samt den vattenhushållande förmågan hotas av markavvattning, dikningar, vattenuttag och annat avledande av vatten. Tillsyn har gjort att bevattningsuttag i vissa ytvatten minskat. I Skåne är det numera praxis med tidsbegränsade tillstånd för uttag i både yt- och grundvatten.

Året har präglats av kallt väder och inga extremt höga eller låga flöden har noterats. Rensningar av skånska vattendrag görs kontinuerligt oavsett flödessituation.

Projektet UC4LIFE[2] har som syfte att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer. Den starkt utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan är symbolart för detta projekt, och arbetet med att återmeandra både Fyleån och Klingavälsån är klart. Framodlade små tjockskaliga målarmusslor har satts ut i dessa två åar och överlevnaden studeras.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.

Restaureringsåtgärder i form av utrivning av vandringshinder, biotopvård, återmeandring, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved har genomförts i flera vattendrag. Tullstorpsåprojektet har sökt miljödom för ytterligare restaurering av en nio kilometer lång sträcka.

Länsstyrelsen har fortsatt arbeta med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Åtta kraftverksägare har blivit förelagda att söka tillstånd för turbindrift.

Under året har Länsstyrelsen Skåne tillsammans med länsstyrelser och kommuner i södra och mellersta Sverige[3] tagit fram en LIFE-ansökan, med syfte att bekämpa den främmande arten sjögull i de sjöar där den har påträffats[4]. Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun har fått LONA-medel och påbörjat arbetet med att bekämpa sjögull i Vita sjö. Tillstånd har getts för förstärkningsutsättning av signalkräfta i en sjö under året. De tillståndsgivna utsättningarna av främmande arter är oftast inte problemet, utan det är de illegala utsättningarna samt utsättningar i avloppslösa dammar. Inom till exempel trädgårdsnäringen importeras främmande arter för utsättning i dammar, varifrån de sedan kan hamna i sjöar och vattendrag. Dessa arter kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.

Under 2015 har vatten endast kommit med som en del vid bildandet av skogliga reservat. Flera skånska vattendrag är klara för reservatsbildning, men Naturvårdsverket saknar pengar för genomförandet. Revidering av det utökade strandskyddet samt justering av avgränsningar i Natura 2000-områden och av det utvidgade strandskyddet pågår. Förslag på blivande Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer har tagits fram.

Arbetet med att öka kunskapen kring de vattenanknutna kulturmiljöerna i Skåne har fortsatt. Skåne arbetar aktivt i projekten Vårda vattendragens kulturarv, VaKul, Kulturmiljö och vattenförvaltning. I Vramsån har vattenkraftverk och dammbyggnader inventerats[5].

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Länets sjöar och vattendrag fortsätter att påverkas negativt. En stor andel av Skånes vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 för att nå god ekologisk status. Skånes vattendrag är mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor bidrar till att målet är svårt att nå. EU-domstolens dom i mål C-461/13 om hur miljömålen enligt ramdirektivet för vatten (RDV) ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden[6] kommer förhoppningsvis även att tillämpas i Sverige och bidra till att vatten inte försämras. Skyddet är nedprioriterat till förmån för skogliga miljöer.

Styrmedel behövs för bättre skydd

Resurser saknas för att skydda värdefulla vatten, trots att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att bevara vattenanknutna natur- och kulturvärden samt biologisk mångfald. Styrmedel saknas för att inrätta kombinerade natur- och kulturreservat.

De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative”[7] setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas. Om vattenverksamhetsutredningens förslag blir verklighet kan en del av problemen avhjälpas.

Åtgärder på land krävs för att få bukt med tillförsel av näringsämnen, bekämpningsmedel, partiklar med mera. Funktionella skyddszoner behöver bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp när som helst. Det är därför önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag, på liknande sätt som i Danmark där tio meter breda skyddszoner har avsatts. Skyddszoner behöver dessutom behovsanpassas utifrån topografi och vattnens värden.

Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning.

En mer stadigvarande medelstilldelning behövs för restaurering av både sjöar och vattendrag till exempel inom landsbygdsprogrammet.

Import av främmande fisk- och musselarter, för utsättning i dammar, bör förbjudas helt.

Information, dialog och stöd

Det är viktigt att fortsatt informera och ha en bra dialog med markägare, vattenråd och föreningar för att ta tillvara intressen och få ett framgångsrikt åtgärdsarbete.

Informationsinsatser till allmänheten behövs för att minska risken för spridning och etablering av främmande arter.

Prioriteringar i länet

LIFE-projektet UC4LIFE, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar, pågår och är högprioriterat till och med 2016.

Tillsyn av icke tillståndsgivna vattenkraftverk och liknande dämningar är fortsatt prioriterade.

Referenser

[3] Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Skåne, Länsstyrelsen i Örebro, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Tingsryds kommun, Eskilstuna kommun, Örebro kommun, Kungsörs kommun

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Skåne

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Preciseringar av Levande sjöar och vattendrag

Indikatorer som följer upp målet