Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Miljökvalitetsmålet Frisk luft förtydligas i tio preciseringar, det vill säga målvärden för vissa ämnen eller index som inte får överskridas. Vissa av ämnena som återfinns i preciseringarna är även reglerade i luftkvalitetsförordningen som miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormer är den sämsta acceptabla nivån av en förorening och får inte överskridas.

Halter och utsläpp i Skåne ligger på en ganska konstant nivå. I vissa fall kan en svag förbättring ses, men det går för långsamt för att hinna nå målet till 2020.

Preciseringen för bensen nås på många platser men vid senaste mätningarna överskreds målvärdet i Helsingborg, Malmö, Ystad, Trelleborg, Ängelholm och Landskrona. I Helsingborg, Malmö och Ystad överskreds även den nedre utvärderingströskeln.

Det utförs endast ett fåtal mätningar av bens(a)pyren. Enstaka månadsvärden överskrider preciseringen.

Butadien och formaldehyd har inte mätts i länet de senaste åren. Halterna har vid tidigare mätningar legat långt under preciseringen både i tätorter och på landsbygd. Huvudsaklig exponering kommer från källor inomhus såsom vedeldning, byggmaterial och konsumtionsvaror. Ingen regional utvärdering har gjorts.

Årsmedelvärdet av PM2,5 överskrids avseende dygnsmedelvärdet vid mätningar i Malmö, Burlöv och Landskrona. Helårsmedelvärdet överskrids i Malmö.

PM10 mäts på flera ställen i Skåne. År 2015 överskreds årsmedelvärdet vid alla mätpunkter förutom bakgrundsstationen i Vavihill där det precis tangerades. Preciseringen för dygnsmedelvärdet klaras inte i länet.

Till följd av att ozon snabbt bryts ned av kvävemonoxid (NO) är halterna lägre där halterna av NO är höga, till exempel på trafikbelastade platser. Halterna av marknära ozon är därför i många fall högre på landsbygden än i tätorterna. De senaste fem åren har halterna av marknära ozon visat en ökande trend.

Baserat på medelvärden från Skåne samt för övriga platser inom kustzonen uppskattas att miljömålspreciseringen ozonindex på 10 000 µg/m3*timmar (mikrogram per kubikmeter luft under en timme) (AOT40) under april–september 2014 överskreds vid samtliga mätlokaler i Skåne.

Miljökvalitetsnormen på 18 000 µg/m3*timmar under maj–juli som femårsmedelvärde överskreds inte vid någon av mätstationerna i länet under åren 2010–2014. Från och med 2020 sänks miljökvalitetsnormen för perioden maj–juli till 6 000 µg/m3*timmar. Om denna gällt redan 2014 hade den överskridits vid samtliga mätlokaler i Skåne.

Kvävedioxidhalterna i Skåne ligger i bakgrundsmiljöer under preciseringens målnivå. I de större tätorterna och i synnerhet i trånga gaturum med mycket trafik förekommer överskridande av preciseringarna både för årsmedelvärde och för antal timmar. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids vid flera hårt belastade gatuavsnitt i Malmö och det finns ett fastställt åtgärdsprogram avseende kvävedioxid[1]. Ett motsvarande program fanns för Helsingborg, men tack vare vidtagna åtgärder har nu programmet för Helsingborg kunnat avslutas.

Malmö arbetar aktivt med åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Dessa åtgärder syftar till att lösa specifika problem i högt belastade gaturum. Flera åtgärder påverkar resvanor mer generellt, och därmed kan de även bidra till att sänka halterna i omkringliggande områden.

Myndigheterna i länet arbetar kontinuerligt med att minska utsläpp av luftföroreningar till exempel genom transportplaner, samhällsplanering, projekt för klimatåtgärder och giftfritt samhälle. Tyvärr motverkas åtgärderna genom till exempel utbyggnad av vägar och externa handelscentra.

Genom fördelning av bidrag till kulturmiljövård och samråd kring fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning, arbetar Länsstyrelsen för att möjliggöra insatser som bidrar till att reducera skador och bibehålla kulturvärden knutna till sten i fasader och andra kulturföremål.

Analys och bedömning

Luften i Skåne är ännu inte så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bedömningen är därmed att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och att det inte heller kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Trenden är dock svagt positiv för utsläpp av kväveoxider.

Industrin ger stora utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar och kolväten. Sammantaget står dock de diffusa källorna, bland annat trafik och hushåll, för större utsläpp och det är därför också viktigt att reducera utsläppen från dessa källor för att nå målet om frisk luft.

Åtgärder och teknisk utveckling motverkas av befolkningstillväxt, ökad trafik och expanderande företag. Miljövänligare teknik, till exempel elbil, är ofta dyr och används därför inte i tillräcklig omfattning.

En viktig framgångsfaktor för att uppnå miljömålet är att ny bebyggelse i möjligaste mån lokaliseras till kollektivtrafiknära lägen med väl utbyggda cykelstråk och närhet till service, skolor och butiker. Närheten till butiker minskar i Skåne vilket gör det svårare att nå miljömålet.

Kollektivtrafiken behöver utvecklas både avseende busstrafik och spårbunden trafik. Glest mellan avgångar och hög frekvens av förseningar kan leda till att bil i ökad omfattning väljs som färdmedel.

Den spårbundna godstransporten behöver också öka för att nå målen. Det är trångt på befintliga spår.

Cykeltrafiken behöver prioriteras högre i och mellan tätorterna. Många kommuner arbetar aktivt för att öka andelen cykeltrafik. Flera kommuner har trafikmiljöprogram och planer för cykeltrafiken. Om planerna avseende hållbara transporter genomförs finns det goda möjligheter att minska halterna av luftföroreningar i Skåne.

För att lyckas med att flytta över resandet till miljövänliga alternativ måste fokus ligga på snabbhet, bekvämlighet och konkurrenskraft i tid och kostnad.

I länet finns omfattande skador på sand- och kalksten i fasader och kulturföremål. Övervakning av nedbrytningstakt eller relation till luftkvalitet saknas. En stor andel av de statliga medel som finns tillgängliga för kulturmiljövård, genom bidrag till kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning, används för restaurering och konservering av sten. Resurserna är långtifrån tillräckliga och nedbrytningen leder till stora förluster av kulturvärden.

Prioriteringar i länet

  • Malmö arbetar aktivt inom sitt åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.
  • Planerade nya utsläppstak i EU:s utsläppsdirektiv kommer att medföra att utsläppen behöver minskas i hela landet.
  • Hushållens utsläpp av lösningsmedel från till exempel rengöringsmedel (lacknafta, aceton), hygienprodukter, tändvätska och lim behöver minskas.
  • Trafikökningen behöver begränsas och transporterna behöver bli hållbarare.
  • Användningen av dubbdäck behöver minska.

Referenser

[1] Luften i Malmö 2014. Rapport nr 4/2015. ISSN 1400-4690 http://malmo.se/download/18.4bef0e6a14c5b4a1bc93753d/1428679245663/%C3%85rsapport_2014_150306.pdf

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft i Skåne

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Preciseringar av Frisk luft