Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Trycket på vattennära boende är högt[1], strandområden exploateras, och naturliga sväm- och åplan fylls igen, vilket försämrar förutsättningarna för översvämningskontroll.

65 av totalt 239 skånska vattenförekomster uppnår god eller hög ekologisk status. Flera riskerar att försämras[2].

Skyddsområden för viktiga skånska ytvattentäkter saknas. Konnektiviteten mellan grund-och ytvatten samt den vattenhushållande förmågan hotas av markavvattning, dikningar, vattenuttag och annat avledande av vatten.

Extremt väder 2012 och 2013 med varma höstar, långvarig torka och extremt låga flöden har, i kombination med bevattningsuttag, gett problem med algblomning och fiskdöd. Trots det genomförs rensningar av vattendrag kontinuerligt.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Skåne har tilldelats 5 miljoner kronor för ålutsättning under 2013/2014, cirka 2 miljoner ålyngel har satts ut i år. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Även den tjockskaliga målarmusslan saknar föryngring i flertalet vatten. UC4Life-projektetet har under 2012 lyckats odla fram små tjockskaliga målarmusslor som har satts ut på prov i Fyleån[3].

LIFE-projektet UC4LIFE som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar pågår och Fyleån har återmeandrats[4] under 2013. En äldre damm har avsänkts, biotopvårdande åtgärder har genomförts och ett flertal vandringshinder har åtgärdats[5]. En fiskräknare har upprättats i Nybroån[6]. Länsstyrelsens, vattenrådens och kommunernas åtgärdsarbete kommer att bromsas upp kraftigt, i och med att inga nya medel för vattendragsrestaurering, eller LOVA-projekt har tilldelats under 2013 samt att medel inom landsbygdsprogrammet kommer att skäras ner under de närmaste åren.

Tillståndsgivna utsättningar av de främmande arterna bäckröding, gräskarp och regnbåge har gjorts 2013. Inga ansökningar om utsättning av signalkräfta har kommit in under året. De tillståndsgivna utsättningarna av främmande arter är oftast inte problemet, utan det är de illegala utsättningarna.

I Skåne har främmande arter som Koi-karp hittats 2013. Främmande arter som importeras för utsättning i dammar varifrån de sedan hamnar i sjöar och vattendrag, kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.

Under 2013 har två limniska reservat bildats och ett utvidgats. Flera skånska vattendrag är klara för reservatsbildning, men Naturvårdsverket saknar pengar för genomförandet. Revidering av det utökade strandskyddet pågår. Trots olika former av skydd genomförs diverse vattenverksamhet i skyddade vatten, till exempel sydvästlänken[7] och E22.

Arbetet med vattenanknutna kulturmiljövärden är eftersatt i skånska vatten.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Länets sjöar och vattendrag fortsätter att påverkas negativt. En stor andel av Skånes vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 för att nå god ekologisk status. Skånes vattendrag är mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor bidrar till att målet är svårt att nå. Skyddet är nedprioriterat till förmån för skogliga miljöer. Resurser för restaurering av vattendrag tilldelas oregelbundet vilket leder till att mycket förarbete går förlorat och produktionstakten avstannar.

Styrmedel behövs för bättre skydd

Styrmedel saknas för att skydda värdefulla vatten trots att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att bevara vattenanknutna natur-och kulturvärden samt biologisk mångfald. Styrmedel saknas för att inrätta natur-och kulturreservat.

Mark-och miljödomstolens dom 2012-04-10[8] försvårar arbetet med att uppnå god bevarandestatus för vattenanknutna arter som tjockskalig målarmussla och deras livsmiljöer. De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. I Danmark har ”regulative”[9] setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas.

Åtgärder på land krävs för att få bukt med tillförsel av näringsämnen, bekämpningsmedel, partiklar med mera. Funktionella skyddszoner behöver bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp när som helst. Det är därför önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på 10 meter breda skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag, på samma sätt som bland annat Danmark har gjort.

Förslaget om frivillig avsättning av skog[10] riskerar att ge ett osäkert skydd samt vara en alltför långsam process. Det finns ingen garanti för att skyddet är långsiktigt eller att en avsättning kommer att vara riktad till de områden där skogen är en förutsättning för bevarandet av vattnen och deras strandmiljöer.

Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning.

Nya medel för restaurering av vattendrag, LOVA och landsbygdsprogrammet måste tilldelas, för att inte restaureringsarbetet ska avstanna helt och all kompetens försvinna

Import av främmande fisk- och musselarter, för utsättning i dammar, bör förbjudas helt.

Information, dialog och stöd

Det är viktigt att informera och ha en bra dialog med markägare, vattenråd och föreningar för att ta tillvara intressen och få ett framgångsrikt åtgärdsarbete.

Informationsinsatser till allmänheten behövs för att minska risken för spridning och etablering av främmande arter.

Prioriteringar i länet

LIFE-projektet UC4LIFE som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar pågår och är högprioriterat de kommande fyra åren.

Referenser

[1] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=122&pl=1

[8] Växjö tingsrätt, Mark och miljödomstolens dom 2012-04-10 i Mål nr M2613-11

[10]delbetänkande från Miljömålsberedningen: Långsiktigt hållbar markanvändning, SOU 2013:43

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Skåne

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Preciseringar av Levande sjöar och vattendrag

Indikatorer som följer upp målet