Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Trycket på vattennära boende är högt[1], strandområden exploateras, och naturliga sväm- och åplan fylls igen, vilket försämrar förutsättningarna för översvämningskontroll.

65 av totalt 239 skånska vattenförekomsterna uppnår god eller hög ekologisk status. Flera riskerar att försämras[2].

Skyddsområden för viktiga skånska ytvattentäkter saknas. Utbytet mellan grund- och ytvatten samt den vattenhushållande förmågan hotas av markavvattning, dikningar, vattenuttag och annat avledande av vatten.

Extremt varmt väder med långvarig torka har i kombination med bevattningsuttag gett extremt låga flöden. Trots det genomförs rensningar av vattendrag kontinuerligt. Samtidigt har tidvis höga regnmängder i kombination med ökad andel hårdgjorda ytor medfört översvämningar.

Projektet UC4LIFE har som syfte att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer. Den starkt utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan är symbolart för detta projekt, och arbetet med att återmeandra Klingavälsån är i full gång. UC4LIFE har lyckats odla fram små tjockskaliga målarmusslor, vilka har satts ut i både Fyleån och Klingavälsån[3]. Stora tidigare ej kända bestånd med tjockskalig målarmussla har även påträffats på djupt vatten i Helgeån, men arten saknar föryngring i flertalet skånska vatten där den tidigare har påträffats.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Skåne har tilldelats 5 miljoner kronor för ålutsättning under 2013/2014, cirka 2 miljoner ålyngel har satts ut även i år. Ål från Ringsjön har fått åka biltransport förbi tre kraftverk, där de annars riskerat att bli till ålfärs. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.

Restaureringsåtgärder i form av utrivning av vandringshinder, biotopvård, återmeandring, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved har genomförts i flera vattendrag. Länsstyrelsen, i samarbete med ett antal vattenråd och kommuner, har sökt och fått 22,7 Mkr för i huvudsak fysiska åtgärder i vattendrag. I Tullstorpsåprojektet har ett avgörande steg under året varit att få miljödom från mark- och miljödomstolen angående restaurering av en 9 km lång sträcka. Domen har dock ännu inte kommit.

Länsstyrelsen har fortsatt arbeta med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd.

Allmänheten har sommaren 2014 uppmärksammat den främmande arten sjögull som ett allvarligt problem i minst tre skånska sjöar. Tillståndsgivna utsättningar av de främmande arterna bäckröding, gräskarp och regnbåge har gjorts 2014. Tillstånd har dessutom getts för utsättning av signalkräfta i en sjö. De tillståndsgivna utsättningarna av främmande arter är oftast inte problemet, utan det är de illegala utsättningarna samt utsättningar i avloppslösa dammar. Inom till exempel trädgårdsnäringen importeras främmande arter för utsättning i dammar, varifrån de sedan kan hamna i sjöar och vattendrag. Dessa arter kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.

Under 2014 har fem limniska reservat bildats. Flera skånska vattendrag är klara för reservatsbildning, men Naturvårdsverket saknar pengar för genomförandet. Revidering av det utökade strandskyddet samt justering av avgränsningar i Natura2000-områden pågår.

Arbetet med att öka kunskapsläget kring vattenanknutna kulturmiljövärden i skånska vatten har fått fart. Skåne arbetar aktivt i projekten Vårda vattendragens kulturarv, VaKul, Kulturmiljö och vattenförvaltning.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Länets sjöar och vattendrag fortsätter att påverkas negativt. En stor andel av Skånes vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 för att nå god ekologisk status. Skånes vattendrag är mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor bidrar till att målet är svårt att nå. Skyddet är nedprioriterat till förmån för skogliga miljöer. Resurser för restaurering av vattendrag tilldelas oregelbundet och ryckigt.

Styrmedel behövs för bättre skydd

Styrmedel saknas för att skydda värdefulla vatten, trots att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att bevara vattenanknutna natur-och kulturvärden samt biologisk mångfald. Styrmedel saknas för att inrätta natur-och kulturreservat.

Införandet av dispens från biotopskyddet, vilket innebär att diken kan läggas igen i jordbrukslandskapet, innebär en risk för små vattendrag, då definitionen av vad som är ett dike/vattendrag är oklar.

Mark-och miljödomstolens dom 2012-04-10[4] försvårar arbetet med att uppnå god bevarandestatus för vattenanknutna arter som tjockskalig målarmussla och deras livsmiljöer. De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. I Danmark har ”regulative”[5] setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas. När vissa av Vattenverksamhetsutredningens förslag blir verklighet kan en del av problemen avhjälpas.

Åtgärder på land krävs för att få bukt med tillförsel av näringsämnen, bekämpningsmedel, partiklar med mera. Funktionella skyddszoner behöver bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp när som helst. Det är därför önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på tio meter breda skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag, på samma sätt som bland annat Danmark har gjort, samt att skyddszoner behovsanpassas utifrån topografi och vattnens värden.

Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning.

En mer stadigvarande medelstilldelning behövs för restaurering av både sjöar och vattendrag till exempel inom landsbygdsprogrammet.

Import av främmande fisk- och musselarter, för utsättning i dammar, bör förbjudas helt.

Information, dialog och stöd

Det är viktigt att informera och ha en bra dialog med markägare, vattenråd och föreningar för att ta tillvara intressen och få ett framgångsrikt åtgärdsarbete.

Informationsinsatser till allmänheten behövs för att minska risken för spridning och etablering av främmande arter.

Prioriteringar i länet

LIFE-projektet UC4LIFE, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar, pågår och är högprioriterat de kommande tre åren.

Tillsyn av icke tillståndsgivna vattenkraftverk och liknande dämningar är också prioriterade.

Referenser

[1] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=122&pl=1

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Skåne

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Preciseringar av Levande sjöar och vattendrag

Indikatorer som följer upp målet