Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.
Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.
Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt och stort exploateringstryck. Skåne är ett transitlän för transporter och intransporten av luftföroreningar från sjöfart och andra länder är betydande. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.
Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.
Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.
För att öka förutsättningarna för att nå miljömålen har Länsstyrelsen beslutat om ett åtgärdsprogram som ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer, och stimulera en ökad samverkan mellan länets aktörer i det regionala miljöarbetet. Läs mer om Skånska åtgärder för miljömålen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Resultat
Med God bebyggd miljö avses den miljö som planeras fram i tätorter inom ramen för Plan- och bygglagen. Skånes planerade tätortsbebyggelse står inför utmaningar då allt fler behöver bostäder, råvaror, rent vatten och rekreationsmöjligheter.
Skånes särskilda bebyggelsestruktur av flerkärnig ortsstruktur och omkringliggande högvärdig jordbruksmark innebär att befintliga orter behöver stärkas och bindas samman för att kunna säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark och vatten1. Befolkningen växer och efterfrågan på bostäder ökar vilket gör att konkurrensen om marken är hög, särkilt i länets sydvästra delar där en nationellt angelägen livsmedelsproduktion samtidigt pågår.
Dessvärre sker utvecklingen i negativ riktning för måluppfyllelsen eftersom det i vissa fall sker en ”överplanering” med högt tilltagna befolkningsprognoser och utglesning av bebyggelsen skapas utan närhet till service och kollektivtrafik. Exploatering som sker på många platser samtidigt i kommunen påverkar kollektivtrafikutvecklingen negativt.
För att kunna utveckla Skåne och förstärka Skånes värden behöver kommunerna istället utveckla sina redan befintliga tätorter i goda kollektivtrafiklägen. Förtätning av befintliga bebyggelseområden innebär ibland byggande på bullerutsatta platser. Där ställs det stora krav på att planera fram bullerskyddade miljöer men i dagsläget saknar de flesta kommuner åtgärdsprogram för att förbättra inomhusmiljön2. Det leder till att det fortfarande finns bostadsbebyggelse som är utsatt för höga bullervärden från trafik. Ostörda och bullerfria områden är en bristvara i Skåne och därför är det angeläget att värna dessa områden.
Det finns fortfarande bostadsmiljöer som har för höga radonhalter. Kapaciteten förbättras för kompostering, materialåtervinning och rötning för biogasproduktion. Flera skånska kommuner saknar fortfarande tillgång till specialistkompetens inom kulturmiljöområdet och åtta saknar kulturmiljöprogram3. Planläggning görs enbart i samband med exploatering och inte för att reglera kulturhistoriska värden genom skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplan. Miljömålpreciseringen God vardagsmiljö har inte vidare följts upp. Hur människor upplever sin vardagsmiljö och vardagslivets rörelsemönster under dygnets timmar berörs sällan i översiktsplaneringen4.
Analys och bedömning
De senaste åren har Skånes tätorter planerats utåt och inte inåt genom att förtäta befintliga miljöer. Natur- och kulturvärden samt areella näringar får stå tillbaka för en exploatering som styrs av marknadskrafterna. En skånsk utmaning blir därför att hitta åtgärder vid exploatering nära befintlig bebyggelse för att minska störningar såsom utsläpp och buller som påverkar människors hälsa och livsmiljö negativt.
I det skånska åtgärdsprogrammet 2012-2016 föreslås särskilda åtgärder för att nå miljömålet God bebyggd miljö. Bland annat att de kommunala översiktsplanerna ska utgå från den strategiska kollektivtrafikplaneringen så att ny bostads-, handels- och verksamhetsutbyggnad stärker kollektivtrafikutvecklingen. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska uppmärksammas tydligare genom att i översiktsplaner föreslå vilka värdefulla bebyggelsemiljöer som behöver skyddas genom detaljplan.
Vidare behöver kommunerna tydliggöra hur de kompenserar förlorade natur- och kulturmiljöer vid exploatering i värdefulla områden samt föreslå skydd av naturområden för att förhindra förlusten av biologisk mångfald. Länsstyrelsen tror att kommunerna kan synliggöra möjliga alternativ och kompensationsåtgärder som uppstår vid markanvändningskonflikter genom miljökonsekvensbeskrivningar. Kommunernas översiktsplaner behöver i större utsträckning samordnas med varandra och utgå från realistiska och regionalt samordnade befolkningsprognoser.
Skånes kommuner är små till ytan vilket gör att de olika markanvändningsfrågororna är tätt integrerade mellan kommunerna. Det är därför viktigt att kommunerna i sin översiktsplanering förhåller sig till hela Skåne; till det regionala utvecklingsprogrammet och beskriver förslagens konsekvenser för den regionala utvecklingen och för de värden som finns i regionen.
Andra områden som beaktas i åtgärdsprogrammet är risker för skador på infrastruktur i samband med översvämning, stranderosion och framtida havsnivåer samt att skydd av mark som är tillgänglig för allmänheten ska redovisas. Nytt planeringsunderlag och informationsinsatser behövs för att komma åt svårigheter med att minska buller. Det är idag brist på gemensamma definitioner och beräkning av olika bullerkällor. Bostadsbebyggelse ska så långt som möjligt lokaliseras, utformas och åtgärdas med hänsyn till bullerstörningar.
Sammanfattningsvis är utvecklingen negativ och bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020. Kommunerna behöver utveckla sin översiktsplanering, ta ett större ansvar i planeringen av tätorter och samarbeta mer med varandra och med Region Skåne. Kommunala översiktsplaner är de markanvändningsplaner som kan möjliggöra de förändringar som krävs. Det är genom en utvecklad fysisk planering som strävar mot att stärka kollektivtrafiken och gynna förtätning som goda och hälsosamma livsmiljöer kan skapas där natur- och kulturvärden tas tillvara.
[1] http://www.skane.se/ Strukturbild 2012 Förslag till strategier för den flerkärniga miljonstaden Skåne
[2] http://www.boverket.se Miljömålsenkaten Resultat från 2012
[3] http://www.boverket.se Miljömålsenkaten Resultat från 2012
[4] Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv, Larsson,
Jalakas 2008
God bebyggd miljö i Skåne
Indikatorer som följer upp målet