Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Det finns ett stort engagemang och ett bra miljöarbete görs av offentliga verksamheter, näringsliv, markägare, ideella organisationer, vattenråd, luftvårdsförbund, kustvattenförbund och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor, eftersom länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, ett stort antal vägburna transporter och ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Av de mål som bedöms regionalt uppvisar miljökvalitetsmålen beträffande övergödning, sjöar och vattendrag, skog, odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv en negativ utveckling. Problemen är flera. En stor andel jordbruksmark bidrar till övergödningen. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Antalet småbiotoper försinner i landskapet. Bekämpningsmedel och vattenuttag påverkar sjöar.

För Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust- och skärgård saknas underlag för att kunna bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Miljöskulder och ohållbara konsumtions- och produktionsmönster påverkar kemikalieförekomsten i miljön. Bottendöd och svaga fiskbestånd är exempel på problem i havet.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen för Frisk Luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Halter och utsläpp till luft är i stort sett oförändrade. Försurande utsläpp minskar, men naturen återhämtar sig långsamt. Grundvattnet påverkas negativt av flera verksamheter.

För att nå miljökvalitetsmålen krävs en samhällsomställning som behöver omfatta åtgärder på alla nivåer inklusive internationella åtaganden.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Tillsammans med infrastruktur- och tätortsutbyggnad leder detta till att arealen åkermark minskar i Skåne. I skogsbygden läggs lantbruk ner då lönsamhet saknas. Landskapet blir mer homogent med liten eller ingen variation av småbiotoper och strukturer. Detta tillsammans med bland annat ökad näringstillförsel leder till att mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner. Många djurs födokälla försvinner då blommande växter försvinner. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.

Hotade arter och naturmiljöer

Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som gäller nu. 2015 beslutades en ny naturvårdsstrategi för Skåne[1]. Denna rapport visar hur vi behöver arbeta för att bevara den biologiska mångfalden i Skåne och belyser vikten av att skydda de mest värdefulla områdena och att öka hänsynen i vardagslandskapet.

Arbetet med att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter och biotoper fortsätter[2]. Under 2015 bildades tre nya naturreservat i Skåne med syftet att bevara odlingslandskap: Lillehem, Maglehem och Haralds ängar[3]. Under 2015 har dessutom röjningsarbete utförts på Tosteberga ängar, längs Kullahalvöns norra kustremsa och i betesmarker i Bjärekustens och Södra Bjärekustens naturreservat.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden men arealen mark med miljöersättning fortsätter att minska.

Arbete pågår med att skydda, restaurera och återskapa värdefulla livsmiljöer och många kommuner har fått LONA-medel[4] för att restaurera ängs- och betesmarker. Sedan hösten 2014 pågår ett Life projekt som kallas Bush Life[5], där syftet är att stärka de biologiska värdena och miljöerna knutna till buskmarker och äldre träd inom Natura 2000-områden. Även arbetet med Sand Life[6] fortsätter, och de åtgärder som gjordes på Revinghed under vintern 2014/2015 har redan gett positiva effekter.

I Skåne finns ett stort antal värdefulla kulturmiljöer. Inom landsbygdsprogrammet finns sedan 2014 inte längre möjlighet att söka ny miljöersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Ersättning för restaurering av stenmurar, alléer och överloppsbyggnader går inte längre att söka. Däremot kommer det att finnas ett projektstöd för utveckling av natur-och kulturmiljöer.

Sedan några år tillbaka pågår ett samarbete med olika kommuner och entreprenörer för att göra fornminnen och kulturmiljöer tillgängliga.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs därför även inom andra områden än de som primärt påverkar jordbruksproduktionen. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.

Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är idag i princip det enda instrumentet samhället har för att främja hävden i ängar och betesmarker.

Hotade arter och naturmiljöer

Ansträngningar för att motverka de negativa trenderna pågår genom åtgärdsprogram för hotade arter, skötsel av skyddad natur, anläggning och skötsel av våtmarker och naturbetesmarker. Ett problem är att förlusten av biologisk mångfald sker så fort. Förhoppningsvis kommer även den nya naturvårdsstrategin minska förlusten av biologisk mångfald men det beror på vilka medel man får och det är svårt att förutse hur snabbt man kommer kunna se förändringar i miljön. Alla verksamheter som påverkar och har påverkat biologisk mångfald måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter. Ett annat problem är att den nedläggning av lantbruk som sker i delar av Skåne, främst skogsbygd, resulterar i att marker slutar hävdas och växer igen vilket hotar den biologiska mångfalden. För att stoppa denna negativa utvecklig behöver det bli mer lönsamt att hålla djur.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Arealen betesmarker och slåtterängar med miljöersättning fortsätter att minska och det finns en osäkerhet om dessa värden utvecklas och om marker med höga värden sköts. De arbeten som pågår med bland annat Bush Life och Sand Life är väldigt positiva men berör endast en liten del av alla de marker som finns. För de flesta betesmarker ligger ansvaret för skötseln hos lantbrukaren och för att denna skötsel ska kunna fortgå krävs det både lönsamhet och intresse.

För att hejda den negativa utvecklingen av betesmarker och slåtterängar krävs åtgärder i form av rådgivning till lantbrukare och riktade insatser för att bevara och restaurera värdefulla marker.

Stödet för skötsel av kulturelement ingår inte i det nya landsbygdsprogrammet och det är oklart hur den fortsatta skötseln kommer att se ut. Det krävs mycket arbete med att synliggöra och hålla kulturelement fria från igenväxning och utan stöd finns det en stor risk att många element kommer att växa igen. Inom betesmarker sköts kulturelementen främst genom att markerna betas. Hos Riksantikvarieämbetet pågår ett projekt förutvärdering av kulturmiljöstödet och till viss del även utvald miljö. Resultatet ska ligga till grund för en kommande fördjupad utredning av lämpliga, framtida ersättningsformer för att sköta och behålla kvaliteter hos kulturmiljöerna. Studien ska i sin tur ingå i en större uppföljning och utvärdering av Europas gemensamma jordbrukspolitik CAP. Studien är ännu inte klar.

Det krävs ökade medel för skötsel av kulturelement men även för nyanläggning och restaurering av småbiotoper. Samverkansprojekt mellan universitet, myndigheter, LRF och Jägarförbundet bör prioriteras.

Prioriteringar i länet

  • Kompetensutveckling: insatser till slättbygden och mjölkföretagare.
  • Miljöinvestering: exempelvis engångsröjning av betesmarker, våtmarker i odlingslandskapet, miljöinvesteringar till rovdjursavvisande stängsel. Hög prioritet till ansökningar med stor andel permanenta betesmarker med allmänna värden. Mycket hög prioritet till arealer med betesmarker med särskilda värden.

Investeringsstöd till stallar: Hög prioritet för betesbaserad djurhållning i förhållande till andra produktionsinriktningar.

Referenser

[1] Vägen till ett biologiskt rikare Skåne – Naturvårdsstrategi för Skåne, Länsstyrelserapport 2015:23: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/naturvardsstrategi_for_skane.pdf

[6] Sand Life projektet: http://sandlife.se/

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Skåne

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Preciseringar av Ett rikt odlingslandskap