Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Trycket på vattennära boende är högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att arealen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras.

36 av 218 vattenförekomster uppnår god ekologisk status.

Skyddsområden för viktiga skånska ytvattentäkter saknas. För Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, planeras skyddsområde. Framtida utformning av vattenskyddsområde för Vombsjön projekteras. Vombsjön och Ringsjön är nya riksintressen för vattenförsörjning. Tillsyn och tidsbegränsade tillstånd för uttag i både yt- och grundvatten har gjort att bevattningsuttag minskat.

Året har präglats av varmt väder och lite nederbörd, trots det finns en tendens till att rensningar av skånska vattendrag ökar i förebyggande syfte, speciellt i skogsmark.

Genom projektet UC4LIFE[1] förbättras vattenkvalitet och livsmiljöer. Den starkt utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan är symbolart för projektet. Fyleån och Klingavälsån har återmeandrats, vandringshinder har tagits bort, biotoper har förbättrats och framodlade små tjockskaliga målarmusslor har satts ut i dessa åar. En avslutande internationell konferens har hållits och en handbok har tagits fram.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.

Restaureringsåtgärder i form av utrivning av vandringshinder, biotopvård, återmeandring, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved har genomförts i flera vattendrag. Tullstorpsåprojektet har restaurerat ytterligare en 9 kilometer lång sträcka[2]. I Finjasjön pågår utfiskning av vitfisk. Restaureringsarbetet i Skåne har intensifierats genom ökad tilldelning av pengar inom fiske-och vattenvård samt för särskilda åtgärdsprojekt[3].

Länsstyrelsen arbetar med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Arbetet får till förbättrade flödesförhållanden, fungerande vandringsvägar för fisk och andra organismer, tillgång till större areal lekplatser för vandrande fisk samt en ökad fiskproduktion. För att minimera konflikter med kulturmiljövärden, fortsätter arbetet med att öka kunskapen om vattenanknutna kulturmiljöer, inventering av kraftverksmiljöer[4] och avvägningar av natur- och kulturmiljövärden inom samråd och tillsyn.

Länsstyrelsen har tagit fram en informationsskrift om några av de invasiva främmande arter som finns i Skåne[5]. Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun arbetar med att bekämpa den främmande arten sjögull i Vita sjö. En LIFE-ansökan, med syfte att bekämpa sjögull i de sjöar där den har påträffats, fick avslag. Trots det kommer arbetet med att begränsa spridningen och bekämpa sjögull att fortsätta i någon form. Tillstånd ges inte längre för förstärkningsutsättning av signalkräfta i länet, i och med att den nya EU-förordningen[6]  om invasiva främmande arter trädde i kraft i Sverige 3 augusti 2016. Problemet med de illegala utsättningarna av signalkräfta och andra främmande arter samt utsättningar i avloppslösa dammar kvarstår. Inom till exempel trädgårdsnäringen importeras främmande arter för utsättning i dammar, varifrån de sedan kan spridas. Dessa arter kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.

Under 2016 har vattenområden endast skyddats genom att komma med som en del vid bildandet av skogliga reservat, såsom strandnära vatten invid några öar i Ivösjön. Reservatsbildning pågår i Klingstorpabäcken. Revidering av det utökade strandskyddet samt justering av avgränsningar i Natura 2000-områden och av det utvidgade strandskyddet pågår. Förslag på Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer inväntar regeringsbeslut.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Mycket görs för att förbättra tillståndet i länets sjöar och vattendrag, samtidigt har människans behov av att nyttja vattnet och omgivande landområden en fortsatt negativ påverkan. Skånes vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och arbetet har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. EU-domstolens dom i mål C-461/13 om hur miljömålen enligt ramdirektivet för vatten (RDV) ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden[7] tillämpas och bidrar förhoppningsvis till att vatten inte försämras. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor bidrar till att målet är svårt att nå. Skyddet är nedprioriterat till förmån för skogliga miljöer. Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om kulturmiljöer.

Styrmedel behövs för bättre skydd

Resurser saknas för att skydda värdefulla vatten, trots att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att bevara vattenanknutna natur- och kulturvärden samt biologisk mångfald. Procentmålet för skydd av vatten behöver formuleras om på nationell nivå, så att målet baseras på kvalitet istället för kvantitet. Styrmedel saknas för att inrätta kombinerade natur- och kulturreservat.

De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas på motsvarande sätt som i Danmark[8].

Åtgärder på land krävs för att få bukt med tillförsel av näringsämnen, bekämpningsmedel och partiklar. Funktionella skyddszoner behöver bevaras/etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Skyddszonerna behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnens värden.

Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning.

Möjligheter till ekonomiska bidrag till fastighetsägare för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid vattenanknutna kulturmiljöer behöver skapas.

Import av främmande fisk- och musselarter, för utsättning i dammar, bör förbjudas helt.

Information, dialog och stöd

Det är viktigt att fortsatt informera och ha en bra dialog med markägare, vattenråd och föreningar för att ta tillvara intressen och få ett framgångsrikt åtgärdsarbete.

Informationsinsatser till allmänheten behövs för att minska risken för spridning och etablering av främmande arter.

Prioriteringar i länet

  • Tillsyn av icke tillståndsgivna vattenkraftverk och liknande dämningar är fortsatt prioriterade.
  • Restaureringsåtgärder i sjöar och vattendrag intensifieras och prioriteras.

Referenser

[1] http://www.ucforlife.se/

[2] Välkommen till Tullstorpsåprojektet

[3] Bidrag till Partnerskapsmedel http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/naringsliv-och-foreningar/projektstod/stod-till-naturvard/Pages/partnerskapsmedel.aspx

[4] Brantestad J. & Marktorp J.2016. Vandringshinder i Skåne län - Kulturhistorisk utredning. Länsstyrelsen Skåne, rapport 2016:29.

[5] Invasiva arter i Skåne i urval - Länsstyrelsen Skåne, Rapport 2016:10.

[6] http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014R1143

[7] Reflektion kring avgörande och konsekvenser av EU-dom - Vattenmyndigheterna, http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/mer-att-lasa/nyhetsbrev/nyhetsbrev-16-okt-2015/Pages/reflektion-kring-vgorande-eu-dom.aspx

[8] Miljø- og Fødevareministeriet, 2008. Udarbejdelse af vandløbsregulativer http://www.naturstyrelsen.dk/Udgivelser/Aarstal/2007/Vandloebsregulativer.htm

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Skåne

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Preciseringar av Levande sjöar och vattendrag