Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Tillsammans med infrastruktur- och tätortsutbyggnad leder detta till att arealen åkermark minskar i Skåne. I skogsbygden läggs lantbruk ner då lönsamhet saknas. Landskapet blir mer homogent med liten eller ingen variation av småbiotoper och strukturer. Detta tillsammans med bland annat ökad näringstillförsel leder till att mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner. Många djurs födokälla försvinner då blommande växter försvinner. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.

Hotade arter och naturmiljöer

Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som gäller nu.

Inom BushLIFE har det under 2016 gjorts stora röjningar för att öka arealen betesmarker på Hallands Väderö och på flera av reservaten på Romeleåsen. På Herrevadskloster har man planterat ek för att få större arealer trädbärande betesmark. Inom SandLIFE har stora områden restaurerats till betesmarker i trakten av Maglehem för att öka arealen av den mycket artrika naturtypen sandstäpp. Två nya naturreservat som bidrar till ett rikt odlingslandskap har skapats det senaste året: Hunnabacken och Lillesjö.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Under 2016 pågår ett stort arbete med att ta fram åtagandeplaner för de cirka 5 600 jordbruksblock[1] där lantbrukarna sökt stöd för särskild skötsel inom det nya landsbygdsprogrammet.

Flera kommuner i Skåne har med hjälp av medel för lokala naturvårdssatsningar (LONA)[2] tagit fram nya naturvårdsprogram som pekar ut viktiga naturområden i kommunerna och föreslår ändringar. Eslövs kommun har gjort en uppföljning av naturvårdsprogrammet där de gjort en inventering av ängs- och betesmarker, tagit fram förslag på åtgärder samt informerat markägare om hur naturvärdena kan gynnas[3].

Den borttagna möjligheten till miljöstöd för vård av landskapselement samt stöd till utvald miljö inom landsbygdsprogrammet får stora effekter för länet, som hade landets högsta anslutningsgrad till stödsystemen. Förutsättningarna för att landskapselement och kulturhistoriskt värdefulla miljöer vårdas och bevaras har därmed försämrats.

Länsstyrelsen bidrar årligen genom sitt fornvårdsarbete till att fornlämningar i odlingslandskapet sköts och tillgängliggörs. Årligen sköts cirka 250 lämningar med bidrag till kulturmiljövård och under 2015 och 2016 har tre megalitgravar av internationell betydelse restaurerats och tillgängliggjorts i samarbete med Kävlinge och Landskrona kommuner. Bidrag fördelas även till vård av kulturhistoriska landskap inom ramen för fördelningen av bidrag till kulturmiljövård. De bidrag som fördelas på detta sätt är dock små, och behoven överstiger vida tillgängliga resurser.

Analys

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs därför även inom andra områden än de som primärt påverkar jordbruksproduktionen. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.

Ett annat problem är att den nedläggning av lantbruk som sker i delar av Skåne, främst skogsbygd, resulterar i att marker slutar hävdas och växer igen vilket hotar den biologiska mångfalden. För att stoppa den negativa utvecklingen behöver det bli mer lönsamt att hålla djur och det krävs åtgärder i form av rådgivning till lantbrukare och riktade insatser för att bevara och restaurera värdefulla marker. Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är idag i princip det enda instrumentet för att främja hävden av ängar och betesmarker.

Prioriteringar i länet är bland annat:

  • kompetensutveckling med riktade insatser till slättbygden och mjölkföretagare,
  • investeringsstöd till stallar med hög prioritet för betesbaserad djurhållning i förhållande till andra produktionsinriktningar samt
  • miljöinvesteringar till rovdjursavvisande stängsel, där det ges hög prioritet till ansökningar med stor andel permanenta betesmarker med allmänna värden och med mycket hög prioritet till arealer med betesmarker med särskilda värden.

Hotade arter och naturmiljöer

Förlusten av biologisk mångfald sker fort. Hur långt arbetet med att bromsa den negativa utvecklingen når beror på vilka medel man får men det är svårt att förutse hur snabbt man kan se förändringar i miljön. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I Skåne finns ett stort antal värdefulla kulturmiljöer knutna till odlingslandskapet. Stort arbete krävs för att synliggöra och hålla dessa fria från igenväxning. Det faktum att miljöstödet för skötsel av landskapselement och utvald miljö har tagits bort kan därför få stora konsekvenser.

Riksantikvarieämbetet har nyligen publicerat en utvärdering av landsbygdsprogrammets stöd till kulturmiljöer 2007-2013[4]. Där konstateras att stödet har en viktig funktion men att det inte fullt ut gett de effekter som eftersträvats. I Skåne fungerade stöden relativt väl och länet toppade statistiken för både anslutningsgrad och antal anslutna. Det går därför att anta att dessa förändringar drabbar det skånska landskapet särskilt hårt. En utveckling av nya, mer funktionella former av stöd till kulturmiljöer inom landsbygdsprogrammet eller andra stödsystem är viktig för att behålla landskapets värden.

Förutsättningarna för jordbruket förändras snabbt. I länet leder avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering med mera till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel för kulturmiljövård är otillräckliga för att hantera kulturvärden knutna till denna bebyggelse.


[1] Jordbruksblocken är grunden för ansökan om jordbruksstöd. Ett jordbruksblock är ett avgränsat område med jordbruksmark som brukas av en lantbrukare. De delas in i ägoslagen betesmark och åkermark. Jordbruksblocken finns samlade i Jordbruksverkets Blockdatabas.

[2] Information om Lokala naturvårdssatsningen (LONA) http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/naringsliv-och-foreningar/projektstod/stod-till-naturvard/lona/Pages/default.aspx

[3] Naturbetesmarker i Eslövs kommun http://www.eslov.se/miljoklimat/naturochfriluftsliv/naturvard/naturvardsprojekt/avslutadeprojekt/naturbetesmarkerikommunen.28264.html

[4] Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?, Riksantikvarieämbetet 2016

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Skåne

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Preciseringar av Ett rikt odlingslandskap