Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Tillsammans med infrastruktur- och tätortsutbyggnad leder detta till att arealen åkermark minskar i Skåne. Landskapet blir mer homogent med liten eller ingen variation av småbiotoper och strukturer. Detta tillsammans med bland annat näringstillförsel leder till att mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner. Många djurs födokälla försvinner då blommande växter försvinner. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.

Även arealen betesmarker med miljöersättning från Landsbygdsprogrammet minskar. Särskilt oroande är de senaste årens minskning av marker med ersättning för särskilda värden. Arbete pågår med att skydda, restaurera och återskapa värdefulla livsmiljöer och många kommuner har fått LONA-medel[1] för att restaurera ängs- och betesmarker.

Växt- och husdjursgenetiska resurser

Genom POM[2], Programmet för odlad mångfald, har en inventering av kulturväxter gjorts mellan åren 2002-2011. Arbetet fortsätter med att utvärdera materialet och planera inför framtida bevarande och nyttjande.

Bevarande av husdjursraser sker främst hos enskilda djurägare. Göingeget, linderödssvin, fjäderfäraser och svensk låglandsboskap registreras inom respektive lantrasförening.

Hotade arter och naturmiljöer

På grund av det intensiva brukandet av det skånska landskapet finns det i Skåne flest rödlistade arter i hela landet. En artpoolsanalys har under året resulterat i en rapport om var i Skåne de högsta naturvärdena finns[3]. Arbetet med att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter och biotoper fortsätter[4].

Främmande arter och genotyper

Skåne är på grund av sitt geografiska läge och milda klimat inkörsporten för många främmande arter. Hur främmande arter påverkar den biologiska mångfalden i länet är idag dåligt känt.

Inom projektet Sand Life[5] kommer vresros tas bort inom flera Natura 2000-områden. Vresros är ett växande problem: arten påverkar både den naturliga floran och friluftlivet genom att breda ut sig i stora bestånd längs skånska stränder.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Då arealen marker med miljöersättning fortsätter att minska finns det en osäkerhet om dess värden utvecklas och om marker med höga naturvärden sköts.

Landskapselement som sköts inom miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet har minskat mellan åren 2006 och 2013. År 2013 var det sista året som det gick att förlänga eller gå in i nya åtaganden.

Friluftsliv

Naturvården handlar både om att skydda värdefulla områden och arter och att se till dessa är tillgängliga för allmänheten. Naturen är en av Skånes största tillgångar inom turistnäringen och det är därför viktigt att nå ut med information om våra skyddade områden. Under 2013 togs en utflyktsguide till Skånes naturreservat[6] fram.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs därför även inom andra områden än de som primärt påverkar jordbruksproduktionen.

Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är idag i princip det enda instrumentet samhället har för att främja hävden i ängar och betesmarker.

Växt- och husdjursgenetiska resurser

Det är en utmaning att inte bara bevara äldre sorters kulturväxter och husdjursraser utan även nyttja dem kommersiellt. Vissa djurparker, lantbruksskolor och hembygdsgårdar har uppfödning av husdjursraser vilket är positivt för kunskapsspridningen.

Som det ser ut idag återkommer miljöersättningen för bevarande av husdjursraser 2016.

Hotade arter och naturmiljöer

Ansträngningar för att motverka de negativa trenderna pågår genom åtgärdsprogram för hotade arter, skötsel av skyddad natur, anläggning och skötsel av våtmarker och naturbetesmarker. Alla verksamheter som påverkar och har påverkat biologisk mångfald måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter.

Främmande arter och genotyper

Det är viktigt att försöka stoppa spridning av främmande arter så nära källan som möjligt. Spridningen av dessa arter kan påverka både den biologiska mångfalden och friluftslivet negativt. I dagsläget finns inga särskilda medel för detta arbete.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

För att hejda den negativa utvecklingen av betesmarker och slåtterängar krävs åtgärder i form av rådgivning till lantbrukare och riktade insatser för att bevara och restaurera värdefulla marker.

Stödet för skötsel av kulturelement kommer inte ingå i kommande landsbygdsprogram. Detta kommer troligtvis leda till att flera kulturelement växer igen.

Friluftsliv

Arbetet med att sprida information och att göra fler marker tillgängliga för allmänheten måste fortsätta.

Framtiden

En förhoppning är att det nya landsbygdsprogrammet leder till högre stöd för värdefulla betesmarker och slåtterängar men även att stöd för åkermark utformas på ett sådant vis att den biologiska mångfalden gynnas med exempelvis småbiotoper och trädor. Miljöersättningarna och stödsystemet är viktiga styrmedel för att hejda den negativa utvecklingen. Det är därför även viktigt att regelverket inte är för omfattande och svårt att genomföra i praktiken.

En skärpt lagstiftning krävs, liksom ökade medel för nyanläggning och restaurering av småbiotoper. Samverkansprojekt mellan universitet, myndigheter, LRF och Jägarförbundet bör prioriteras.

Referenser

[2] Programmet för odlad mångfald: http://www.slu.se/pom

[3] Här finns de höga naturvärdena i Skåne-Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelserapport 2014:9: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/publikationer/2014/Pages/har-finns-hoga-naturvarden-i-skane.aspx

[5] Projekt Sand Life: http://sandlife.se/

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Skåne

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Preciseringar av Ett rikt odlingslandskap

Indikatorer som följer upp målet